Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rahm, Lars Erik - Rahmn, Cornelius - 1. Rajalin, Tomas von - 2. Rajalin, Salomon Maurits von - Ramel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
R. med en teologisk lärdom af den gamla grundliga
sorten. Han utgaf en predikosamling till
förklaring af profeten Jeremias med den i tidens
smak affattade titeln: Sundheets-drufvors bittra
vijn och oljeträds liuffliga saft 1713.
Gift 1: med Magdalena Clerck, 2: med Margareta
Elisabet Kempe.
Rahmn, Cornelius, präst, missionär. Född i
Göteborg d. 16 juli 1785. Föräldrar:
kaptenen vid Göta artilleriregemente
Gustaf Samuel
Rahmn och Konradina Lampell.
I enlighet med faderns önskningar
idkade R. juridiska studier
i Lund 1799–1803 men
kom härunder så småningom till
insikt om, att hans kallelse låg åt ett helt annat
håll, nämligen det andliga ståndet. Sedan han
därför 1810 låtit viga sig till präst och följande
åren förestått ett par extra beställningar, utnämndes
han 1817 till e. o. bataljonspredikant
vid Göta artilleriregemente. Under det han verkade
i detta kall, erfor han en allt lifligare håg
att utgå såsom missionär och arbeta för kristendomens
utbredning bland hedningarna. Han
utreste därför sommaren s. å. till London, där
han af missionssällskapet utsågs att afgå till
mongoliska Tartariet och predika bland Bureterna.
I mars månad 1818 anlände han till sin
bestämmelseort och nedsatte sig i Irkutsk vid
Baikalsjön, men flyttade redan året därefter till
Sarepta. Som de ankomna missionärernas verksamhet
väckt misstankar hos ryska regeringen,
under hvilken bureterna lydde, måste han 1823
begifva sig till Petersburg för att söka undanröja
hindren för missionen. Här fick han emellertid
kvarstanna i två hela år och hade ännu
ej fått sitt ärende afgjordt, då han återkallades
af missionssällskapet till London och erhöll i
uppdrag att tjänstgöra såsom sällskapets biträdande
sekreterare för utrikes brefväxlingen.
Härmed fortfor han sedan till 1832, då han förordnades
till svensk legationspredikant och till
pastor vid svenska församlingen i London. Utnämnd
1839 till kyrkoherde i Kalfs, Håksviks,
Mårdaklefs och Frölunda församlingars pastorat
af Göteborgs stift, lämnade han England 1840
och tillträdde 1841 sistnämnda prästerliga tjänst,
som han innehade till sin död d. 24 aug. 1853.
Gift 1815 i London med Betty Blackwood
från Skottland.
1. Rajalin, Tomas von, sjömilitär. Född i
Finland 1673. Föräldrarne äro ej kända.
Efter att några år hafva såsom tjänstgörande
å kofferdifartyg företagit färder på
Nordsjön och Östersjön och sedermera varit
anställd på utländska örlogsfartyg, fick R.
1699 plats såsom lärstyrman vid amiralitetet i
Karlskrona. I svenska flottans operationer under
Carl XII:s krig deltog han oafbrutet och befordrades
1715 till kommendör. Bland hans därunder
utförda bedrifter förtjänar särskildt omnämnas
hans uppträdande vid Hanö i Blekingsskären
1717. Befälhafvare å linjeskeppet »Verden»,
höll han där ensam ut i kampen mot tre
fientliga linjeskepp och två fregatter. Efter krigets
slut sysselsatte han sig med studier i sjöväsendet
och utgaf 1730 till detsammas höjande
i Sverige två skrifter: Nödig underrättelse om
navigation eller styrmanskonsten och Nödig
underrättelse om skeppbyggeriet och därutaf
härflytande högnödiga och sjöväsendet samt
taklingen tillhörige proportioner efter höga vederbörandes
befalning. Regeringen fann dessa
skrifter så förtjänstfulla, att hon belönade dem
med gratifikationer å tillsammans 3,800 dlr s. m.
Ett af honom Utarbetadt sjöreglemente blef af
regeringen antaget att lända vederbörande till
efterrättelse. Utnämnd 1732 till ekipagemästare,
befordrades han 1741 till vice amiral, och då ryska
kriget s. å. utbröt, erhöll han befälet öfver den
flotta, som afgick till Finska viken. På grund af
att hans instruktion förbjöd honom inlåta sig i
något företag utan regeringens uttryckliga order,
nödgades han hela sommaren ligga med sin
flotta för ankar vid Aspögaddarna utanför Fredrikshamn.
För den därunder uppkomna bristen
å vatten och proviant och däraf härflytande
sjukdomar dukade en stor del af besättningen
under. R. afled ombord å amiralsskeppet »Ulrika
Eleonora» d. 4 sept. 1741. Han hade samma
år blifvit upphöjd i adligt stånd.
Gift 1) 1706 med Botilla Hallengren 2) 1738 med Maria
Brigitta Fust.
2. Rajalin, Salomon Maurits von, sjömilitär,
ämbetsman. Född i Karlskrona
d. 25 augusti 1757: den föreg.
sonson och son af landshöfdingen
i Bleking Johan von Rajalin,
som 1771 blifvit upphöjd i friherrligt
stånd, och Barbara
Eleonora von Gertten.
Utnämnd vid sexton års ålder
till fänrik vid arméens flotta, var R. 1780–82
anställd i fransk örlogstjänst. Efter att hafva
återkommit till fäderneslandet, steg han hastigt i
graderna och blef, sedan den västindiska ön S:t
Barthelemy 1784 kommit i Sveriges besittning,
1785 den första svenska guvernören därstädes.
Därifrån förflyttades han 1787 till landshöfdingeplatsen
å Gotland och innehade densamma i
tjugu år, under hvilka han dock långa tider hade
andra förtroendeuppdrag att sköta. Så var han
under 1788–90 årens ryska krig befälhafvare
öfver skärgårdsflottan och utmärkte sig synnerligen
i en träffning vid Porkkala d. 26 aug. 1789.
Efter freden blef han 1791 konteramiral och var
1791–94 generalintendent vid flottan. Utnämnd
till viceamiral 1799, var han 1801–09 såsom
tjänstgörande generaladjutant föredragande inför
konungen af ärenden rörande flottan. Under
1808 års ryska krig förde han tillika befäl öfver
skärgårdsflottan, men afgick från denna befattning
i okt. s. å. Utnämnd 1809 af Carl XIII
till amiral, blef han 1812 landshöfding i Gäfleborgs
län, men tog redan 1813 afsked från antydda
befattning. Död i Stockholm d. 23 sept. 1825.
Gift 1787 med Fredrika Lovisa Jägersköld.
Med hans 1826 aflidna broder utgick
friherrliga ätten von R. på svärdssidan.
Ramel. Ramelska släkten härstammar från
en pommersk ätt. En medlem af denna ätt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
