Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ödskölt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ankel. I vissa dial. (genom senare
utveckling) även fem. liksom hjärta o.
öra. – Till ord för ’öga’ i förb. med
ord för ’emot’ ha bildats en del
beteckningar för ’anlete’: got. andaugi till
anda-, emot (se an- 2), grek. prósōpon,
sanskr. pratīkam (av *proti-əku̯-); jfr
det likartade anlete. – Om ord för
’öga’ i betyd, ’fönster’ se d. o. o.
vindöga. – Falla el. springa i ögonen,
motsv. i da., efter ty. in die augen
fallen, springen; jfr fra. sauter aux yeux,
lat. cadere sub oculos. – Göra stora
ögon, 1799, klandrat i Journ. f. sv.
litter. 1800, motsv. i da., efter ty. grosse
augen machen, jfr fra. ouvrir de grands
yeux. – Ha ett gott öga till någon,
motsv. i da., bildat i motsats till ha
ont öga till någon (jfr t. ex. eng. to
look upon one with an evil eye); enl.
den gamla o. över en stor del av jorden
spridda föreställningen om ’den onda
blickens’ makt; jfr Matt. 6: 23: ’om ditt
öga är ont’. – Mellan fyra ögon,
jfr Gustaf II Adolf: under fyra ögon,
jämte da. under fire øine, efter ty. unter
vier augen (i ä. nsv. o. da. felaktigt
översatt), jfr fra. entre quatre yeux, ital.
a quattr’ occhi osv. – Slå blå
dunster i ögonen (osv.), se slå 1. –
Vara en nagel i ögat, se nagel. –
Öppna någons ögon, motsv. i da.,
ty., eng., fra.; jfr lat. aperīre oculos. –
Ett från o. 1500 inpå 1600-t. vanligt
uttr. var under ögonen i betyd, ’emot,
till misshag el. skada’, t. ex. Gustaf II
Adolf: ’Domen war honom under ögonen’.
– Ögonblick, fsv. öghnablik =
da. øieblik, från mlty. ôgenblick = ty.
augenblick (ä. mhty. ougôn blick,
innehållande genit. plur.); egentl.:
blinkning med ögonen (se blick); jfr eng.
in the twinkling of an eye ävensom sv.
på blinken, ögonblickligen. I fsv. även
öghnabragdh; se bragd. – Ögonbryn,
i ä. nsv. även -brun, fsv. öghnabrūn,
-brȳn, ögonbryn, ögonlock = da. øiebryn,
isl. augabrún, ty. augenbrau(n)e osv., se
f. ö. bryn. Ett annat nära besl. germ.
ord härför föreligger i germ. *brǣwō =
fsv. brā (se baldersbrå), jfr ty.
augenbraue, eng. eyebrow, ävensom fhty.
wintbrâwa, ögonhår (ty. wimper ds., med
sammans, augenwimper, varav da. øienvipper
ds.) = mlty. winbrâ(we),
ögonbryn, även: ögonhår (med omstritt
första led; enl. somliga till fir. find, finn,
hår; enl. andra till vind, krokig); fsv.
ögnabrā betyder utom ’ögonhår’ även
’ögonlock’. I t. ex. Vätöm. Uppl. (Sv.
lm. X. 1: 92) heter ’ögonbryn’
ögonvärme (-a), till isl. hvarmr, ögonlock
el. dess yttre kant, no. augnekvarm i
den senare betyd., av R. Much PBB
17: 118 sammanställt med gall.-lat.
parma, kort, rund sköld, av *ku̯arm-
Beteckningarna för ögonbryn, -hår o. -lock
synas alltså lätt gå över i varandra. I
lat. betyder cilium i sht ’ögonhår’ (fra.
cil), supercilium ’ögonbryn’ (fra. sourcil);
väl besl. med lat. cēlāre, dölja, hjälm,
hölja osv. Grek. har för ’ögonbryn’
det med fsv. brā, ty. braue osv. o.
ögonbryn besl. ophrỹs, motsvar. sanskr.
bhrū- osv. (varom senast J. Schrijnen
KZ 50: 144), alltså en samindeouropeisk
beteckning; grek. dessutom blepharís
(genit. -ídos), en avledning av
blépharon, ögonlock. – Ögonlock, Var. rer.
1538: ögnalok, isl. augnalok, da.
øielaag, till lock, liksom ty. augenlid =
eng. eyelid till fhty. hlit, lock, osv. el.
fslav. věko, lock, ögonlock. I ä. da. även
øgenhvalv. Andra beteckningar se ovan
under ögonbryn. – Ögonnäst, väst-
o. sydsv. dialektord, ögonvrå, se under
näst 2. – Ögonskenlig, alldeles
uppenbar, 1544: ögonskenlige, 1560:
ögenskinligit (i kanslispr.), efter ty.
augenscheinlich, avledn. av augenschein,
beskådande, varifrån ä. nsv. ögna-,
ögonsken, till schein, av fhty. scîn (se under
sken o. jfr skenhelig). I da. i stället
øiensynlig efter mlty. ôgensûnlîk; jfr isl.
augsýnn, uppenbar. – Ögonsten, jfr
O. Petri, Tessin 1756 m. fl. ögna- o.
fsv. ögh-, öghastēn (om sammans.-formen
ögh- se nedan; ännu t. ex.
Bellman), motsv. isl. augasteinn, no.
aug(ne)stein, da. øiesten. I sv. om
ögonklotet el. om kristallinsen (t. ex.
Berlins Naturl.), men även om pupillen
(t. ex. O. Petri, Osbeck 1755, jfr Dalin
1853). I nutidsspråket förekommer dock
ordet nästan blott i överflyttad
bemärkelse, jfr 5 Moseb. 32: 10 (gamla övers.):
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
