Svenskt biografiskt handlexikon / II:785 (1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öman, Viktor Emanuel - Örbom, Carl Gustaf Axel - Örnbeck, Leonhard - Örnberg, Lars Magnus Victor - Örneklou, Peter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

företog sig nämligen att i svensk dräkt återgifva den
ryska, polska och magyariska litteraturens nyaste
och vackraste nationaldikter. Början till dessa
tolkningsförsök skedde med »Sånger» af Puschkin
1871, som fortsattes med »Sånger» af Petöfi (i
Ny Illustr. Tidn), hvarefter kommo öfvers. från
polskan af skalden J. Kraszewski och 1876 en
öfversättning från ryskan af Turgenjews »Vårböljor»
1876. Beträffande öfversättningarna från Petöfi har
den svenskkunnige ungerske litteratören Vilh. Györy
förklarat dessa vara »de bästa hittills synliga,
trogna återbilder af originalets både innehåll
och form» (Magyarország es a nagy Villág N:r 16
1873, där porträttet af den svenske öfversättaren
äfven ses). Äfven från sanskrit har han lämnat
öfversättningar. På det språkliga området har Ö.
utgifvit Teoretisk-praktisk lärobok i Engelska
språket efter Toussaint-Langenscheidtska metoden,
2 band, 1868-69 samt Svensk-engelsk handordbok
1872. Har därjämte lämnat en mängd bidrag till
tidningar och tidskrifter i språkvetenskapliga och
vittra ämnen, utgifvit Poetisk läsebok o. s. v. –
1870 började han ägna sig åt publicistisk verksamhet,
i det han ingick såsom medarbetare i den frisinnade
Örebrotidningen »Nerikes Allehanda» samt den från
dess officin äfven utkommande publikationen »Allehanda
för Folket». I den förra tidningen öfvertog han 1881
hufvudredaktörskapet, som han utöfvade till d. 23
aug. 1904, då han, plågad af svår sjuklighet, i ett
anfall af mjältsjuka beröfvade sig lifvet. Hans i
den senare tidningen införda »humoresker» lästes med
nöje liksom ock hans 1889 utgifna Sjelfbiografiska
skildringar Från min ungdomstid. Minnesbilder. –
Gift 1862 med Johanna Elisabet Bergstrand.

Örbom, Carl Gustaf Axel,
jurist, statsråd. Född i
Stockholm d. 29 juli 1836. Föräldrar: hofrättsrådet
Johan Axel Örbom och Anna Carolina Westman.
– Student i Uppsala 1854, aflade Ö. 1858 hofrätts- och
kameralexamina, blef 1862 vice häradshöfding,
1870 assessor i Svea hofrätt, 1871 led. af
Justitiedepartementets lagbyrå, 1874 led. och
1885 tillf. ordf. i Nya lagberedningen samt 1884
justitieråd och led. af Förstärkta lagberedningen.
– Den 28 sept. 1888 utnämndes O. till statsråd och
chef för justitiedepartementet och valdes samma
dag till ledamot af Första kammaren för Stockholms
stad. Ytterligt konservativ till sitt skaplynne,
fann sig Ö. väl till pass med att fortskrida på
den väg, redan företrädaren begynt anträda med en
mängd åtal mot radikala och socialistiska talare och
skrifter. Men ej finnande dessa alltid utmynna i, hvad
han önskade, framlade han för 1889 års riksdag förslag
om straffbestämmelser för uppvigling till åtgärd,
»som innebär hot mot samhällsordningen eller fara
för dess bestånd». Förslaget, som genom sin sväfvande
formulering nog ej utan skäl betecknats som ett af de
farligaste attentat, som någonsin riktats mot svensk
yttrandefrihet, väckte den yttersta förbittring,
äfven inom moderata kretsar, och
erhöll vedernamnet »munkorgslagen». Endast en ytterst
ringa detalj af densamma vann Andra kammarens
bifall. Ö. afled ogift ej långt efter lagens
fall d. 30 maj 1889. – Som jurist åtnjöt Ö. stort
anseende. Af trycket utgaf han Öfversikt af frågan
om ny rättegångsordning 1881, liksom största äran af
Förstärkta lagberedningens 1884 afgifna betänkande
om rättegångsväsendets ombildning tillskrifves honom.

Örnbeck, Leonhard,
miniatyrmålare. Född
1736. Föräldrar: järnkramhandlaren Örnbeck och
Kristina Groot. – Ö. ägnade sig tidigt åt konsten
och erhöll sin utbildning vid danska målareakademien,
där han handleddes af sin landsman C. G. Pilo och 1759
vann priset för teckning efter lefvande modell. Han
lämnade likväl snart stafflimåleriet och öfvergick
till miniatyren, en konstgren, som vid denna tid
vunnit betydande utbredning, och i hvilken han
efter hand tillägnade sig rätt mycken skicklighet,
som föranledde hans kallande till ledamot af svenska
Målare- och Bildhuggareakademien, där han 1783 blef
professor. Han afled i Stockholm d. 8 febr. 1789.

Örnberg, Lars Magnus Victor,
genealog. Född i
Nyköping d. 17 sept. 1839. Föräldrar: karduansmakaren
Johan Olof Örnberg och Anna Dorothea Feltenberg.
– Student i Uppsala 1858, inskrefs Ö. 1860 efter aflagd
kameralexamen i Kammarkollegium. Här
arbetade han 1864–71 i kammararkivet och befordrades
1872 till kammarskrifvare, hvilken tjänst indrogs
1879. Sedan 1878 kanslist i riksmarskalksämbetet
och hofexpeditionen, utnämndes han 1884 till
protokollssekreterare därstädes. Efter att från
1868 tjänstgjort som e. o. amanuens i riksarkivet,
blef han 1899 arkivarie vid Vadstena landsarkiv, från
hvilken befattning han 1904 tog afsked. 1885–90 var
han sekreterare i Sv. autografsällskapet och redaktör
af dess tidskrift. – Ö:s lifsverk är koncentreradt i
utgifvandet af Svensk släktkalender, fyra årgångar
1885–88, som sedermera af honom fortsatts med
Svenska ättartal, nio årgångar, 1889–1905. I dessa
verk har Ö. med sällspord kärlek till sin uppgift
och noggrannhet i arbetet ägnat sig åt utredning af
tusentals, hufvudsakligen ofrälse, släkter, och gifvit
en kraftig impuls åt den svenska släktforskningen. Han
har dessutom utgifvit Samlingar till beskrifning om
Nyköping 1862, Anteckningar om kammarkollegiet 1874,
och Serafimerriddarelängd 1748–1890, 1890. – Ogift.

Örneklou, Peter,
krigare, reduktionsman. Född
på 1630-talet. Föräldrar: ståthållaren
öfver Ingermanland Peder Larsson Alebeck, adlad
Örneklou, och Margareta von Rosen.
– Ö. studerade
en tid vid universitetet i Dorpt men ingick inom
kort i krigstjänst. »Gemen ryttare» 1650 vid Otto
Vellingks regemente, blef han 1655 kornett vid grefve
Gustaf Lewenhaupts regemente. Deltagare i Carl X:s
krig, ådagalade han stor tapperhet och framstående
skicklighet, särskildt som ingeniörsofficer.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>