Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - syskon ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
-adhé) = isl. sdelda (ipf. -da), da. scelde,
liksom t. ex. kamma för sv. dial. kamma,
fsv. ka^mba, lassa för lassa, låsa för
läsa osv. Med avs. på
konjugationsför-ändringen isl. ipf. -da > fsv. -adhe, sv.
dial. -ade se under skända. - Den
mest spridda indoeur. beteckningen för
’såll’ är ie. *kridhrom el. *kreidhrom =
lat. cribrum, ir. criathar, ägs. hrid(d)er9
fhty. ritera, likaledes en
instrumentalbildning, till ie. ÄTZ, sålla, sikta, varom
ren 3.
sång, fsv. sånger av äldre sånger (jfr
till ljudutvecklingen lång, stång osv.)
= isl. songr, da., fsax., fhty., ägs. sang
(ty. sang, gesang, eng. song), got. saggws,
av germ. *sangwa-, med samma
avljuds-stadium som det sannol. besläktade grek.
omphé (av ie. *songlÅhä), röst, orakel,
till sjunga. - I fsv. med plur. -ar, men
i nsv. -er, liksom i gång.
[Sånnarp, ortn. Skå., se Sune.]
såpa, fsv. säpa = no. saapa, från ägs.
sdpe (eng. soap) = mlty. sépe (varifrån
da. satbe), fhty. seifa (ty. seife), vilka
jämte lapska lånordet saipn-, saibbo,
visa hän på ett germ. *saipön, medan
fhty. seipfa o. fin. lånordet saippio
synas återgå på germ. *saipiön; ett
inhemskt germ. ord, som även tycks ha
betecknat harts (fhty. seifa, jfr ägs. sop)
o. åtminstone i denna betyd, hör till
germ. sip-, droppa, i sv. dial. sipa, da.
sive osv. (se sippra). Från germ.
kommer lat. säpo (med ai > ä; > fra. savon),
enl. somliga (i anslutning till en
uppgift av Plinius) genom gallisk
förmedling. Man antager f. ö. ursläktskap med
lat. sébum (*se[i]b-)9 talg. Jfr lo d der,
tvål. - Enl. Sudhoff i Hoops Reallex.
4: 164 är såpan en germansk uppfinning.
sår, fsv. sär - isl. sår, da. saar ds.,
med samnordisk övergång av -air- till
-är- (jfr arla) = got. sair, smärta, fsax.,
fhty. ser ds., ägs. sär, även: sår (eng.
sore9 ömt ställe); substantivering (liksom
t. ex. djup) av adj. ä. sv. sår, sårig,
t. ex. Bellman: näsan är sår, sv. dial.
sår, fsv. sär, sårad, smärtsam, öm, isl.
sdrr ds., fsax., fhty. ser, smärtsam, ägs.
sår (eng. sore); jfr adv. sv. dial. såra,
mycket, högligen, fsv. sära, da. saare =
fsax., fhty. séro, smärtsamt, i mhty.:
häftigt, i hög grad (ty. sehr), med en
betyd.-övergång av samma slag som i
sv. förskräckligt, rysligt o. d. (närmast
ur uttr. såsom sehr betriibt, egentl.:
smärtsamt bedrövad o. d.). Germ.*saira-,
varav finska lånordet sair as, sjuk, o.
lapska sarjas, sår; r-avledn. av roten
sai i fir. sdeth, lidande, sjukdom, o. enl.
rätt vanligt antagande även lat. swvus,
rasande, sträng, m. fl. något mera osäkra
bildningar. - Diminutivavledn.: ä. nsv.
sårsa, skråma, t. ex. O. v. Dalin, G. G.
Tessin, bildat som t. ex. remsa: rem,
skar sa : skåra, sv. dial. korsa, liten
oredig sammangyttring av garn: köra,
lef sa: lev. Däremot innehåller sv. dial.
sårke, sårnad, intet diminutivsuffix, utan
utgår från fsv. sär(a)-öke = isl.
sdr(s)-auki m. (till öka). - Ett annat
numera i riksspr. utdött ord för ’sår’ är
ä. nsv., fsv., isl. und = fsax. wunda,
fhty. wunta (ty. wunde), ägs. wund
(eng. wound); i sv. dial. kvar i
svordomen vass-fam-under, egentl.: vår
Herres fem sår (se under vaser ra).
sås, 1642: sons, 1744: sauce, Lind
1749: -sås, 1752: såset best. f. = da.
sovs, ty., eng. sauce, av fra. sauce, ä. fra.
saulce, av ffra. satse, av vlat., mlat. salsa
(varav fsv. salsa, med salt beredd sås),
substantiverat fem. till lat. adj. salsus
(av *sald-to-), salt (urbesl. med salt).
Jfr den motsv. grundbetyd, i det
besläktade sallat. - Alltså ett av de
synnerligen många lånord som vittna
om den franska kokkonstens inflytande,
t. ex. buljong, filé, färs, kotlett,
k rök ett, legymer, majonnäs,
omelett, puré, ragu osv. - Såskopp,
1781: Sauce Kopp. Om den
överflyttade bem. se följ.
såsa, vardagl., vara långsam, söla,
t. ex. A. Engström 1913, o. såsig,
långsam. Möjl., såsom många andra dylika
vardagsord, uppkomna genom
sammansmältning av flera ordstammar, här t. ex.
dåsa, dåsig, såka o. söla. Med
hänsyn till den dubbla betyd, hos söla
kan man dock med lika stort skäl
tänka på en utveckling ur såsa (ner
sig) o. d., smutsa, söla, egentl, med
sås, t. ex. Hedenstjerna 1903, såsig,
nedsölad av sås. - Härtill: s ås ko p p,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
