Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ordbildning. II. Sammansättning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sagesman (ä. nsv. sagusman, jfr fsv. saghuman), själsarbete (jfr fsv. siæl f.),
trosbekännelse (efter ty. glaubens-), ängslycka, -teg (fsv. ængialykkia,
-tegher). Sammans.-formen världs- (fsv. värulds-) beror delvis på att
ordet även var neutr. På samma sätt har nsv. mot den plurala
betydelsen -s i en del ord, t. ex. biskopsmöte (jfr ty. bischofsversammlung),
men fsv. biskopa concilium (jämte naturligtvis biskopshatter,
-stikt), censorskollegium, lektorsförening, men docent-, student-,
järnvägsmanna-möte.
Vidare må nämnas, att även i övrigt i senare tid s-formen icke
sällan gynnats på bekostnad av den äldre utan -s (delvis på grund av
tysk påverkan), alldeles som fallet i stor utsträckning varit i tyskan (y.
schiffsleute för ä. schiffleute, hülfs~, liebes- för hülf-, liebe- osv.).
I stort sett kan man ju säga, att genitivformen på -s i ord med
substantivisk senare led ofta användes för att beteckna, att förleden till
den senare står i ett slags genitivförhållande (possessiv, partitiv osv.),
men då detsamma gäller de gamla stamkomposita[1] o. efterbildningar av
dem (jfr t. ex. got. fotubaúrd, men sv. fotapall med gammal genitivform),
och dessutom, såsom nedan visas, en mängd sammans., som numera te
sig som bildade med stammen, innehålla genitiver på -a o. -o (-u), kan
från den nämnda synpunkten inom nysvenskan ingen skillnad göras
mellan de båda formkategorierna.
Man kunde visserligen förmena, att i former såsom edgång (men
edsformulär), namnbyte (men namnsdag), krigföring (men krigsförklaring,
-konst) de s-lösa bildningarna i motsättning till dem med -s beteckna
ackusativobjektet; men här föreligga i själva verket icke vanliga utan
s. k. avledda sammansättningar (varom f. ö. s. lvii), alltså ej till ed
o. gång, namn o. byte el. krig o. *föring (eller dess tyska motsvarigheter
krieg o. führung), utan till gå ed, byta namn o. föra krig (liksom t. ex.
ordförande till föra ordet), där ed, namn o. krig i den nya ordfogningen
behålla sin gamla karaktär av ackusativobjekt. Å andra sidan uppträder
växling även i tydligen avledda sammans. t. ex. vägbyggare[2], -bygge,
men skepps- (jfr även t. ex. edsbrott, men edgång), vadan alltså icke
ens bland dem någon bestämd gräns synes kunna uppdragas, om också
sannolikt de s-lösa formerna utgöra flertalet och måste betraktas som
representanter för den normala typen. F. ö. har man här och i andra
liknande fall ständigt att räkna med påverkan dels från de nedärvda
sammansättningsformerna: i detta fall å ena sidan väg- av fsv. vægha-
o. å den andra skepps- av fsv. skips-, och dels från grannspråken,
särskilt tyskan: de ovan nämnda krigföring o. krigsförklaring äro sannol.
överflyttningar av resp. kriegführung o. kriegserklärung[3], något som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
