Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - van ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ring, trafik’, varifrån dels
’levnadsvan-del* o. dels ’handel’ (det senare närmast
från den i fhty. uppträdande betyd,
’byte’). Samma betydelseutveckling:
’vändning’ ;> ’handelstrafik’ i t. ex. litau.
wercziu’s, vänder mig, handlar. -
Av-ledn.: fhty. wanialon, förändra,
förvandla, mhty., ty. wandeln, även: gå
= mlty. ivandelen; från ty.: ä. nsv.
vandia, förvandla, gottgöra, vandra,
vartill även sv. förvandl a, fsv. förvandla
= da. forvandle, från mlty.
vorwande-len = ty. verwandeln. Med avs. på
betyd, ’gå’ jfr det besl. eng. went, gick,
till ä. eng. wend, gå = ägs. wendan =
vända. - Jfr vandra.
vandra = fsv. = da. vandre, från
mlty. wandercn = mhty., ty. wandern,
ägs. wandrian (eng. wander); med
samma betyd, som de besl. ty. wandeln, gå,
eng. went, gick (till vända); se f. ö.
föreg. - (Den) vandrande juden,
motsv. eng. the wandering Jew, fra. Juif
errant (till errer, vandra omkring, av
vlat. "ileräre, till iter, resa; ett annat
ord än errer, misstaga sig); i da.
däremot den evige Jode, ty. der ewige Jude.
Även som namn på en vanlig
ampel-växt, Tradescantia fluminensis. - Ett
likbetyd, från mlty. lånat ord är valla 2.
Got. har i stället skéwjan (se
natt-skava o. skjura).
[vangs, osv. dial., plogbill, se under
vigg 1.]
[Vangstad, ortn. Ögtl., se under
Vagnhärad slutet.]
vanilj, Regnér 1780: vanill, om
växten = ty. vanille, av fra. vanille, från
spän. vainilla, liten frukt, skida el.
balja (sedermera i specialiserad betyd.),
dimiu. till vainat skida, balja, av lat.
vägina ds.; alltså syftande på växtens
skidfrukt, varav vaniljen beredes. Med
samma ursprung av -Hj som i flottilj,
kadrilj, mantilj.
Vanja, kvinnon., från ryskan, där
ordet är mansnamn, egentl, smeklorm
till Ivan. På grund av slutändeisen
-a har namnets kön missuppfattats,
alldeles som Beda.
vank i t. ex. utan vank och lyte,
fsv. vanke, fel, fläck, jämte vank,
vacklande, sviktande, ovisshet =. no. vank,
lyte, från mlty. wank, vacklande,
ändring, fel, tvivel = mhty., ty. (numera
nästan blott i uttr. ohne wank, utan att
vackla), vbalabstr. till vinka i en
ur-sprungligare betyd, såsom t. ex. stank
till stinka. Jfr följ., vankelmod
o. skavank.
vanka, i ä. nsv. (15- o. 1600-t.) även:
vackla, vara vankelmodig = fsv. (även:
röra sig hit o. dit, fara), no. == da.
vanke, motsv. el. snarast lånat från mlty.
wanken ds. = fhty. wankon, röra sig
hit o. dit, vackla, svikta, vika undan
(ty. wanken), isl. vakka (av -nfc-);
av-ledn. till vank i dess äldre betyd,
’vacklande, sviktande’. Jfr vak o. följ.
vankas, ä. nsv. vanka 1528, Sahlstedt
1773, y. fsv. 1516 (Sdw. Tillägg), i ä.
nsv. även vanka = no. vanka, da. vanke.
Enl. Tamm Ark. 2: 348 /c-avledn. av fsv.
vän, förhoppning (- van); alltså egentl.:
giva hopp om, ha utsikt till, med
förkortning av ä framför två konsonanter (jfr
sarga). Synes dock snarare vara lån
från likbetydande mlty. wanken (jfr Ity.
dar wanket de röde, dvs. vankas stryk)
= vanka 1; se Grimm Wb. sp. 1836,
vankelmod, Runius 1706, (ej i da.),
från mlty. wankelmöl el. ty. wankelmut,
vartill vankelmodig 1635; -ö- 1623,
jfr vankelmodighet 1629 (-ö- 1628) ==
da., från motsv. ty. uttr.; till adj. mlty.
wankel, ostadig (ä. nsv.’vankel o. 1680)
= fhty. wankal, ägs. wancol, avledn. av
sbst. vank i dess äldre betyd,
’vacklande’; o. mod i betyd. ’sinne(lag)’;.se
mod l o. högmod under hög 1. Jfr
ä. nsv. vankelaklig, -bar, -haflig, -sint,
vankelmodig.
[vann, sv. dial., spö, se vinda.]
vanna (sädes-), redskap (förr korg el.
såll) varmed säd rensas, i ä. nsv. även:
kar, så, 1638 osv. = fsv. God. Ups. G 20;
från mlty. wanne = fhty. wanna (ty.
wanne i båda betyd.). Snarast lån från
lat. vannus, sädesvanna (av
*vantno-el. *vatno-), varav fra. van o. ägs.
fann (eng. fan, även: solfjäder), besl.
med lat. ventiläre, bl. a. ’rensa säd,
vanna’, egentl.: utsätta för vinden, got.
windiskaurö, kastskovel,
diswinpjan,sön-dersmula, kasta i sär, fhty. wintön, rensa
säd, winta, kastskovel, ägs. windwian,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
