Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Raab, Adam Christian - 4. Raab, Klas Fredrik Hugo - Rabbén, Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
han ansåg kunna gagna ett älskadt fosterland.
Död i Stockholm d. 8 juni 1872.
Gift 1: 1826 med friherrinnan Carolina Charlotta Fleetwood
i hennes andra gifte, i sitt första moder till
Emil Key, en af ledarne inom landtmannapartiet,
2: 1839 med Engel Linnerhjelm.
4. Raab, Klas Fredrik Hugo, militär. Född
på Ryssbylund i Kalmar län d.
27 nov. 1831; den föreg. son.
Efter att 1847–50 hafva genomgått
Krigsakademien, blef R.
sistnämnda år underlöjtnant vid
Kalmar regemente. Ytterligare
utbildning i militäryrket erhöll
han 1855–58 vid preussiska
krigsakademien i Berlin, där han var anställd
såsom adjutant hos svensk-norska ministern.
Befordrad 1857 till löjtnant vid förenämnda
regemente, utnämndes han vid återkomsten till
fäderneslandet till generalstabsofficer 1859. Vid
utbrottet af dansk-tyska kriget 1864 erhöll R.
af honom sökt anställning såsom premierlöjtnant
i danska krigshären. Han deltog därunder i den
strid, som danskarna hade att utkämpa vid Dybböl
d. 17 mars. Snart ställdes han emellertid i
spetsen för ett kompani af kapten Aaröes ströfkår,
hvilket kompani utgjordes af svenska och
norska frivilliga, och utförde åtskilliga djärfva
expeditioner, Han kämpade med så mycket
större ifver, som han i likhet med sin fader var
en varm anhängare af sträfvandena för den skandinaviska
nordens fastare sammanslutning. Efter
krigets slut utnämndes R. 1865 till kapten i
armén, hvarjämte han s. å. förordnades till informationsofficer
i taktik, reglementen och krigsartiklar
vid Karlbergs krigsakademi. Inom kort
fick han tillfälle att i stegrad grad göra sina
militära kunskaper fruktbringande, i det han
1866 anställdes som lärare i krigskonst och
krigshistoria vid dåvarande Högre artilleriläroverket
(sedermera Krigshögskolan å Marieberg.)
Utnämnd 1869 till kapten vid Kalmar regemente,
1870 till major i armén och 1872 till
öfverstlöjtnant i armén och expeditionschef
i Landtförsvarsdepartementets kommandoexpedition,
afgick han året därpå från sistnämnda
lärarebefattning. Sedan han s. å. utarbetat förslag
till grunder för en ny härordning, underkastades
detsamma granskning af en kommitté,
i hvars arbeten han förordnades att deltaga, och
blef lagdt till grund för regeringens proposition
i ämnet till 1875 års riksdag. Förslaget föll
väl, men under loppet af de följande åren togos
R:s fackkunskaper ytterligare i anspråk, i det
han insattes i flera af de kommittéer, som hade
att behandla frågor rörande landtförsvaret. Han
var då sedan 1873 öfverste och chef för Generalstaben,
till hvars organisation han fått i uppdrag
att afgifva förslag. Utnämnd 1877 till generalmajor,
var han ledamot af den 1880 tillsatta
stora landtförsvarskommittén, men afgick med
döden, innan denna hunnit afsluta sitt arbete,
d. 11 dec. 1881.
R., som var en man, »begåfvad
med klar blick, mycken viljekraft och
stor arbetsförmåga», verkade äfven såsom skriftställare
för en sund och kraftig utveckling af
vårt försvarsväsen. Bland hans utgifna skrifter
äro att nämna: Några ord om tidens kraf på
lätt infanteri 1857, Om ändamålet med Stockholms
befästande 1860, Den adliga rusttjänsten
1870, samt hans s. å. tillsammans med J. Crusebjörn
utarbetade Kort sammanfattning af de
viktigaste bestämmelserna rörande arméns organisation.
Sedan 1863 ledamot af Krigsvetenskapsakademien,
var han 1870–71 redaktör af
dess tidskrift. Ehuru R. ej fick upplefva svenska
härväsendets af honom så lifligt påyrkade ombildning
i en mera tidsenlig riktning, kvarstå
dock såsom erkännansvärda minnesmärken af
hans verksamhet åtskilliga af honom till landtförsvarets
stärkande genomförda förbättringar,
däribland främst att nämna Generalstabens organisation
och Krigshögskolans ombildning. Äfven
förtjänar ihågkommas hans förtjänstfulla, med
framgång krönta arbete för Krigsarkivets tillökning.
Gift 1869 med Louise Johanna Charlotta Grill.
Rabbén, Johan, läkare, agronom. Född d. 14
dec. 1781 i Mustasaari församling
i Finland, där fadern, Anders
Rabb, var bonde.
I Sverige, dit han inflyttade vid unga år,
genomgick han först den farmaceutiska
lärokursen och blef student
i Lund 1802. Genom understöd
af en gynnare, kammarherre
Strussenfelt, sattes han i tillfälle att ägna
sig åt läkarekallet. På antydda bana var han efter
några år så långt kommen, att han 1807–1809,
då Sverige var inveckladt i krig, fick deltaga i den
militära sjukvården. Han hade äfven åtskilliga
andra förordnanden, däribland som brunnsläkare
vid Ramlösa 1814–16. 1817 blef han medicine
doktor i Lund. Jämte de medicinska vetenskaperna
hade landthushållning eller – såsom det
på universitetsspråket benämndes – ekonomien
tidigt utgjort föremål för hans speciella studier
och 1816 kallades han till docent i ekonomi,
hvarefter han 1817 blef extraordinarie och
1818 ordinarie adjunkt i teoretisk och praktisk
medicin, 1823 titulärprofessor samt förestod
på grund af särskilda förordnanden längre och
kortare tider professurerna i teoretisk och praktisk
medicin. 1846 emottog han föreståndareplatsen
för Orups lägre landtbruksskola i Malmöhus
län och innehade denna befattning till 1851.
Alltjämt fortfor han emellertid att vara en lika
intresserad som sakkunnig främjare af landtbrukets
utveckling, så att det med skäl hette om
honom, att »herrgårdarna mottogo honom med
öppna armar såsom ett orakel i landtbruket och
dess binäringar.» Han reste nämligen, äfven sedan
han 1855 tagit afsked från sin adjunktur
vid universitetet, flitigt omkring i Skåne, där
»allmogen kände och värderade honom såsom
ett slags general-provinsialläkare». Det var under
en af dessa färder, han d. 8 sept. 1865, alltså
vid den höga ålder af 84 år, afled på Dybeck
i Malmöhus län. R. var sedan 1841 ledamot af
Landtbruksakademien. I frågor rörande landtbruket
utgaf han åtskilliga skrifter, bland hvilka
må nämnas: <i>Strödda anmärkningar rörande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
