Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - sina ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
från ty. zierlich, etymol. = ä. nsv.
tīrlig, t. ex. en tijrlig jomfru, av
Columbus Ordesk. anfört som ett bergslagsord.
- Jfr sirat.
sirap, med -a- i. ex. 1637 o. i ordb.
från 1700-t.; i ä. nsv. f. ö. i regel -op,
-up, fsv. siroper Sdw. Tillägg = da.
sirup, mhty., ty., fra. sirop, ital.
s(c)iroppo, mlat. sirōpus, sirūpus; ett
medeltida medicinskt lånord, väl från arab.
šarāb, sirap, dryck; jfr sorbet. - I
ä. nsv. även syrop (jfr mhty), i nsv.
stundom (officiellt) syrup (Apot.-taxan).
sirat, o. 1550, i ä. nsv. med
huvudtonen på första stavelsen, t. ex. S. E.
Brenner; med z- ännu Sahlstedt 1773;
Weste 1807: sirát; från ty. zierat, av
mhty. zierôt, avledn. av fhty. ziari,
dyrbar, skön, av samma slag som armod
o. klenod; se f. ö. sira.
[Sireköpinge, ortn. Skå., se Sigrid
under Sig-.]
siren, bedårande o. lockande kvinnlig
varelse, kokett, egentl.: havsjungfru som
dårar med sin sång = ty. sirene, fra.
siréne osv., från lat. siren, av grek.
seirēn, plur. seirẽnes, av, trots framställda
förklaringsförsök, alltjämt dunkelt
ursprung. I betyd, ’ångvissla’ möjl. även
påverkat från lat. syrinx, rör (se
syren).
Siri, kvinnon., se Sigrid under Sig-.
Sirius, hundstjärna; i samma form i
den isl. litter.; av lat. Sirius, av grek.
Seirios, till adj. seírios, brinnande (av
ovisst urspr.; möjl. till seiō, darrar,
skakar, med syftning på lågans fladdrande).
- Benämningen hundstjärna redan
i ä. nsv. (t. ex. Dahlstierna) = isl.
hundstjärna (el. -stirne), ty. hundsstern, efter
lat. canīcula; i mhty. även hunt, efter
lat. canis, grek. kýōn; står i Stora
Hundens stjärnbild. Se f. ö. under
rötmånad.
sirlig, se sira.
sirocko el. scirocko, het vind, den
förra formen från fra. siroco, ytterst av
ital. scirocco, egentl.: östanvind, från
arab. scharqī, östlig.
sisa, ljudhärmande bildning.
[sisare, sv. dial., liten sax, se under
det obesläktade sax slutet.]
siska, fågelsläktet Acanthis, grön- o.
gråsiska, Sigfridi 1619 (sijsker pl.), sydsv.
dial. sisikor plur. P. Rosenius; från
mlty. sîs(e)ke, motsv. no. sisik, från
mlty. sîsek, tsîsek = ty. zeisig; o. da.
sisken, från mlty. dimin. *sîseken - ty.
zeischen; från slav. spr., t. ex. tjeck.
čižek, som återger ett av de ljud, som
grönsiskan brukar frambringa o. som
bl. a. betecknats som sislick, alltså
påminnande om den lockton, som givit
grönsiskans släkting steglitsan dess namn.
Då båda fåglarna varit omtyckta
burfåglar, har man skäl att antaga, att
namnen förmedlats genom kringvandrande
slaviska fågelhandlande. Jfr även under
svenska, en benämning på den nära
besläktade grönfinken.
siskonkorv, 1730: siskon, -korf,
Brooc-man 1736: susiskon, efter ty. saucisschen,
dimin. till fra. saucisse ds.
[sissare, sv. dial., liten sax, se under
det obesl. sax (slutet).]
sist, adj., fsv. sizter, o. adv., fsv. sizt
= da. sidst, snarast germ. superlativ
*sīþista-, växelform till *sīþōsta- i isl.
siðastr (adv. -ast), ags. siðost (-est), jfr
fsv. siþaster = isl. síðarstr med r från
kompar. fsv. sīþari (adv. sidhar) = isl.
síðarri (adv. síðarr) osv.; om en annan
komparativbildning se sedermera.
Positivformen är ett germ. *sīþu- = got.
seiþus, sen, vartill adv. isl., ags. síð, sent
(se f. ö. omsider, sid-); besl. med fir.
síth, länge; jfr även lat. sērus (*sēi-), sen
(se serenad). Till samma rot sēi, si,
låta fara, släppa efter o. d., som adj.
sid o. sen, ehuru betydelseförh. kan
vara svårt att i enskildheter bestämma.
- Sistens i härom sistens, fsv.
sisthens, av siztans, för någon tid sedan,
jfr i siztans, adverbbildning till sist, se
med avs. på bildningen i jons, av i
iadhans, ä. *aþans. - På sistone =
da. paa sidsten, jfr isl. at síðustunni,
egentl, till isl. at síðustu, dat. sg. n. till
síztr, sist, men uppfattat som dat. sg.
till ett sbst. síðasta f. o. försett med
den best. slutart, till ett dylikt ord; jfr
fsv. a thæt sizta osv. Jfr förstone,
åtminstone.
sisyfusarbete, efter grek. Sísyphos,
en sagokonung, som för sina illdåd
straffades med att uppför ett berg i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
