- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
1088

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - van ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nande, m. fl. - Van fr aj d, fsv.
van-frcegdh = isl. vanfrcégÖ; se fr ej d. -
Vanför = fsv. = vanférr, da. vanf0r;
se för, adj. - Vansinnig, fsv.
van-sinnogher ds. = ä. da. vansindig (i nda.
i stället afsindig), från mlty.
wansin-nich = ty. wahnsinnig (först på 1400-t.
o. anslutet till sbst. wahn, ogrundad
mening, villa = van). - Vantro,
vidskepelse, fsv. vantro, vantro, otro =
isl. vantru, otro, ä. da. vantro, vantro,
misstro, i nda.: otro (’vantro’ heter i
nda. övertro) = mlty. wantruwe,
misstanke, misstro. Jfr övertro. -
Vanvett, i nsv. blott ’galenskap’, men i
ä. nsv. ’oförstånd o. d.’ (jfr ännu hos
Sahlstedt 1773 de avvikande övers, av
wansinnig o. wanwettig), fsv. vanvit,
oförstånd = isl. ds. Den nuv. betyd.,
liksom hos da. vanvid, möjl. från ty.
wahnwilz; i alla händelser föreligger
här en eufemistisk betyd.-förskjutning;
jfr t. ex. enfaldig o. under salig (eng.
silly). ’Vanvett, vansinne’ betecknades
i fsv. i regel med ovit (se o ve 11) o.
gwlniska (till galen). - Van- brukas
förr mer än nu, jfr t. ex. ä. nsv.
vanbruk, missbruk, vanbörd, missfoster
m. m., vanhopp, misströstan, vankredit,
misskredit, Gustaf II Adolf, vanmod,
klenmodighet, vanmått, undermål,
van-sigt, synvilla, vansnäll, okunnig,
vantröst, misströstan, vanätska, kärlekslöst
behandla. - I atm. vanartig,
-mäktig förr (atm. stundom) med
huvudto-nen på andra stav. (jfr Arvidi 1651).

2. van, mytol., vanl. i plur. vaner,
fornnordiska gudomligheter av annat
ursprung än åsarna, från isl. vanir plur.,
av mycket omstritt ursprung, bl. a. fört
till fsax. wanum, klar, glänsande (jfr
Vänern), o. till eng. wän, mörk (i det
senare fallet om vanerna som jord- el.
fruktbarhetsgudomligheter); se senast
Bråte Vanerna (1914). - Härtill
Vanadis, om gudinnan Freyja såsom
tillhörande van ernås ätt; från isl. Vanadis
(jfr Distingen).

3. van, fsv.: van, vanlig = isl. vanr,
fda. van (da. numera vant, egentl,
particip till vcenne = vänja); i
avljuds-förh. till fhty. giwon (ty. gewohnt, med
sekundärt t), ägs. gewun, fsax. (med
svag form) giwiino; till ie. roten uen i
sanskr. vdnati, bl. a.: tycker om, åtrår
<^fsv., isl. una, vara tillfreds osv.; se
närmare våning, vän l, 2, vänta,
under l o. önska. Germ. *wana-,
*wuna- alltså: som man finner behag i
> förtrolig > van. Möjl. besl. med isl.
vin, betesmark, osv., se Valbo o. Väne.
- Härtill ä. nsv. adj. vanse, bildat som
ledse(n), vilse osv.

vana, Sahlstedt 1773, oblik kasus till
ä. nsv. väne, ännu Lind 1749 = sv.
dial., av fsv., isl. vani m. = da. väne;
abstr. till adj. van, bildat som t. ex.
fsv.pnnge = tunga 3, vande = vånda
osv. - Parallellbildning: germ.
*wani-pan- = isl. vandi, jfr mlty. gewonte;
bildat som isl. fjpldi, mängd (ifjol-,
mycket).

[vand, vann[e], sv. dial., mullvad,
se under d. o.]

vandal, om förstörelselysten person
(särsk. gentemot minnesmärken,
konstverk o. d.), efter den östgermanska
folkstammen vandaler med syftning på
dessas plundring av Rom 455, varvid
stora konstvärden förstördes, germ.-lat.
Vandali, -ili, -nli (kvar i Andalusien,
spän. Andalucia, förr Vandalnsia m. m.),
av mycket omstritt ursprung, se A.
Erdmann Uber die Heimat und den Namen
der Ängeln s. 78 f.; enl. förf. (hos K.
F. Johansson Beitr. z. griech. Sprachk.
s. 149 samt) Etym. Bemerk. s. IX nära
samhörigt med Vän de l (av germ.
*Wan-dila-), se d. o. - Om en likartad
betyd.-utveckling av folkslagsnamn se under
krabat o. slav; jfr även sodomit o.
sybarit samt de under spansk anf. ex.

vandel, i betyd, ’näringsfång’ t. ex.
1591, i förb. handel och vandel t. ex.
1621, y. fsv. vandel (wannel 1495),
ersättning (även i t. ex. i G. I:s reg.) =
da. vandel, liv, ävensom i förb. handel
og vandel, från ty.: mlty. wandel,
förändring, förbättring, ersättning m. m.
= fhty. ivantal (ty. wandel, förändring,
brist, vandel; även i handel und
wandel), av germ. *wandala-, av samma
stam wand- som vända, avljudsform
till germ. *windan, slingra, vrida = sv.
vinda (se d. o.). Grundbetyd, alltså:
vändning, ändring, varav bl. a. ’vand-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:56:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svetym/1176.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free