Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ordbildning. II. Sammansättning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mindre som dylika ofta växla inom samma sammansättning t. ex. bord(s)fot
o. bord(s)låda, Karl(s)dagen, kniv(s)egg (jfr knivsudd, da. knivsblad, men
sv. knivblad), disponent(s)lön, pergament(s)band el. i samtliga sammans. av
t. ex. buldan, konfekt, ättika; eller av två fullt analoga sammans. den ena
kan ha -s t. ex. skogsförvaltare, men den andra sakna detta t. ex.
skogvaktare (jfr nedan).
Ett par synpunkter må emellertid framhållas.
Mången gång beror växlingen på utländska, särskilt tyska förebilder
(varvid stundom den ena växelformen är inhemsk) t. ex. livsfarlig,
motsvar. ty. lebensgefährlich, men livdrabant, -färg, -garde, -gördel, -rock,
-vakt efter ty. sammans. på leib-; ortsnamn efter ty. ortsname, jfr det
mera inhemska ortnamn; rådman efter mlty. râtman, men däremot fsv.
rāþsmaþer i betyd. ’(konungens) rådsherre’ (se art. råd); sinnesart efter
ty. =, men sinnebild, motsvar. ty. sinnbild; ståndrätt (ty. standrecht) o.
ståndsperson (ty. standesperson); svärdfisk (jfr ty. schwertfisch), men svärdshugg
(där dock ty. har schwert-); trosbekännelse (jfr ty.
glanbensbekenntniss),
men trofast osv. (trotjänare är däremot sammansatt med fsv. adj.
tro, trogen); värdshus (jfr da. værtshus, ty. wirtshaus), men värdfolk.
Med adv. på borgers- o. riddersman (men borgar(e)släkt osv.) jfr ty.
bürgersman o. mlty. riddersman. I ålderman ingår mlty kompar. older,
äldre; jfr däremot åldersklass osv.
Ofta representerar den s-lösa formen ett pluralt o. s-formen ett
singulart begrepp, t. ex. båtlag (efter den fsv. pluraltypen bāta-, jfr t. ex.
bātalēþ), men båtshake (fsv. bātshaki), nålfat, men nålsöga, rådrum (fsv.
rāþarūm), men rådsherre, svärddans (jämte svärds-), men svärdshugg.
Stundom har förra leden med -s en annan betydelse än den utan
dylik ändelse. Så betecknar lands- i regel ett geografiskt (el. politiskt)
område, t. ex. landsfogde, -lag, -man o. land vanl. ’land i motsats till
vatten’ t. ex. landbacken, -tunga, -vind; det urspr. tyska lant- däremot
’land i motsats till stad’, t. ex. lantadel, -luft, -man. Med avs. på
växlingen landsman o. lantman jfr da. landsmand o. ty. landsmann i den
förra o. da. landmand, ty. landmann i den senare. Likaså skiljer danskan
på landevej, landsväg, o. landvej, landväg (motsats: søvej). Sammans.
med vind, ’ventus’, sakna s, t. ex. vindkåre; det urspr. etymologiskt
identiska vind, loft o. d., har däremot s, t. ex. vindsglugg. Jfr även t. ex.
statfolk, men statskonst, ståndkrage, men ståndsperson o. d.
Den i förb. sbst. + adj. icke sällsyta genitivkonstruktionen (t. ex.
alnslång, årsgammal) beror ofta på sammans. med adj. (i sht måttsadj.
o. d.), som förr styrde denna kasus (åtm. i ty., varifrån en del av dessa
sammans. äro översatta).
F. ö. har mången gång bruket av s-formen, på grund av
analogibildning el. påverkan från andra språk, utsträckts till ord, där den
ursprungligen ej hörde hemma, t. ex. alnshög (men fsv. alnahögher, till
genit. sg. alna(r) av ali̯n[1]), bördsadel (efter ty. geburtsadel), men det arkaiska
bördeman (fsv. byrþa-), kvinnsperson efter mansperson (se s. lii n. 3),
modersmål (redan fsv. modhersmal jämte det äldre modhorsmal),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
