Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rabbén, Johan - 1. Rabe, Gustaf Reinhold Daniel - 2. Rabe, Alida Kristina - 1. Rabenius, Olof Ingelsson - 2. Rabenius, Lars Georg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skånska åkerbruket</i> 1825 och Mierckeska konsten
att dressera hönshunden 1831, ny uppl. 1882.
1. Rabe, Gustaf Reinhold Daniel, pedagog,
skriftställare. Född d. 25. jan.
1813 i Tunhems församling i
Västergötland. Föräldrar: Häradshöfdingen
Lars Reinhold Rabe
och Elisabet Maria Olbers.
Student i Uppsala 1828, erhöll R.
filosofie magistergraden vid promotionen
därstädes 1836. Året
därefter förordnades han till docent i estetik och
bestred v. t. 1840 de till estetiska professuren
hörande föreläsningarna. Efter att 1841–1842
ha förestått lektoratet i romersk vältalighet och
poesi vid Stockholms gymnasium, anträdde han
sistnämnda år på egen bekostnad en resa genom
Tyskland och Frankrike och utnämndes efter
sin hemkomst 1843 till innehafvare af den
nämnda lektorsbefattningen. Tio år senare förordnades
han till gymnasii rektor, utsågs till
medlem af kommittén för granskning af 1826 års
skolstadga, till direktionsledamot samt studiirektor
vid statens seminarium för bildande af
lärarinnor och invaldes 1857 till ledam. af Vitt.,
Hist. och Ant. Akad.
Död i Stockholm d. 7 nov. 1870.
I den dubbla egenskapen af pedagogisk
skriftställare och praktisk skolman förvärfvade
R. ett allmänt och förtjänt erkännande.
Genom arten af sin egen bildning vän och försvarare
af de klassiska språkstudierna, begynte
han kort efter sin anställning såsom elementarlärare
utgifvandet af sina väl vitsordade samt
länge och allmänt begagnade läroböcker: Latinsk
grammatik för skolor och gymnasier 1845, Latinsk
grammatik för begynnare 1849, Latinsk
läsebok 1849, Latinska skriföfningar 1851, Latinsk
läsebok 1852, Grekisk formlära 1856; Latinsk
och grekisk parallellgrammatik 1857, hvarjämte
han i filologiska och pedagogiska uppsatser,
rektorsprogram och tidskrifter häfdade klassicitetens
rätt vid den allmänna undervisningen. De i
hans rektorsprogram behandlade ämnen voro sådana
som: Om oratio obliqua i latinet 1855,
Om klassicitet 1857, Om nordens äldsta kultur
1865, Om de homeriska sångernas förhållande
till lifvet och bildningen 1868 o. s. v. Bland
hans rent pedagogiska afhandlingar må nämnas
uppsatsen </i>Om uppfostringsväsendet hos Romarne<i>
i Vitt., hist. o. ant. akad:s handl. Ny följd
IV 1864. Om hans egenskaper såsom undervisare
och skolstyresman vittnade den tillgifvenhet
han af sina lärjungar förvärfvade och jämväl
bibehöll, efter det de lämnat hans undervisning.
Gift 1843 med Carolina Victoria Ahlberg.
2. Rabe, Alida Kristina, målarinna. Född på
Trehörningen i Fors’ socken i
Västergötland d. 18 dec. 1825;
den förgåendes halfsyster i faderns
senare gifte.
Med utmärkt fallenhet
för teckning och målning
erhöll fröken R. sin första egentliga
undervisning i Stockholm
af Köhler och Södermark. För
att ytterligare utbilda sin talang, uppehöll hon
sig 1855–58 i Paris, där Tissier och Scheffer
voro hennes lärare, 1863 gjorde hon åter en
studieresa till Paris och vistades där en längre
tid. I hennes arbeten röjer sig en synnerligt
omsorgsfull och samvetsgrann behandling af ämnet,
ehuru ofta med en viss matthet i koloriten.
Bland taflor af henne hafva på utställningar förekommit
Oedipus och Antigone, Abrahams offer,
Paulus i fängelset m. fl. Äfven åtskilliga porträtt
äro af henne målade. Hon var agré af
Konstakademien. Död i Stockholm d. 9 juli 1870.
1. Rabenius, Olof Ingelsson, universitetslärare,
rättslärd. Född 1730 i Romfartuna
socken af Västmanland.
Föräldrar: kyrkoherden Ingel
Larsson Rabenius och Margareta
Kalsenius.
Vid Uppsala
universitet, där han blef student
1738 och med tiden gjorde rättsvetenskaperna
till föremål för
sina studier, ansågs R. så skicklig, att han redan
1749 antogs till juridiska fakultetens notarie.
Promoverad till juris doktor 1752, kallades han
till docent i juridiska fakulteten och förordnades
1755 till vice akademisekreterare. Efter att 1757
hafva begifvit sig till utlandet och idkat studier i
Göttingen, blef han 1759 notarie i akademiska konsistoriet
i Uppsala och utnämndes 1760 till akademiens
ombudsman. Sekreterare i justitiedeputationen
vid 1765 års riksdag, befordrades han
året därefter till juris professor i Uppsala, men
afled till stor förlust för universitetet redan d.
16 maj 1772.
Med ovanlig skarpsinnighet
förenade R. det allvarligaste forskningsnit och var
icke blott den mest framstående praktiska jurist i
Sverige på sin tid utan anses med rätta för en af de
yppersta juridiska skriftställare, Sverige framalstrat.
Att han äfven i utlandet var känd och erkänd
såsom synnerligt framstående i sitt lärdomsfack,
framgår bl. a. däraf, att professor Michaeli i Göttingen
till honom dedicerade sitt 1769 utgifna berömda
arbete »Mosaisches recht». Hans inflytande
på studiet af sin vetenskap var därför betydande
och skulle varit ännu större, om han offentliggjort
frukten af sina forskningar på ett mera åtkomligt
sätt än genom det lätt förspridda katedertrycket.
Utom af hans många disputationer, de
flesta författade på latin, upptogs hans litterära
verksamhet af ett träget samlande af författningar
rörande justitieväsendet, hvilket lagverk han 1765
af rikets ständer fått i uppdrag att bringa till
stånd, men som han blott hann påbörja.
Gift 1762 med Anna Kristina Bruncrona.
2. Rabenius, Lars Georg, universitetslärare,
rättslärd. Född i Näs socken i Uppland
d. 18 jan. 1771; den föregåendes son.
Efter idkade akademiska
studier i Åbo, där han blef
student 1783, och Uppsala, dit han
öfverflyttade 1788, blef R. filosofie
magister på det senare stället
1791 och förordnades året därpå
till extra ord. kanslist i akademiska kansliet.
Juris utriusque cand. 1792, kallades han kort
därefter till docent i juridiska fakulteten, blef
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
