Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - sits ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
underjorden vältra en stor sten, som
ständigt åter rullade ned.
1. sits (säte, snitt), i den förra betyd.
Weste 1807 (men ännu ej hos Sahlstedt
1773, som dock har fyrsitsig), i den
senare betyd. åtm. 1830-t.; från ty. sitz,
av fhty. siz m. = mlty. sit, av germ.
*seti-, till vb. sitta.
2. sits (tygsort), bouppteckn. 1741,
förr ofta stavat sitz el. zitz = da. sir(t)s,
med felaktigt r (från sars), från holl.
sits el. ty. zitz, motsv. eng. chintz (egentl.
plur.), som anses härstamma från
hindust. chīnt, fläckig kattun, medan möjl.
den holl. formen utgår från biformen
chīt; besl. med sanskr. çitra-, fläckig,
brokig.
sitta, fsv. sitia (ipf. sat, plur. sāto,
y. suto, jfr nedan) = isl. sitja, da. sidde,
fsax. sittian, fhty. sizzan (ty. sitzen), ags.
sittan (eng. sit) osv.; i västgerm. spr.
även ’sätta sig’; motsv. got. sitan utan
i (liksom got. ligan, men isl. liggja);
till ieur. roten sed i sanskr. sad-, sitta,
grek. (h)ézomai, sätter mig (av *sedi̯o-),
lat. sedeo, sitter (jfr president,
reseda, residens, sediment), fslav. sędą,
litau. sė́dmi; med reduplikation: sanskr.
sīdāmi, sitter, grek. (h)ízō ds., lat. sīdo,
sätter mig (av *sizdō). - Ipf. plur.
sut(t)o o. sup. sut(t)it äro yngre
analogiska former (jfr spritta, spratt, spruttit
osv.) för de ljudlagsenliga ä. nsv. såto
(som försvann under 1700-t:s senare
hälft) o. ä. nsv., nsv. setat (jfr fsv. sitit).
Sahlstedt 1773 har blott suttit. - Jfr
forsåt, sats, satt, sits 1, såte, säta,
säte, säter, sätta, undersåte
ävensom sadel o. näste. - Sittopp, örfil,
Bellman 1769; Weste 1807: sittópp o.
sìttopp, en imperativbildning av samma
slag som t. ex. ä. nsv. slukopp,
uppslukare (från mlty. slûkup, jfr ty.
schluckauf),el. krypin, skymundan,
svängom, dans, tittut, ortn. Blåsut,
Vändom osv.; jfr likn. under vippstjärt o.
våghals. I dial. uppträda de
likbetydande oppsittare o. oppsättare.
situation, A. Oxenstierna 1632 osv.
allmänt (men äldst nästan blott om
orters läge), Lindfors 1824, men ej hos
Weste 1807 = ty. osv., från fra. =,
till lat. situs m., läge (av omstritt ur-
sprung). - Situerad = ty. situiert,
efter fra. situé, belägen.
Sivart, mansn., etymologiskt =
Sigurd, se närmare d. o. (under Sig-).
Siwert, familjen., se under Sigurd
(under Sig-).
Sixten, mansn., se under Sig-.
sjal, se schal.
sjana, vulg. o. dial., nedsättande
beteckning för kvinnor; möjl. = kvinnon.
Jeāna (uttalat Sjana), biform till
Jeanna, av fra. Jeanne, femin. till Jean
(= Johannes); jfr dock sv. dial. sjane,
fåne, som gör denna härledning osäker.
Hjelmqvist Förn. o. familjen, s. 122.
sjask, -a, -ig, ännu ej hos Dalin 1853
= da. sjask, dåligt före, dåligt arbete,
fusk (Kristiansen Gadespr.), sjaske,
plaska, sjasket; väl ett slags pejorativ
ombildning av slask osv. (jfr ex. under
dessa ord i betyd, ’slödder’, ’slarvig, om
kläder’); i sv. dock möjl. delvis
beroende på sammansmältning av flera ord
såsom skitig, snaskig, jfr Tamm Gr.
s. 32 ävensom schajas, sjåp, sjåter.
sjatte, se sjåter.
1. sju, fsv. siu = fgutn. siau (jfr
biauþa = fsv. biūþa), isl. sjau (i
formellt avs. dunkelt), sjó, no. sjau, sju,
fda. siū, da. syv, av urnord. *seƀu(n) med
bortfall av ƀ framför u (jfr Bjur-, bäver)
= got. sibun, fsax. siƀun, fhty. sibun
(ty. sieben), ags. seofon (eng. seven), av
germ. *seƀun (bevarandet av n i
slutljud kan bero på ett *seƀuni-,
nybildning efter t. ex. *fimfi, 5, se Brugmann
Grundr. II. 2: 18 med litter. o. jfr tio;
el. möjl. på inverkan från ordningstalet);
jfr med bibehållet t salfrank. septun; av
ie. *septm̥ == sanskr. saptá-, grek. (h)eptá,
lat. septem, fir. secht n-, med
motsvarigheter el. ombildningar i övriga
språkfamiljer. - Sju i vissa stående uttryck
brukades i Norden o. annorstädes som
ett typiskt stort tal. Ex.: Då blir det
sju torsdagar i en vecka. Jfr även: sju
sorger och åtta bedrövelser, förr även:
sju sorger och en nöd, efter Bib. 1541,
Joh 5: 19: ’Vthaff sex bedröfuelse
frelsar han tigh, och j then siwnde kommer
intet ondt widh tigh’. Möjl. också i
sjumilastövlar; jfr nedan. I vissa fall
beror användningen därpå, att sjutalet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
