Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - syskon ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
flera stycken, till synisldnai, ställa
samman, av syn, med (se sy m-), o. ett vb.
rotbesl. med stå o. ställa. - I ä. sv.
stundom mask.: en systeme, t. ex.
Ter-smeden 1780-t., efter fra.
syster, fsv., isl. systir = da. s0ster,
urnord. swestar, got. swistar, fsax., fhty.
swestar (ty. schwestef), ägs. sweostor,
suster (eng. sister), av germ. *sweslar,
av en böjning *swesör, plur.
*swes(t)riz-(med Mnskott mellan s o. r såsom i
ström; sedan inkommet i andra kasus);
y i nord. spr. beror på utveckling av
swi- (i urnord. plur. *swistrijt) till sy-,
antagligen genom zz-omljud. le. *suesör
= sanskr. suäsä (svdsar-), lat. soror
(jfr kusin), fir. siur, flnr osv., även i
armen. o. slavo-balt. spr.: det
etymologiskt identiska grek. éor Hesych. synes
betyda ’dotter, systerdotter’ (’syster’
heter i grek. annars vanl. adelphé).
Alltså ett samindoeur. ord liksom
broder, fader, moder, son o. dotter;
av reflexivstammen sue, sin, egen (se
svear, s ven, svär-, jfr se- i sin, sig);
senare leden anses vanl. innehålla ett
ieur. sbst. *sor, kvinna, jfr sanskr. fem.
plur. tisråh, tre, jämte fir. teoir (*lisöres)
ds. (genom dissimilation av zrzV),
ävensom grek. dar, maka. Jfr syskon,
sy s si i n g. - Icke sällan som förnamn;
dock ej ens närmelsevis så vanligt som
Bror (stundom även Broder). Båda
i fsv.; Syster dock (något osäkert)
belagt endast i ortn. I fsv. uppträder
även fader som personnamn. Däremot
äro i de västnord. spr. dylika förnamn
betydl. sällsyntare. - Under 1700-t. o.
atm. första hälften av 1800-t. kallade
fruntimmer, som voro mera intimt
bekanta, varandra för syster, o. herrar o.
damer drucko syslerskål. I v. Effens
reseskildring från 1719 omtalas, att alla
hovdamerna vid Ulrika Eleonoras hov
använde denna benämning till varandra;
jfr den något försmädliga anmärkningen
i Trompeten 1812 nr 7: ’I Grenna äro
alla bröder och systrar’ (andra ex. se
förf. Namn o. titlar s. 86). Tydl. har
bruket (liksom tant till obesläktade)
utgått från de högre sällskapskretsarna.
Denna anv. ligger icke, såsom annars
kunde förmodas, till grund för sammans.
kaffesyster, utan denna, som lånats
från ty. kaffeeschwester, sammanhänger
med ’syster’ i betyd, av ’kvinnlig
medlem av en klosterorden, nunna’, alltså
egentl, skämts.: ’medlem av ett
kafferep’. Härifrån också syster om
sjuksköterskor (Röda-kors-,
Sophiasyster osv.), motsv. i ty. m. fl. spr. -
Syster k åka = da. sosterkage, ty.
su-sterkiichen, jfr Ity. susler ds.; uppfattat
som innehållande ordet syster, en
härledning som dock förbjudes av de
tyska formerna; snarast i stället
innehållande namnet på den westfaliska
staden Soest. Omnämnt från Finnl.
1840 o. om svenska förh. från början
av 1800-t. (Albo hd; se Fatab. 1908 s.
213, varav dock ej bestämt framgår, om
just denna beteckning då var i bruk),
[syta, sv. dial., sörja för m. m., se
under det dock ej säkert besl. sot 2.]
1. så, adv., fsv. so, i svagtonig
ställning uppkommet av ä. svo, sva = isl.
sva, no. so, fda. sva, da. saa, got. swa,
fsax., fhty. so (ty. so), ägs. swd, swce
(eng. so), jfr got. swé, huru, o. flat. suad,
så; väl till reflexivstammen sue- i sanskr.
sva- osv. (jfr s ven), med biformen
se-i sig, sin; urspr, i så fall med
demonstrativ betyd. - Så framt, i dial. o.
ä. nsv. även så framt all, fsv. sva framt
(även med ät, lim o. szzm) = da.
saa-fremt, inneh. neutr. sg. till adj. framber
(se fram), urspr, väl i betyd, ’så långt
el. så vida kommet’, sedermera: ’om
det går så långt’. - Såvida, t. ex.
Columbus, jfr fsv. swa wijdh, med
samma betyd.-utveckl. som i föreg., jfr
för så vitt - da. for saa vidt, ty. so
fem.
2. så, sbst., fsv. sä(r) m. = isl. sär,
da. saa, ägs. sa (eng. dial. soe), av germ.
*saih(w)a- (varav även lulelapska sad’a)
= litau. salkas, mått för flytande varor,
mjöl m. m., jfr seikiu, mäter med dylikt
mått. Härtill möjl. också fsv. säld n. =
isl. såld, mått för säd, av germ.
*saiha-dla-, avlett av så såsom isl. kerald av
ker (se kärl); en annan tolkning se dock
under såll. Liden Upps.-stud. s. 81 f.
3. så, vb, fsv. sä (ipf. säpe, men part.
säin jämte säper) = isl. sä (ipf. ser a,
av *sezö), da. saa, got. saian (ipf. saisö),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
