Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - repartisera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det bibliska tre resor osv.) = senisl.
reisa, da. reise, från mlty. reise, resa,
uppbrott, krigståg, tidpunkt = fhty.
reisa (iy. reise); egentl.: uppstigning;
bildat på starka avljudsstadiet germ.
rais- till germ. *rlsan, stiga (o. falla),
vartill med samma avljud även vb. resa
1. Jfr följ. o. resenär.
3. resa, vb, fara = fsv. = no. reisa,
da. reise, från mlty. reisen = fhty.
rei-sön (ty. reisen):, avledn. av föreg. -
Got. har i stället wratön, resa, vandra
= isl. rata, fara åstad m. m., besl. med
grek. radanätai, vankar omkring, egentl.:
vrida, vända (jfr till betyd. eng. went,
gick; se vända). Eng. har utom go (o.
went) de romanska travel o. journey.
rese, i ä. n sv. även rise (rjse Spegel,
rijse Dahlstierna; väl lån från isl.), fsv.
rese, risi = isl. risi, no., da. rise; jfr
mlty., mholl. rese, fhty. rzso (ty. rzese),
ävensom no. risiZ, fsax. wrisil.
Förhållandet mellan dessa former är omstritt
o. i enskildheter alltjämt oklart. Om
det svenska ordet är besl. med fsax.
wrisil, måste det vara lånat från isl.
resp. mlty., då i fsv. w i denna
ställning ej försvunnit före r, lika litet f. ö.
som i mlty. Möjl. kunde dock formerna
utan w- bero på folketymologisk
anslutning till germ. *rlsan, stiga upp (se
resa 1). - Fsax. wrisil (osv.) har
sammanställts bl. a. med grek. rion,
bergstopp, för vilket man antagit en
grundform *urisom. Enl. Liden Aufsätze z.
Kultur- u. Sprachgesch. (Kuhn) s. 145
bör man dock för det grek. ordet kanske
snarare utgå från ett *uriiom : trak.-fryg.
bria, tokar. n. Litteratur om rese se
f. ö. Olson Appell, subst. s. 22 samt
Liden Ein balt.-slav. Anlautsgesetz s. 14
(fsax. wrisil o. rese till bl. a. litau.
res-7ias, stark, duktig; annorlunda om
res-nas Persson Indog. Wortf. s. 274 f.). -
Otänkbart vore väl f. ö. ej, att formerna
på wr- o. (atm. vissa av dem) på
r-utgå från nomina agentis till två
parallellverb, germ. *wrisan o. *rlsan, stiga
i höjden (se resa 1), som förhålla sig
till varandra som *writan o. ’ritan (se
rita).
reseda, Aspelin 1749 = da., ty.; efter
en gammal latinsk trollformel: reseda
morbos, reseda, dvs. stilla sjukdomarna,
stilla!, som enl. Plinius skulle tre gånger
framsägas för att stärka växtens
förmenta förmåga att bota för bulnader
o. d.; alltså egentl, av imper. till vb.
resedäre, stilla, lindra.
resenär, B ib. 1541, från mlty.
reise-nére, vanl.: till krigståg utrustad krigare,
ryttare (den i gamla svenska bibelövers,
brukliga betyd.), även: resande; till sbst.
el. vb. resa (2, 3); jfr med avs. på
bildningen konstnär, körsnär samt f. ö.
ty. reisige, ryttare (varav ä. nsv. resige(r).
reserv, 1633, 1671, av fra. réserve, till
lat. reserväre, förbehålla, bespara,
förvara (= sv. reservera), av re- o.
servare, bevara, rädda (jfr konservativ).
Hit även reserverad = ty. reserviert,
efter fra. réserve, förbehållsam, varsam,
part. till reserver, förbehålla osv.
residens, Sigfridi 1619 (om själens
säte), L. P. Gothus 1628 (om monark;
f. ö. redan då den vanliga betyd.); från
ty. residenz = fra. résidence, till lat.
re-sidere, sitta, bliva kvar, till re- o. sedere,
sitta; jfr president.
resignera, P. Svart = ty. resignieren,
fra. résigner, avträda, avstå, nedlägga, se
résigner, foga el. underkasta sig, av lat.
resignäre, bryta upp el. öppna (t. ex.
brev), göra ogiltig, ytterst till signum,
tecken, signet m. m. (se signa 2.).
reslig, Karl IX 1580-t. (om växt), jfr
fsv. reselikhét, smärthet, vacker växt;
motsv. isl. reisuligr, ansenlig (till resa
1), el. möjl. isl. risaligr (till risi, rese).
Se f. ö. Noreen V. spr. 3: 188 (med
litteratur).
resma f., resme n., dialektord (Hall.,
Ska.), havrevippa, jfr resma se, gå i ax,
om havre. Enl. Wigforss S. Hall. folkm.
s. 23 n. l att sammanhålla med osv.
dial. rismas, upplösa sig i trådar, smal.
(Kim. 1.) resma, avrispat stycke tyg:
havrestrået alltså liksom splittras i
vippan. Å andra sidan svårt att skilja från
likbetyd, no. (havre)risla, sv. dial. ressla,
som väl böra förbindas med isl. hrisla,
buske (se ris 3); jfr Persson Indog.
Wortf. s. 313. Ytterst äro dock antagl.
i alla händelser samtliga orden rotbesl.,
då de synas höra till den ie. rot kris,
som ingår i rista 2; jfr till betyd. lat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
