Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - skorv ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
- Formväxlingen beror atm. delvis på
eufemistiska o. hypokoristiska
inflytelser; jfr med avs. på den långa
konsonanten de till samma sfär hörande j ät t e,
raggen cl. t. ex. ägs. scucca, demon,
ond ande, vid sidan av sena (i dcadsciia).
- Hit hör även sv. dial. skrutt, den
onde. - Namnet skrattabborre syftar
på det fula utseendet; jfr det ävenledes
förekommande troll fisk.
[skratte, sv. dial., narr, dåre,
skratten, den onde, se föreg.]
skred, o. 1640 = nisl., 110. skrid, da.
dial. skre(d), av germ. * skrid a- n.,
av-ljudsform till skrida; med vanlig
växling mellan nord. neutr. a-stam o.
(särsk.) vgerm. mask. i-stam: mlty.
schrede, fhty. sen’/, skritt (ty. schriit,
varav sv. skritt), ägs. scriÖe, ser ide,
lopp, isl. skriar, långsamt glidande
rörelse. Jfr till bildningen t. ex. bett,
drev, grepp, rev 5, skott l, steg,
svek. - I nu föråldrad an v. t. ex.
Ru-deen 1697: ’han gick sitt vissa skred’
(Hans. 8: 310).
skrev, vinkeln mellan benen, 1805
(å byxor), Weste 1807, även: klyfta,
Lidner o. 1785 m. fl. - no. skriv (även:
steg), da. skrcev ds., isl. skref, steg, av
germ. *skriba- n.; se följ. - Om ä. nsv.
gå utom el. öfver skrefvet se under följ.
1. skreva, sbst., ä. nsv. ofta skräfua,
fsv. skriva ds., samma ord som sv. dial.
skrivu, cunnus, av germ. *skribön, jfr
*skriba- i skrev, vartill vb. skreva
(se d. o.); egentl.: skåra o. d., besl. med
mlty. schreve, streck, linje; fhty.schrévön,
rista, ävensom med lett. skrlpa, -e, rispa
(sbsi.),scripät, inrista; jfr riva (till en s-lös
växelform). - Från en ie. växelrot skrib
(el. med p av -p n-) utgå da. dial. skripp,
färd, sv. dial. skripa, skreva, cunnus.
- Till mlty. schreve, linje, hör ä. nsv.
gå öfver skrevet, t. ex. Lucidor,
Kolmo-din, o. gå utom skrefvet, t. ex. Spegel
1712 (dial.), motsv. da. gaa över
skrovet, dvs. hoppa över skacklorna, gå för
långt, efter mlty. över el. boven den
schreve gån, egentl, om det streck som
vid dueller, rättsförhandlingar m. m.
ingen fick överskrida.
2. skreva, vb, skeka, vanligt i ordb.,
Lex. Linc. 1640 osv. under 17 -1800-t.,
jfr Växiö 1706: uthskrefwandes medh
benen, men betraktat som simpelt o.
därför sällsynt i litter. =. isl. skrefa,
da. skrceve; till skrev o. föreg.
skria = fsv. (även: klaga, jämra sig),
no.; atm. i sv. lån från mlt3r. schrien
st. o. sv. vb, även: gråta – fhty. scrian
(ty. schreien), till ie. roten (s)kri i isl.
hrina, no. rinn, skrika, gnägga, grymta,
is. hreimr, skrik; jfr skrika.-
Skriande orättvisa, Svedelius 1876, motsv.
da. skrigende uretfcerdighed, efter t\.
schreiendcs unrecht. - Härtill sbst. skri
– fsv., från mlty. schrie = ty. (ge)schrei.
skribent, L. Petri osv.; förr i ädlare
bem. än nu, använt t. ex. av Leopold
till o. om Gustaf III = ty., av lat.
scri-bens (genit. -entis), part. pres. till
scri-bere (se skriva). Med samma
betyd.-försämring som i ty.; jfr enahanda förh.
med aktör, artist, poet.
skribler (uttalat skriblér, men hos
Weste 1807 även skriblér, jfr ty.), dålig
författare o. d., Kellgren 1777: ’Den
mängd Scriblerer i vårt Land, / Som
med Apollos lager pråla’; vanligt hos
gustavianerna o. nyromantikerna; från
ty. skriblér, förr även latiniserat:
scri-blerus, till ä. ty. skribeln, av fhty.
scri-bilön, skriva ideligen el. mycket,
itera-tivum-intensivum till scriban = skriva.
- Hos Weste 1807 även med acc.
skri’bler, efter ty.
skricka (dial.), skrida, åka skridsko,
se under s kr i l la.
skrida, fsv. skridha = isl. skrida,
även: krypa, da. skride, fsax. skrithan,
-d-, fhty. scritan (ty. schreilen), ägs.
scridan, av ett germ. st. vb. *skripan,
-Ö-, som väl egentl, betecknar en
slingrande rörelse o. vanl. förbindes med
lett. skritulis, hjul, till en ie. rot skrit,
växlande med skrid i litau. skreczå,
skresli, vrida, skrinda, skristi, flyga,
kretsa, löpa snabbt. - Skridsko,
Verelius 1681; tidigare skrit(t)sko Ekeblad
1650 osv., som kan återgå på ä. ty.
schrittschuh (nu i stället ombildningen
schlittschuh, jfr släde; möjl.
uppkommet i uttr. schrittschuh laufen). Om
dial. skrillsko, skricksko se s kr i l la. Med
avs. på germ. vb. *skrldan i denna el.
likn. betyd, jfr ägs. folknamnet Scride-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
