Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - repartisera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
repartisera, Dagl. Alleh. 1793 i
annons (om gemensam disposition av vagn),
Blanche 1847: ’repartisera till bålen’,
till participstammen av fra. répartir,
fördela (ä. sv. repartera), till partir, dela,
av lat. partlre, partiri ds., till pars, del
(se part).
repe (dar-), Lolium temulentum, 1736;
väl sammanhängande med repa 2. Om
anledningen till sammansättningsleden
dar- (till dåre) se under do dr a slutet.
repertoar, Hammarskiöld 1818 (-oir-),
av fra. répertoire ds., av lat. repertöriiim,
förteckning (== sv.), till participstammen
repert- av rcpenre, återfinna. Alltså,
liksom de flesta teatertermer, från
franskan; se närmare under scen.
repetera, P. Svart = ty. repetieren,
fra. repeter, av lat. repetere, härnta åter
m. m., av re-, åter, o. petere, söka, hämta,
fordra m. m. (se petition).
replik, 1712: reptiquer = ty. replik,
av fra. réplique, till répliquer, svara,
genmäla, av lat. replicäre, i senlat.: göra
en replik (jurid.), egentl.: vika tillbaka,
av re-, tillbaka, o. plicäre, vika (jfr
replik o. se f. ö. p l i). - Formen repliker
(i betyd, ’svarskrift’) 1661 hör till den
under 1660-t. brukliga sing. repllka (-c-),
ännu Serenius 1734 (i jurid. ariv.).
reporter, Nordensvan Figge 1885 (i
sammans, tidningsreporter), från eng.
=, till report, redogöra, referera, av fra.
reporter, egentl.: bära el. föra åter, av
re- o. porter av lat. portäre, bära, föra
(jfr rapport).
repressalier, Gustaf II Adolf 1624 =
ty. repressalie(n), fra. représaille(s), ett
nylat. repressalia, plur. -o?, mlat.
re-prensalice plur., egentl.: återtagande,
till lat. repre(he)ndere, taga tillbaka, av
re-, tillbaka, o. pre(he)ndere, taga, gripa
(se repris o. pris l, 2).
reprimand, 1667: ’ett reprimancT(Åbo),
1671: ’en skarp repriment’ (Åbo); jfr
Ridd. protok. 1660: ’denne reprimanda’;
från fra. réprimande, tillrättavisning, till
réprimer, undertrycka, hämma, av lat.
reprimere ds., av re-, åter, o. premere,
trycka (se press).
repris, Ad. prot. 1789: i flere repriser,
av fra. reprise, återupptagande, till
participstammen av reprendre, taga åter,
av lat. repre(h)endere (se föreg. o. jfr
surpris).
reptil, 1822 (bildl.) = ty. = fra.
rep-lile, till lat. adj. reptllis, krypande, till
repere, krypa. - Den förr vanliga
plu-ralformen reptilier (t. ex. 1854) beror på
lat. reptilia (n. plur.).
republik, i ä. tid ofta ’staf i allm.;
den moderna betyd. t. ex. Dalins Arg.
= ty. m. fl., av fra. république, av lat.
respublica, statssak(er), stat, fristat, av
res, sak, väsen (= sanskr. ras, gods,
egendom), o. fem. till adj. publicus,
offentlig (se publik).
reputation = ty. = fra. reputation,
rykte, anseende, av lat. repiitätio (genit.
-önis), eftersinnande, beräknande, till
participstammen av reputäre, eftersinna,
beräkna, av re- o. putäre, räkna, anse
m. m. - Reputerlig, äldst, på
163Q-40-t., i sht i förb. med ord för ’fred’
o. d. - da., efter ty. reputierlich. Den
moderna anv. representeras av ex. såsom
t. ex. Björn (si. av 1700-t.): ’en . .
lustig karl; så reputerlig, så blommig och
frodig’, Gosselman 1828: ’en ganska
treflig man, med en reputerlig mage’,
Fr. Bremer 1835: ’Denna åldriga och
reputerliga fru’.
1. resa, vb (upp-) = fsv. - isl. =
ä. da. rese (nu reise genom inverkan
från reise, fara o. d.), got. raisjan, resa,
väcka, fhty. réren, låta falla, ägs. réran,
lyfta upp o. d., väcka (eng. rear; eng.
raise är lån från nord.), av germ.
*rai-sian, *raizian, kausativum till germ. st.
vb. *risan (ipf. *rais) - sv. dial. risa,
fsv. risa, resa sig, stiga - isl. risa, got.
urreisan, fsax. risan (mlty. risen även:
skynda bort, falla), fhty. risan, resa sig,
falla (ty. dial. risen, sjunka), ägs. risan,
stiga upp (eng. rise); alltså bildat såsom
t. ex. beta till bita. Möjl. besl. med
fslav. ristati, springa; till en ie. rot ris,
som kanske, liksom ie. ridh i rida,
utvidgats av ri i sanskr. riti, ström, lat.
rlvus, bäck, osv. (jfr Rhen); se (även
i fråga om grundbetyd.) Persson Indog.
Wortf. s. 286, 837, 894. Jfr följ. -
Resa till Tyskland, eufemistiskt:
nedkomma (med barn), se under
Tyskland.
2. resa, sbst. = fsv.: resa, gång (jfr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
