Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - såt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
av lag(h)Þe, jfr även hade av hafÞe) =
isl. segja, da. s/ge, fsax. seggian, fhty.
sägen (ty. sägen), ägs. seggian (eng. saz/);
av germ. *sagen, med n? förlorat
framför 7 o. medj-formerna från pres. *sagjö,
motsv. litau. sakau, sakyti, säga, fslav.
soca, sociti, tillkännagiva; till ie. roten
se/c" i lat. inseque, imper.: säg, grek.
énnepe (av *en-sek"e) osv. Av
Wiede-mann m. fl. uppfattade som
kausativi-ska bildningar till ie. se/c", se (se
närmare under se). - Parallellrot: ie. säg
i fir. saigim, säger, talar, got. insakan,
omorda. - Jfr saga, sägen, sägn,
sägen. - Sagt och gj ort, motsv. da.
som sagt saa gjort, ty. gesagt, getan,
ital. detto fatto, lat. dictum, factnm (huc
abiit Terent.), jfr grek. (h)áim’ epos,
(h)ám’ érgon (Horn. II. 19: avriu eneiff
aµa µdoc; sif]v, reréÅeöro de épyov). -
Som sagt, klandrat av en granskare i
Polyfem = da., efter ty. wie gesagt.
sägen, 1630: seijen, 1653: -segen,
numera den vanliga sing. till sägner; se
f. ö. sägn o. beträffande förhållandet
mellan dessa ord närmare under sägen.
sägg, sv. dial., Smal., Vgtl., Hall.,
magert gräs, gräs som stått över
vintern o. frusit, småsäv i ängar, från mlty.
segge, ett slags träskgräs, Garex; rotbesl.
med sax, såg osv. till ie. sek i lat.
se-cäre, skära; jfr till betyd.-utvecklingen
under äg o. skära 3 (växtn.).
sägn, nu ovanlig sing. till plur.
sägner, fsv. sæghn, omtalande, berättelse
osv. = ä. da. sægn, biform till fsv.
saghn, ä. nsv. sägn, varom se sägen.
Ä-ljudet beror sannol. på inverkan från
vb. säga.
[säjare, ä. nsv., sol-, urvisare, se
visare.]
[säjarverk, ä. nsv., tornur, se ur 1
slutet.]
säker, fsv. socker, siker = ä. da.
sek-ker, da. sikker, från mlty. seker, av fsax.
sikor = fhty. sichur (ty. sicher), ägs.
s/co/.; lån från lat. securus, av se, utan,
o. cura, bekymmer, omsorg, varifrån
även fra. sår (> eng. sure). Alltså
egentl.: utan bekymmer; senare även:
fri från fara m. fl. betyd. - Säkert
som sex, där sex valts med hänsyn
till bokstavsrimmet; jfr eng. as secure
as sleep, säkert som sömnen; jfr t. ex.
mat för måns (se Måns). Av samma
slag: snål som sex i Dalins Arg. 2: 83
(SVS I). Jfr säkert som fem med
syftning på de fem fingrarna (se fem).
säl el. själ, fsv. s/ceZ = isl. se/r, ä.
da. siæl, mlty. sel, fhty. selah, ägs. seolh
(eng. seal), alltså en samgerm.
beteckning; av germ. *selha-; f. ö. dunkelt;
ej besl. med grek. sélakhos, en
fosfo-rescerande broskfisk (till selas, glans).
Säl o. själ äro resp. obrutna o. brutna
former (såsom t. ex. berg o. da. b j er g).
- S ä l h un d = da. sælhund, från mlty.
selhunt, efter lätet; jfr ty. seehund. -
Om likbetyd, isl. kobbi osv. se kobbe.
En liknande hypokoristisk bildning är
lty. rubbe, höll. robbe (ty. robbe), f. ö.
av okänt ursprung. - Efter lätet gåvo
även grekerna sälen sitt namn phoke,
redan hos Homerus (jfr det
vetenskapliga släktnamnet Phoca), en f. ö.
isolerad bildning till den ljudhärmande rot
p/7ö el. phöu.
sälg, Fraiickenius 1659, Verelius m.fl.,
motsv. isl., no. selja, da. selje, silje,
enl. vanligt antagande av germ.
*sal-hiön (jfr nedan); avledn. av germ.
*sa//7- i fhty. sal(a)ha f. (ty. salche,
salweide), ägs. sealh m. (eng. sallow),
jfr ägs. salig m.; besl. med lat. salix,
pilträd, sälg, mir. sail (av stammen
*salik-). De lat. o. kelt. orden utgå
säkerl. ej, såsom också antagits, från
ie. si-. Fra. saule delvis från germ.
Grek. (h)eliké f. (vartill enl. somliga det
bekanta bergn. Helikon, grek. (H)elikön)
hör kanske snarast samman med ägs.
ivelig, sälg. - Ordet, gemensamt för de
västeurop. språken, synes vara bildat
med ett i ieur. trädnamn, i sht i lat., icke
ovanligt /c-suffix (t. ex. lat. llex, larix).
Jfr Hoops IF 14: 479. Enl. H.
Petersson IF 23: 387 f. hör dock /c-et till
roten, med betyd, ’vrida, slingra sig’;
se sölja o. jfr vide; annorlunda, men
osannolikt W. Schultze Sitzungsber. d.
Berl. Akad. 1910 s. 795. - Den ovan
angivna germ. grundformen *salhiön är
möjl. oriktig; den av H. Pipping SNF
XII. 1: 17 i stället förutsatta *salihön
>> *sälïö(n) kan dock icke accepteras.
- I sv. dial. uppträder allmänt en stam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
