Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - syskon ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
f sax. sojan, fhty. såen (ty. säen), ägs.
sdwan (eng. sow); besl. med lat. sero,
av *sizö, reduplicerad form (perf. sévi,
part. salus, jfr säsong), fslav. se/a,
séjati, litau. seju, seli’, till ie. roten se(z"),
så. Jfr sådd, s ad or, säd ävensom s il
l, sekel, seminarium. Om
förhållandet till roten se(i), sikta (mjöl) o. d., se
såll; o. i fråga om övergången från
reduplicerande till svag böjning jfr
blanda, blåsa, bo, stöta, öka, ösa.
såd, sv. dial., spad, soppa, fsv. sodh,
sup n. ds., avkok m. m. = isl. sod, da.
saad, av germ. *suda-, *supa- n.,
växl-med *suöi- m. i ägs. syde, fhty. sul, gotl.
dial. syd m. (jämte sud n. o. sud m.);
med vanlig växling av neutrala abstr.
på -a (i sht. i nord. spr.) o. mask. på
-z" (i sht. i västgerm. spr.); jfr under
bett, drev (jfr ty. trieb m.), grepp,
sken, skott, skred, slag, snitt, steg,
svek, såg (under suga), tåg 3. Därjämte
fem.-bildningar i mlty. sode, höll. zode
(zoo,zooi). Egentl, ’kokning’ såsom (jämte
andra betyd.) i isl. o. no. Till svaga
rotstadiet av sjuda såsom (utom ovan
anförda fall) bud till bjuda osv. Om
de gotl. formerna se N. Carlsson Det
gotl. z-omljudet s. 28 (Göteb. högsk.
års-skr. 1921, II).
sådd, Serenius 1729; 1755 i sammans.
(råg-, sen- m. fi.); kanske uppkommet
i dylika o. i så fall egentl, sing. till
så-dor, se d. o.; snarare dock nybildning
till så efter mönstret grodd: gro, rodd:
rö. Av formella skäl kan ordet ej utan
vidare identifieras med fsv. *säp. Jfr
(delvis annorlunda) Noreen V. spr. 4: 65.
sådor, Bib. 1541, Serenius 1741, Lind
1749, ä. nsv. även såder t. ex. Lex. Linc.
1640, sing. sådha Var. rer. 1538, såda
Lind 1749 (jämte sad), y. fsv. sädher o.
sädha (ack.), till fsv. sing. säp, i rogh
sodh, rågkli? = isl. sdÖ f., no. saad, da.
saa(d)er, samma ord som säd o. möjl.
även sådd, men med
betydelseförändring från ’sad’ till ’kli, avfall av sad’ o. d.
Jfr det besl. litau. sélenå, vanl. plur.,
kli o. d.
såframt, se under så 1.
såg, fsv. säg h (y. fsv. saagh) = isl.
spg, da. säv, mlty. såge, fhty. saga (ty.
dial. såge), ägs. sagu (eng. saw); av germ.
*sago-, jfr fin. lånordet saha (av
*sag-el. *sah-), med avljudsformen *segö- i
fhty. sega (ty. såge); till ie. roten sek,
skära, i lat. secäre (se sax, segel, s ägg).
Med avs. på motsvarigheten av fsv. sagh
o. isl. spg se v. Friesen Nord. stud. s.
278, Noreen V. spr. 3: 120, Wigforss
Ark. 34: 219. - Gemensam indoeur.
beteckning för ’såg’ saknas. I ägs. även
snid till snida, egentl.: skära. Lat. har
serra (snarast ljudhärmande) = t. ex.
spän. sierra (jfr Sierra Nevada osv., om
sågtandiga bergskedjor); grek.przön, besl.
med prisma. - Sågbock, Kalm 1753,
motsv. da. savebuk, ty. sägebock, i eng.
i stället saw-horse; jfr ty. esel, åsna o.
sågbock, fra. bandet, åsna, sågbock m. m.,
chéure, get, ställning, o. parallellerna
under bock l, ävensom liknande bildl.
anv. av djurnamn under kran, ramm.
[såg, sv. dial., källsprång o. d., se suga.]
såka, i sht. dial. (allm. i Svea- o.
Gö-tal. samt Finnl.), söla, gå långsamt o. d.,
Törneros 1825: ’Kan du på vanlig
Svenska fram dig såka’, jfr Ehrengranat 1836:
’hvarken . . sak eller fjesk’, motsv. ett
fsv. *söka, utan kända motsvar. å annat
håll.
[såka, sv. dial., suga, till en
variantrot av suga, se närmare d. o.]
såll, kärl att sålla med, fsv. säld n.
= isl. såld, da. sold, motsv. det urgamla
finska lånordet siekla, seula, av germ.
*scédla- el. *söépla- = ie. *se~ll-o-, med
instrumentalsuffixet tf (i bill l, nål osv.,
jfr även sill) till ie. roten se(i) i grek.
éthö (ie. *sé-dh-), siktar, fir. silhlad (ie.
*sedhl-), sållande, siktande, litau. setas
m., såll, sijoti, sålla, fslav. silo n., såll,
m. fl.; jfr s il 2. Enl. somliga en
specialisering av ieur. roten sé(i), så, i vb.
så osv., vartill möjl. även fsv. säld n.,
ett visst sädesmått, isl. såld, no. saald (se
säd, men jfr så 2). Kanske dock
snarare av en gemensam grundbetyd, ’släppa
ut, låta sjunka’ (jfr sen, sid). Om den
germ. grundformen se särsk. bill 1.
Litter. hos Liden Upps.-stud. s. 82. -
Avledn.: sv. dial. sålla, såll (= no. scelda,
isl. -scelda), sälling, litet såll. - Härtill
vb. sålla, som ersatt det äldre i sv.
dial. kvarlevande sålda, sälla, ä. nsv.
sälla t. ex. Bib. 1541, fsv. scelda (ipf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
