- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
640

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - resolut ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

crista, tofs, fjäderbuske, som även tycks
höra till denna ordgrupp.

resolut, i t. ex. Dalins Arg. även
’frikostig’ (utgående från den i ä. ty. o. lat.
uppträdande betyd, ’tygellös o. d.’) -
ty., av lat. resolutas, fri, otvungen,
tygellös, part. pf. pass. till resolvere, upplösa
(= sv. resolvera), av re- o. solvere, lösa
(jfr a b s o l u t, s o l v e n t), alltså egentl.: löst
från varje tvivel el. hänsyn. Betyd,
’beslutsam’ i nsv. o. ty. beror på inverkan |
från det etymol. identiska fra. résolu.
- Härtill även resolution = ty., av
lat. resolutio (genit. -tiönis), upplösning,
förklaring.

reson, Växiö domkap. 1653: skjäll
eller resoon, i uttr. rim och (eller) reson
o. 1730 - ty. räson, t. ex. ;*. arinehmen,
av fra. raison, förnuft, rätt, billighet,
skäl, orsak m. m., av lat. ratio,
(förnuftigt) skäl, förnuft, räkning m. m.;
etymologiskt = ra ti o n, ranson; se f. ö.
under räcka. - Härtill: resonera =
ty. räsonieren, av fra. raisonner ds., fälla
omdömen, göra förnuftsslut o. d., alltså
med ungef. samma betyd.-utveckling som
kåsera till fra. cause, orsak;
resona-bel, av fra. raisonnable, förnuftig,
förståndig.

resonans, t. ex. Wivallius, från ty.
resonanz el. fra. résonance, av lat.
reso-nantia, till resonäre, återljuda; se
konsonant, sonat osv.

respekt, o. 1620 = ty. - fra,, respect,
av lat. respeclus, avseende, hänsyn,
tillbakaseende, av participstammen till
respi-cere, taga hänsyn, se tillbaka, till re-,
tillbaka, o. specere, se (j fr i n s p e k t o r, spe
k-takel, spydig; urbesl. med s p e j a, s p å).
Jfr re sp i t. - Härtill respektive, adv.
i nämnd ordning, med avseende på var
o. en = ty., till ett mlat. adj.
respec-tivus.

respirera - fra. respirer, av lat.
res-piräre, andas, åter hämta andan; jfr
inspirera, spirituell.

respit, 1595: ’trij åhrs respijtf,
vanligt under 1600-t., från ä. fra. respit (fra.
répit) = ital. rispetto, av lat. respectus
= respekt; alltså egentl.:
hänsynstagande el. dyl.

respondent, av lat. respondens
(ge-nit, -enlis), part. pres. till respondere,
svara, av re-, åter, o. spondere, lova (se
sp o n de).

[res(s)na, sv. dial., ärt- el.
humle-ranka, se ris 3.]

rest, t. ex. 1563, 1612 (neutr.), 1623
(rasten besl. form) = da., ty., av fra. reste
(eng. rest), ital. resto, till lat. restäre,
bl. a.: bli kvar (= fra. rester > sv.
restera); jfr arrestera.

restaurang, liksom ty. restaurant, av
fra. restaurant, egentl.: stäLe där man
återhämtar el. återställer sig, part. pres.
till restaurer, återställa, av lat.
restau-räre ds. (innehållande samma
avljuds-stadium som isl. staurr = stör).
Restaurang började under 1800-talets
senaste årtionden efter hand uttränga
det likbetyd, restauration (= da.,
ty.), av fra. restauration, återställande
(betyd, ’värdshus o. d.’ saknas här), av
senlat, restaurätio (genit. -önis).

restriktion, av fra. restriction,
inskränkning, av senlat, restrictio (genit.
-önis), till restringere, draga till el. åt
sig m. m. (se distrikt, prestige).

resultat, 1740-, -50-t. = ty., av fra.
resultat, av participstammen till mlat.
resulläre, bl. a.: uppstå, i lat.: springa
el. studsa tilllbaka, till re-, tillbaka, o.
salire (supinum sältiim), springa, hoppa
(se saltomortal).

resumé, sammanfattning, översikt, av
fra. resumé ds., till résumer,
sammanfatta, av lat. resumere, återtaga (av re-,
åter, o. sumere, taga, sammans, av subs-,
under, o. emere,

resurs, Arv. Horn 1710, av fra.
res-source, till participstammen av ffra.
ressourdre, åter resa sig, av lat.
resur-gere ds., av re-, åter, o. surgere, uppstå
(sammans, av subs-, under, o. regere,
rikta, styra; se regera); liksom fra.
source, källa, av partic. till lat. surgere.
- Hos Cederborgh OT 1810: haresurs
i betyd, ’ha revansch’ i spel.

resår, Dagl. Alleh. 1771, i annons
(: ressaurer plur.), av fra. ressort, resår,
spänstighet, fjäder m. m., till ressortir,
åter utgå, alltså med syftning på
resårens förmåga att tänja ut sig, av re- o.
sortir, utgå (av ovisst ursprung).

reta = fsv.: uppreta, locka - isl.,
no. reila, jfr fhty. reizen (== -s-, senare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:56:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svetym/0728.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free