Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - skrift ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
finnas = Procopius Skrithiphinoi (från
norra Sverige), snarast om skidåkning.
I sv. dial. (atm. ännu på 1870-t. i Smal.)
i stället lägger plur., å andra st.
isläg-gor, egentl, om glättade läggben som
bundos under foten, motsv. no. islegg,
isl. islegg r, till lägg, ben. Samma
betyd, har urspr, även da. sk0ite, ytterst
till Ity. schake, lägg. Dessutom sv. dial.
skeuer plur.,ett inhemskt ord = no.skina,
liten skiva o. d., besl. med det lånade
skena 2 (se d. o.). - Avledn.: (sv.
dial.) skricka, skrilla o. s k rinna
(se dessa ord).
1. skrift (i handskrift o. d.), fsv.
skrift, skripl f. - isl. skript, da. skrift,
mlty. schrift, fhty. scrift (ty. schrift);
till skriva under inflytande från lat.
scriptum; i nord. spr. väsentligen lån
från gran n sp råken. Jfr följ.
2. skrift, skriftermål, fsv. skrift, skript,
föreläggande av bot el. penitens, bikt,
bot, straff = isl. skript ds., från ägs.
scrift, till scrifan, bestämma, ålägga
bot, mottaga bikt; med grundbetyd.:
bestämma, föreskriva (jfr lat. pratscrlbere);
samma ord som skrift l o. skriva.
- Gå till skrift, fsv. gänga til skripta
(genit. sg. till skript) = isl. gänga til
skriptar, da. gaa til skrifte, från ägs.
gån lo scrifle. - Härtill vb. skrifta
(sig), fsv., isl. skripta, da. skrifte. -
Skriftermål, fsv. skriptermäl (dock
osäkert belagt), ombildning av fsv.
skrip-lamäl, sv. dial. skriftemål = da.
skrifte-maal. - Skriftställare, t. ex. Möller
1755, men ej hos Sahlstedt 1773; åren
1792 o. 1793 tvistades om, huruvida
ordet var god svenska el. ej (vid denna
tid i stället vanl. skribent); efter ty.
schriftsteller, till ä. ty. stellen i betyd,
’författa’. Förr, t. ex. O. v. Dalin, även
skriftvexlare.
skrika, vb, äldst, som det synes,
belagt från finnl.: Murenius 1640, Pro tok.
fr. Åbo 1648, 1657, 1671, med formerna
skrikte, skrijkt, skricka It, skrickit;
Lucidor 1672: skreek (i Lex. Linc. 1640 i
st. skria, skränet); i dial. t. ex. Sdml.
även ’bräka’ = no. skrika st. vb, även
’kvittra’, da. skrige, jfr nisl. skrikja sv.
vb, besl. med fsax. skrikön, meng.
schri-ken (eng. shriek), av ie. roten (s)krig i
grek. krizo (av *krigio), skriker,
knarkar, krigé, surrande, isl. hrika, knarka,
braka, sv. dial. rék ds. (av *hrika);
jfr det väl avlägset besl. ir. sgréach,
skrik osv. - Skrikande färg, motsv.
da. skrigende farve, efter ty.
schrei-ende f arbe, fra. couleur criarde. -
Stundom i nord. vattendragsnamn, t. ex. sjön.
Skrik e gal le n Kim. 1., jfr fsv. gårdn.
Skrikogalla, till ett ånamn Skrika = no.,
o. gäll 2, med en i dylika namn vanlig
betyd., syftande på åns el. sjöns sorl el.
brus; se förf. Sjön. 1: 544. - Härtill sbst.
skrik, t. ex. Stiernhielm - no. (n. o.
m.), da. skrig. - Skrika, även i fågeln,
lav-, nötskrika, t. ex. o. 1673, o. 1708.
Linné = no. skrikja, nisl. skrikja; jfr
eng. shrike, törnskata. Mager som e 11
skrika förekommer t. ex. hos O. v.
Dalin o. anspelning härpå i ett belägg
från 1670-t. - Ett annat germ. ord för
’skrika, ropa’ är annars got. wöpjan
osv.; se våp slutet.
skrilla (nu dial.), åka skridsko, t. ex.
1725, i dial. även: halka, slinta, av
*skridia, Z-avledn. av skrida (jfr frilla
av fridia); ytterligare avlett med -t i
no. skrilta. Härtill ä. nsv. (t. ex. Lind
1749) o. sv. dial. skrillsko. -
Parallellbildning: ä. nsv. o. sv. dial. skricka,
åka skridsko, skrida (av skridka), vartill
sv. dial. skricksko. Se även skr in na.
skrin = fsv., da. - isl. skrin, mlty.
schrin, fhty. scrini (ty. schrein m.), ägs.
scrin (eng. shrine); i fornspr. särsk.
ofta: relik-, helgonskrin; från lat.
scri-nium, kapsel, skrin (varav fra. écrin,
juvel-, relikskrin, ävensom lånord i
slavobalt, spr.), av ovisst ursprung. - Betyd,
’helgonskrin’ ingår sannol. i folkvisans
’Du ädela ros och förgyllande skrin’;
jfr fra. belle comme une chdsse; se Y.
Hirn Det heliga skrinet kap. XXI,
Stenhagen i Spr. o. st. 12:. 131. - Från lat.
härröra även de (ungef.) likabetyd, ark 2
o. k i sta.
skrinda, släde (el. vagn; ofta av
flät-el. spjälverk, t. ex. kolskrin da), G. I:s
reg. 1557: ’en skrinde koll’, 1614:
skrin-der (med hö), Schroderus Com. 1640-’
’Widior . . aff hwilkas sam(m)anflätände
blifwa Korgar och Skryndor’ (ty. texten:
Hiirden, Wagenkörbe); jfr no. skrinda,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
