Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
124
INDIVIDUALISM OCH 8JELFSTYREL8E.
dessa okufliga yrkanden på medborgerliga rättigheter, hvilka
ströko som en stormvind öfver murken skog, framgick det
begrepp om politisk frihet, som sedan gjorde sin rund genom
de europeiska samhällena. Det förändrades och förbättrades,
det återfördes till sundare grundsatser, men det behöll alltid i
väsentlig mon denna sin ofvan antydda karakter. Det utgjorde
så att säga en sammanfattning àf rättigheter:
representationernas rättigheter gentemot regeringarne och valmännens i
förhållande till representationerna, de kyrkliga samfundens
rättigheter gentemot staten och de troende individernas i förhållande
till de religiösa samfunden, nationaliteternas rättigheter gentemot
dynastierna och individenias rättigheter mot samhället och öfver
detsamma. Framför allt concentrerade sig dock de liberala^
idéerna kring frågan om folkets rätt såsom ett politiskt
helt’i förhållande till konungarnes och regeringarnas makt,
och på detta område har utvecklingen varit särdeles rik. Man
har bygt beundransvärda författningssystemer och utkämpat’
storartade författningsstrider, man har tillvunnit sig
ministeransvarigheten och befästat representationernas lagstiftningsrätt,
man har fullkomnadt parlamentsvalens former oeh utvidgat den
politiska rösträtten; statsmakterna hafva blifvit delade, indelade
och afdelade, och det politiska skarpsinnet har gjort allt för
att uttänka en theori för jemvigten dem emellan. Juristerna
hafva försett författningarna med det tillbörliga måttet af
politiska fiktioner, filosoferna hafva deducerat dem ur "det
absoluta", och häfdatecknarne ur det förflutna.
Konstitutonalis-men har blifvit ett system och parlamentarismen en troslära,
och det har ofta nog sett ut, som om man ansett folkens och
individernas hela timliga och andliga väl bero på
författningens förmåga att riktigt afväga och bestämma de politiska
rättigheterna inom samhället.
Vare det långt ifrån oss att bestrida, det denna
utveckling varit af den största betydelse för den politiska friheten.
Men af vissa tecken vill det synas, som om den numera
hunnit sin höjdpunkt och begynt lemna rum för en annan,
hvilken utgår från i viss mån förändrade synpunkter.
Å ena sidan hade man hittills så mycket sysslat med
theorierna för statsmaktens källa och så mycket kifvats om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
