- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
I:470

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Hedberg, Frans Theodor - 2. Hedberg, Tor - Hedberg, Gustaf

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

han på Djurgårdsteatern fått uppförd pjäsen
En herre, som går vilse, och på hösten samma
år hos Torsslow på Mindre teatern Hin Ondes
gåfva
.

»Torsslow var den förste som uppmuntrade
mig, på samma gång som han visade
mig mina brister. Han sade mig, då han emottog
mitt första stycke: »Ni tycks vilja bilda er
efter de franska teaterförfattarna; det är rätt,
bilda gärna formen efter dem, där äro de mästare;
men var svensk till andan och karaktärerna!»

»De orden, uttalade af den mannen, klarade för
mig mycket, som förut varit dunkelt. Nu arbetade
jag af hjärtans lust. I början tog man
tämligen kyligt emot mig, och jag tror nog,
att jag icke förtjänande bättre. Men jag kom
oupphörligt igen, och jag sökte göra mig motgångarnas
lärdomar nyttiga. Om jag skall säga
det själf, så har jag en förtjänst: jag låter aldrig
nedslå mig af motgången. För hvarje gång jag
halkat omkull, har jag alltid stigit upp igen och
tagit ny ansats.» H:s yttre bana ter sig för öfrigt
i korthet på följande sätt: 1862–81 litteratör
och lärare i deklamation vid k. teatern, 1871–81
intendent vid k. stora teatern och sedermera till
1883 föreståndare för Göteborgs stora teater. Sedan
dess har H. varit bosatt i Stockholm, där han
bland annat varit lärare vid konservatoriet.

Teatern har alltid varit H:s stora kärlek. Redan
1872 hade han hunnit med 55 original och 70
öfversättningar för scenen! Dessa siffror hade
1890, enligt hvad H. uppgifver i sitt arbete
Skådespelarekonst och Dramatik, vuxit till resp.
80 och 130, och summan har nu icke obetydligt
ökats! Utrymmet tillåter icke att lämna någon
uppräkning af H:s dramatiska arbeten. Det må
endast nämnas, att hans första historiska skådespel,
Kung Märta, såg dagens ljus 1860 och
1863 följdes af Dagen gryr samt 1865 af Bröllopet
på Ulfåsa
, hvilket stycke ju snart kan
räknas till de svenska klassiska dramerna, detta
i ordets allra bästa betydelse.

Det finnes väl
ingen genre af dramatiskt författareskap, som
H. icke odlat. Särskildt lyckad har han varit i
lustspelet med ämnen från allmogens lif. Hans
Rospiggarne 1884 kommer förvisso att lefva ännu
i många decennier. H. har äfven, som bekant,
utgifvit arbeten om teatern – Svenska skådespelare
1884, Svenska operasångare 1885,
ömse sidor om ridån
1888, o s. v. Han har
skrifvit Dikter 1866 och Efterskörd 1898, och
man finner bland hans poetiska alster många
som vittna om verkligt skaldskap – beaktansvärd
är äfven hans ovanliga förmåga som tillfällighetsskald
– han har skrifvit utförliga novellsamlingar,
Svart på hvitt 1876–79, som numera
kanske förefalla något gammalmodiga, men han
har också på de åren gifvit prof på ett
mera modernt författareskap – i romanen
Arbetarelif 1892, i Från
skärgården och fastlandet
1893,
i Från stad och land 1899.

Gift 1857 med Amanda Carolina Broman.


2. Hedberg, Tor, skriftställare.
Född i Stockholm d. 23
mars 1862; den föreg. son.

H. blef 1880 student i Uppsala och 1883 fil. kand.
Redan 1884 utgaf han sitt första arbete Högre
uppgifter
och följande år Johannes Karr, en
uppkomlings historia
. Man möter redan här de
egenskaper, som sedermera blifvit för H. karaktäriska:
grundlighet och bemödanden att tränga
djupt in i ämnet och söka så noggrant som möjligt
tolka, hvad som rör sig i själens djup. I
Judas, en passionshistoria 1886, har H. sökt
tolka det själstillstånd och de motiv, som drefvo
aposteln Judas till att förråda Kristus. S. å. uppfördes
å dramatiska teatern En lifsgåta. H. har
vidare skrifvit Skizzer och berättelser 1887,
Torpa gård
1888, Noveller och skizzer 1889,
Glädje, en fantasi 1889, ett svar på V. von Heidenstams
broschyr »Renässans», hvari denne
angripit realisternas ideal, Ett eldprof 1890,
skådespelet En tvekamp och Nya berättelser och
skizzer
1892, En vinter i södern, reseminnen
1893, enaktaren Nattrocken 1893, Farbror Agathon
med flere noveller
1894, Judas, en dramatisering
af romanen 1895, det kvicka lustspelet
Guld och gröna skogar 1895, Dikter 1896, idédramat
Gerhard Grim 1897, Giorgione, Antonios
frestelse, två dramer
, 1901.

H. har
alltid syftat högt och har aldrig för smekandet
af publikens tycke offrat något af sin öfvertygelse.
Emellertid har han genom sina senaste
två dramer, – »dramer om kärleken och
kvinnan» –, hvari han släpper lös sin känsla
och fantasi som aldrig förut, tillkämpat sig en
rangplats bland de yngre svenska författarna.
»Från den detaljerade skildringen ur hvardagslifvet
har H. kommit in i fantasiens och idéernas
värld, från den karga prosan till den poetiska
och versen, från formens tyngd till verklig stilistisk
talang. – Man har därjämte det lyckliga
medvetandet, att författaren är en man, som står
utanför dagens äflan och fåvitskhet och som
blott af konstnärlig håg med manligt allvar i
dikten sökt ett uttryck för sin personlighet».
Sedan sommaren 1897 är H. konst- och äfven
biträdande litteraturanmälare i »Svenska Dagbladet»,
i hvilken egenskap han förvärfvat sig erkännande
för såväl grundliga insikter som stor
samvetsgrannhet.

Ogift.

En yngre broder,
Karl, f. d. 3 maj 1866 och student 1884, hvilken,
att börja med, var skådespelare, är sedan hösten
1900 förste regissör vid Svenska teatern i Stockholm
och har skrifvit ett par kvicka komedier.


Hedberg, Gustaf, bokbindare. Född i Höja
socken i Kristianstads län d. 22
april 1859. Föräldrar: trädgårdsmästaren
John Hedberg och
Johanna Hedberg.

H., som
lärde yrket i Helsingborg, Stockholm
1878–81, Paris 1881–85
och London, öppnade 1886 egen
affär i Stockholm, hufvudsakligen
för inbindning af biblioteks- och lyxband, delvis
med användning af äkta marokäng. 1889 erhöll
H. stipendium för besök å Parisutställningen.
H., som är en artist i sin konst, har i lädermosaik
med guldkontur utfört en mängd album
och pärmar åt framstående personer, lärda samfund
och samlare. Vid utställningarna i Chicago

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:25:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sbh/a0470.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free