Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - sits ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hos somliga folk, t. ex. i Orienten,
betraktades som heligt. - Sju för tu, t. ex.
Chronander 1649: ’säga sju för tu’; av
samma slag som bot för sot, rätt
och slätt, smått och gott, ur och
skur osv.; jfr Asteropherus 1609: ’När
han har itt glaas eller tw, vil iagh
opskrifua kannor siu’, ävensom ä. nsv.
skrifva X för V, (ä.) da. sætte x for u
og seks for sju. - Om den sydsv.
svordomen min sju se sju 2. - Sjunde,
fsv., fda. siunde (nda. syvende är
ombildat efter syv) = isl. sjaunde, sjunde,
got. sibunda, fsax. siƀondo, siƀotho, fhty.
sibunto (ty. siebente), ags. seofoða (eng.
seventh har ombildats efter seven), av
ie. *septm̥-to- = sanskr. saptátha-; utan
avledn. -t- däremot i lat. septimus, grek.
(h)ébdomos, sanskr. saptamá- osv. -
Sjuttio, fsv. siūtīo, ombildning av
siū-tighi = isl. sjautigir, egentl.: sju tiotal;
se f. ö. det analoga femtio o. tio: i
got. dock ej sibun tigjus utan
sibuntē-hund (varom under tio). -
Sjumilastövlar, t. ex. 1880, el. sju mils-, t. ex.
Gygnæus 1843, Topelius, Wirsén, efter
ty. siebenmeilenstiefel, från sagan om
Tummeliten. Om valet av räkneordet
sju se ovan. - Sjusovare, jfr
folkboken ’Legenda eller een lijten historia
om the siusoffuare’ 1626 = da. syvsover,
efter ty. siebenschläfer; egentl.: en av
de ’sju sovarna’ (jfr fsv. the hælga VII
soffwara), som enl. helgonlegenden sovo
i en bergshåla vid Efesus från år 249
till år 447 o. efter vilka sjusovardagen.,
27 juli (nu Marta-dagen) uppkallats. I
överflyttad bem. redan 1649 från Växiö
domkap.: ’Dn: (dvs. dominum, herr),
Lundelium, dhen siusoffwaren och
tidzspillaren’. - Sjustjärna (vanl. i plur.
best. f. -orna), stjärnbilden Plejaderna
(av vars hundratals stjärnor blott ett
ringa antal äro synliga för blotta ögat),
Bib. 1541 (i plur.), y. fsv. siustierna
Cod. Ups. G 20 = da. syvstjærnen, efter
ty. siebengestirn.
2. sju i den sydsv. svordomen min
sju är en i anslutning till sju 1
företagen eufemistisk ombildning av min
själ av samma slag som ty. (bei) meiner
sechse t. ex. Goethe efter sechs av seele.
sjubb, tvättbjörn, Linné 1748: siupp,
Dagl. Alleh. 1793: SchubbskinnsPäls,
från ty. schupp, egentl, om pälsen (ty.
schuppenpelz), efter ry. šuba, päls, o.
sedan använt om djuret.
sjuda, fsv. siūdha, sjuda, koka, intr.
o. träns. = isl. sjóða (sauð), da. syde,
mlty. sêden, fhty. siodan (ty. sieden),
ags. séoðan (eng. seethe); väl till en
tvåstavig ie. rot seu̯et, vartill bl. a. även
fhty. swedan st. vb, brinna långsamt,
mlty., mhty. swadem, swaden, ånga (ty.
schwaden), ags. swaðul; jfr avest, hav-,
steka (av *seu el. *sou) Charpentier KZ
40: 430. - Härtill i avljudsförh.: ä. nsv.,
sv. dial. såd n., soppa, spad, fsv. suþ,
isl. soð, da. saad, av germ. *suða-,
*suþa-(se även sudla) ~ fgutn. sauþr, brunn,
mlty., mhty. sôt, ags. séað (till germ.
*seuþan i betyd, ’bubbla el. välla fram’),
av germ. *sauþa- m., nära besl. med
fsv. söþer m., får, sv. dial. sö m. o. f.,
även om ko, isl. sauðr m., får, get,
egentl, samma ord som got. sauþs, f.,
offer (se d. o.), av germ. *sauþi-,
således egentl.: det som kokas (såsom
offer); se sö(d). - Sjuda började rätt
tidigt delvis undanträngas av det
ytterst från lat. kommande lånordet koka.
Sjuhundra, härad, Uppl., fsv.
Siōhundare, Söhundare (Sæhundare), av sjö
o. fsv. hundare, härad (se hundra).
Den nsv. formen har utvecklats ur fsv.
Siō-: närmast en uppl. plur. *siuwar
el. *siughar, se Hesselman Spr. o. st.
5: 197 f., 202 o. jfr Sjukarby.
sjuk, fsv. siūker = isl. sjúkr, da. syg
(utvecklat som myg, mjuk), got. siuks,
fsax. siok, fhty. sioh (ty. siech), ags.
séoc (eng. sick); allm. germ. adj.
*seuka- utan motsvar. i utomgerm. spr. Härtill
got. st. vb. siukan, vara sjuk, fhty.
siuhhan; jämte sv. vb. fhty. siuhhên, -ōn
(ty. siechen), sv. dial. sjukas ds. ~ isl.
sýkjast, bli sjuk (av germ. *seukian),
ävensom inkoativbildningen isl. sokna,
bli sjuk (med avljud), ersatt av isl.
sjúkna, fsv. siūkna = sjukna. Jfr
f. ö. sot 2. Vanl. fört till en ieur. rot
seu̯eg, vartill även svag (av *swak-);
dock ovisst. - Sjuka, sbst., fsv. siūka
= da. syge, jämte sv. dial. sjuke m., fsv.
siūke = no. sjuke; vilka jämförelsevis
unga n-stamsavledn. av sjuk (liksom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
