Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200
EBBA. BJÖRN8TRÖM.
rätt och slätt såsom synonyma (t. ex. "han är älskad =
han har älskats = han har blifvit älskad").
I de större svenska grammatikor, som användas vid
våra elementarläroverk, Sundén, Svensk språklära i
sammandrag för allmänna läroverken och Bråte,
Svensk språklära för de allmänna läroverken,
förekomma knapphändiga och delvis vilseledande uppgifter.
Sundén meddelar t. ex., då fråga är om
hjälpverbens indelning, att tre passivbildande hjälpverb, nämligen
vara, varda och blifva, finnas. Vid redogörelse för de
respektive verbens användning får man emellertid om
varas funktion veta endast, att i stället för hjälpverbet
hafva jämte supinum förekommer stundom vara jämte
perfekt particip, t. ex. han är fallen (= han har fallit),
han är sårad (= han har sårats)" 1. Alltså betonas här
ej det karaktäristiska för vara såsom passivbildande
hjälpverb. De båda jämställda aktiva och passiva satserna
tjäna till att förvilla i stället för att klargöra hur
hjälpverbet vara användes. Blifva däremot säges bilda "en
omskrifven passiv form". I paradigmet för passiverna
upptagas vid sammansatta tempus (ej vid enkla)
passivformerna på -s och de med blifva omskrifna passiverna
såsom synonyma, t. ex. "han hade kallats 1. blifvit kallad".
Men har författaren här gynnat den ena af de omskrifna
passiverna, hvarför har han förbigått den andra (ivarda
anger författaren en gång för alla såsom synonym till blifva),
då man ändå får veta, att sådana konstruktioner finnas
(jfr ofvan han är sårad = han har sårats)? Och hvarför
nämnes ej att äfven enkla tempus kunna omskrifvas? Stå
ej konstruktionerna han kallades : han blef kallad i
ungefär samma förhållande till hvarandra som han hade
kallats : han hade blifvit kalladt
Yid studiet af Sundéns framställning kan man läsa
mellan raderna, att det ej alltid är likgiltigt hvilket pas-
1 Sundén, anf. arb. lr>, sid. 140.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
