Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Nathorst, Johan Theofil - 2. Nathorst (Nathhorst), Hjalmar Otto
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
universitetet, tjänstgjorde han någon tid i k. kansliet,
men öfvergaf snart ämbetsmannabanan för att ägna
sig åt landtbruket, i det han öfvertog vården af
sin fäderneärfda egendom Näs i Adelöfs socken af
Jönköpings län. I synnerhet gjorde han sig noga
förtrogen med fårskötseln och öfverflyttade 1823 till
Näs det på Flyinge stationerade merinoschäferi,
som kronprinsen Carl Johan 1813 inköpt från
Frankrike och förlagt till det redan därstädes
befintliga schäferiet. Sedan han följande året
gjort en resa genom Preussen och Sachsen för att
närmare studera dessa länders schäferiväsen, utgaf
han 1825 Handbok i ullkännedom och fårskötsel,
för hvilket arbete han belönades med Patriotiska
sällskapets stora guldmedalj. Från den berömda
landtbruksläroanstalten Möglin i Preussen inköpte
han 1826, dels för enskildas, dels för statens
räkning, ett antal elektoralfår. Det på detta sätt
bildade statschäferiet förlades till Näs, hvaremot
det förutvarande schäferiet på Flyinge flyttades
till Mellingeholm i Roslagen. 1831 inrättade han på
Näs en herdeskola, från hvilken en mängd skickliga
elever utgingo. Denna skola upphörde emellertid
1839, och 1840 flyttades stamschäferiet till Årup i
Kristianstads län. 1841, efter en resa under sommaren
genom Tyskland, Schweiz och norra Italien, öfvertog
N. ledningen af den nyanlagda landtbruksskolan på
Väderbrunn i Södermanland och valdes s. å. till
sekreterare i Landtbruksakademien, hvilken senare
befattning han innehade till 1861, då han på egen
begäran erhöll afsked med pension. N., som sedan
1834 var ledamot af Vetenskapsakademien, blef kort
efter sitt afskedstagande af Landtbruksakademien
kallad till dess hedersledamot, men innan k. m:t
hunnit stadfästa detta val, afled den om svenska
landtbrukets utveckling högt förtjänte mannen i
Stockholm d. 2 sept. 1862.
Det har blifvit sagdt,
att N. på det praktiska området var mer lysande än
grundligt vägledande. På det teoretiska åter torde
få haft ordet så i sin makt som han, när det gällde
att muntligen eller skriftligen behandla något till
landthushållningen hörande ämne. Bland hans skrifter
märkas: Förslag till läroanstalt i landtbruket 1832,
af Landtbruksakademien med dess mindre pris belönad
täflingsskrift; Praktiska reglor i fårskötseln;
Den kloke och förståndige Fårgubben (i Läsning
för folket); Qvartalsskrift för landtmän; en mängd
uppsatser i tidningar och tidskrifter, m. m.
Gift 1817 med Lovisa Sofia Jonsson.
2. Nathorst (Nathhorst), Hjalmar Otto, agronom.
Född d. 10 sept. 1821 på
Näs i Adelöfs församling, Jönköpings län; den
föreg. son.
Sjutton år gammal ämnade N. öfverflytta
till en äldre i Amerika bosatt broder men led
skeppsbrott vid Skagen och kom med
yttersta lifsfara i land. Fadern,
som kort därefter öfvertog Väderbrunns
landtbruksskola i Södermanland, önskade få sonen
till biträdande lärare, hvarför denne slog vidare
resplaner ur hågen och ingick sommaren 1841 såsom
elev vid Nonnens landtbruksinstitut på Degeberg
i Västergötland, den första läroanstalt i sitt slag
i Sverige. Efter att det följande året hafva besökt
flera af de förnämsta landtbruksinstituten i Tyskland
och i sällskap med sin far gjort en vandring genom
Schweiz och norra Italien, anställdes han d. 24
okt. 1842 såsom underlärare vid Väderbrunn och
öfvertog därjämte skötseln af själfva egendomen. Denna
plats innehade han till 1848, då fadern afsade sig
skolan och N. blef dess föreståndare samt sekreterare
i Nyköpings läns hushållningssällskap. Vid en
uppkommen schism mellan honom och skolans styrelse
lämnade han sin plats 1855. Såsom bevis på den kraft,
omtanke och skicklighet, han under sin långvariga
verksamhet därstädes utvecklade, kan nämnas, att den
öppna jorden å Väderbrunn, som vid hans tillträde till
befattningen utgjorde 81 tunnland, vid hans afgång
omfattade en areal af 240 tunnland. Han öfvertog nu
Dagsholms egendom i Dalsland på arrende. Här öppnade
han en landtbruksskola för Älfsborgs län, hvarjämte
han antogs till sekreterare i samma läns norra
hushållningssällskap. Dessa befattningar innehade han
till hösten 1861, då han utnämndes till professor och
föreståndare för Alnarps landtbruksinstitut i Skåne,
hvilket läroverk inrättats väsentligen i enlighet
med af honom uppgjord plan. Nyss bosatt på Alnarp,
anträdde han en resa till Tyskland för att besöka
därvarande landtbruksläroverk och taga kännedom
om de där kort förut bildade agrikulturkemiska
försöksstationerna. Med understöd af allmänna medel
företog han 1862 en resa till England och besökte
detta land åter 1863. På Alnarp, där verksamheten tog
sin början i mars 1862, kvarstannade N. till 1886,
då han sökte och erhöll afsked från sin befattning
såsom läroverkets ledare, med hvilken befattning
var förenad undervisningsskyldighet i läroämnena
landthushållning och boskapsskötsel. Utsedd till
sekreterare vid det allmänna svenska landtbruksmötet
i Malmö 1865, antogs han 1867 till sekreterare
i Malmöhus läns hushållningssällskap. Varmt
intresserad för sitt kall, försummade han intet
tillfälle att utvidga sin erfarenhet och sina
insikter på därtill hörande områden. Så besökte han
bl. a. världsutställningarna i Wien 1873 och i Paris
1878, å hvilka båda han var prisdomare i landtbruksafdelningen.
Ledamot af Landtbruksakademien 1849, blef
han dess hedersledamot 1885. Sedan 1862 tillhörde
han fysiografiska sällskapet i Lund samt var för
öfrigt medlem af en stor mängd ut- och inländska
hushållningssällskap.
De af N. utgifna arbetena äro:
Anvisning till ängsvattningsanläggningar 1845; Det
skotska plöjningssättet 1846, 2 uppl. 1867; Om Guano
1856; Om vilkoren för svenska åkerbrukets utveckling
1858; Om Belgiens åkerbruk 1858; Husdjursskötsel,
2 del. 1859–61, omarbetad och tillökad uppl. 1876–77;
Nötboskapsskötsel 1861; Iakttagelser under en resa
i Tyskland 1861; Om foderämnenas sammansättning,
gödboskapens beståndsdelar och foderämnenas
gödselvärde 1861; Beskrifning öfver Alnarp 1863;
Berättelse öfver det elfte allm. sv. landtbruksmötet
1867; Tidskrift för landthushållning 1863–69;
<i>Landtmannabok för 1867, 1868,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
