Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - såt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
långsam person, t. ex. St. Dagbl. 1900,
ett slags pleonastisk (pleomorf) bildning
av s å sa, söla, i anslutning till
såskopp, kopp för sås, av samma slag
som t. ex. bofink, bov, gapstock,
gap-hals, skalmeja, skalle, snorgers, snorig
barnunge, spelorre osv., varom förf. Spr.
o. st. 16: 64 f.
1. såt, fsv. sät(t)er, såt, förtrolig, ense,
nära förbunden = isl. sättr, förlikt,
ense; enl. Liden hos Noreen Urg. lautl.
s. 25 av germ. *sa(n)hta- = lat. sanctas,
helig, okränkbar (se sankt); [-annorlunda-] {+annor-
lunda+} Bugge KZ 20: 31. - Härtill även
fsv. sät, scet, fred, förlikning m. m. =
isl. satt, scétt, ä. da. scet, av germ. *sa(n)hli-.
2. såt, dial. (f.) o. i jaktlitter., håll
för jägare, där de lägga forsat, fsv. sät
f., forsat, bakhåll osv.; se närmare
under såta o. jfr forsat.
såte, höstack, fsv. säte m. (dock
osäkert, möji. till såta- n.), jfr fsv. såta f.
(med samma förbehåll) o. det säkert
belagda såta n., motsv. isl. såta f., sv.
dial. såta f. o. n; satan o. såton n.;
bildningar till sitta, med samma avljud
som i forsat, såt 2, säta (dial.), säter
o. med avs. på det neutrala säta, såta
närmast att jämföra med de neutrala
77-stammarna fsv. hema, hem, o. nysta’,
sv. dial. satan o. såton äro att bedöma
som hemman, nystan osv. Om det
inbördes förhållandet mellan sate o. såta
f. o. n. kan intet med bestämdhet
sägas; sannol. är neutralformen äldst. -
Från urnord. *sätö utgår det finska
lånordet saatto, höstack.
såvera, av fra. sauver, av lat. saluäre,
rädda, till salvus, frisk, oskadd (se
salut, salva l, 2).
Säbrå, ortn. Ångerm., av fsv.
SiöbÖ-rädh, dvs. sjöboarnas område; se råd
l o. -rå 1.
Säby, Sätuna m. fl. ortnamn på
Sä-innehålla en biform till sj ö (se d. o. o.
Sam).
säck, fsv. scekker = isl. sekkr, da.
scek, från ägs. scecc (eng. säck) = mlty.
sak, fhty. sac (ty. säck), got. sakkus, från
lat. saccus, från grek. sakkos, från
hebr.-fenic. saq; alltså ett gammalt lånord,
som synes ha följt handelsvägarna. Väl
egentl, om tygsäck; jfr däremot got.
balgs, skinnsäck (= bälg). - Kläda
sig i säck och aska, ett rätt
oegentligt uttr., efter Jer. 6: 26: ’O! du min
folks dotter, drag en säck uppå, och
lägg dig i asko’; med syftning på två
av de många sorgebruken hos
israeliterna; ’säcken’ har avs. på det som
sorgdräkt använda grova säcktyget (jfr Amos
8: 10).
säd, fsv. scep f., såning, sådd; utsäde,
frö, säd m. m. = da. sced, got.
mana-séps, mänsklighet(en), mlty. säf, såning,
utsäde, frö, sädesfält, mhty. sät (ty. saat),
av germ. *scedi~ = ie. *sé-ti-, samma ord
som (utan omljud) isl. sad f., kli o. d.
(se sådor), o. sannol. sådd; jfr lat.
sa-tus, såning, säd (tu-stam).
Parallellbildning: isl. såÖ n., utsäde, säd, fsax. sad,
ägs. scéd (eng. seed), av germ. *scéda- =
ie. *sé-to-, partic. Båda bildningarna
till så; jfr lat. satum n., säd. En
m-bildning föreligger i fsax., fhty. sdmo
(ty. same), frö, lat. sémen (jfr
seminarium), fslav. seme osv. Jfr även
litau. séklå, frö (ie. *sellä), formellt
nära överensstämmande med fsv. säld,
isl. såld ii., ett sädesmått (se det ej
säkert besl. såll). - Härtill: sade, fsv.
säipe = isl. scédi, av urnord.
*sädia-(*ga-sädia-) el. uppkommet i sammans.,
vartill den numera nästan enarådande
sammans.-formen sädes-, t. ex.
sädeskorn, fsv. scedhiskorn.
säfferot, växten Libanotis montana,
Linné 1745, 1755, från Österg. o. sedan
upptaget av botanisterna; stundom även
säfserot; f. ö. dunkelt trots
framställda förklaringsförsök.
Säffle, ortn. Vrml., av ä. Säfele m. m.,
sannol. till sä-, sjö, i Säby, Sam,
Sätuna osv. (se sjö), o. falle (till fall i
vattenfall, jfr t. ex. tillfälle
ävensom fsv. -mynne, mynning, i ortn.
Å m in n e, till mun, -döme till dom
osv.); alltså egentl. ’Sjöfallet’ o. syftande
på det fall, som Byälven gör, innan den
utfaller i Vänern.
säga, analogisk ombildning av säja
(i nsv. talspråk o. ofta i ä. nsv.; fsv.
sceia), vars å beror på anslutning till
fsv. pres. sceghir; för fsv. siia, motsv.
sv. dial. sia, av fsv. sighia, av sceghia
(ipf. sadhef av ä. sag(h)pe, liksom lade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
