Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Hebbe, Gustaf Clemens - 2. Hebbe, Wendela, f. Astrand - 3. Hebbe, Signe Amanda Georgina - 1. Hedberg, Frans Theodor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Återigen kommo affärer i vägen, och 1856–57
vistades H. i Köpenhamn, där han höll föreläsningar
och skref i tidningar i skandinavistisk anda.
Han började nu ock resa omkring till suveräner
och ministrar för att gifva dem råd och idéer,
och såväl Napoleon, Palmerston och Alexander II
som den dåv. svenske kronprinsen Carl lära välvilligt
lånat H. sitt öra. Sedan han i slutet af
1850-talet på en fotvandring i Norge gjort bekantskap
med en förmögen bonddotter, som sedermera
blef hans andra hustru, slog han sig i ro i Norge
till sin död, som först inträffade d. 21 mars 1893
på gården Issi i Bærums socken i Norge.
Han var dock allt fortfarande verksam med sin
penna och tog till orda i ståthållarefrågan, dansk-tyska
frågan, m. m. merendels under en eller annnan
pseudonym Som »Rosabler» och som »Junius»
skref han ofta i Posttidningen, och under den
senare pseudonymen begynte han ett arbete,
Carl XV, 1876–77, afsedt att skildra Carl XV’s
person och tidehvarf, men i hvilket förf. endast
hann skildra Europas öden 1814–30.
H. har
äfven till engelska öfversatt en mängd arbeten,
bl. a. flera af Emilie Carléns romaner.
Gift 1: 1832 med Wendela Åstrand (se nedan). Äktenskapet
blef 1864 formligen upplöst. 2: 1865
med Hortensia Annetta Johnsrud.
2. <b>Hebbe, Wendela,</i> f. Åstrand, författarinna.
Född i Jönköping d. 8 sept. 1808.
Föräldrar: kyrkoherden Anders
Åstrand i Sandsjö pastorat af
Småland och Maria Lund.
Fadern, en ovanligt begåfvad
man, fann en glädje i att utbilda
sin dotters rika själsförmögenheter.
Helt ung gifte hon
sig med v. häradshöfdingen Gustaf Clemens
Hebbe (se ofvan), hvilken efter några års
lyckligt äktenskap af ekonomiska skäl nödgades
lämna fäderneslandet. Fru H. flyttade då med
sina barn till hufvudstaden och uppträdde under
signaturerna Wendela och W. med romanerna
Arabella 1841, Brudarne 1846, Tvillingbrodern
1851 och Lycksökarne 1851 samt en mängd
noveller i tidskrifter och tidningar.
Därjämte har hon författat några teaterpjäser, af hvilka
två, Dalkullan och Slaget vid Helsingborg, blifvit
gifna på våra teatrar, ett häfte dikter, samt verkställt
en mängd öfversättningar af romaner och
teaterstycken.
Död å Skogshyddan vid Stockholm
d. 27 aug. 1899.
3. Hebbe, Signe Amanda Georgina, sångerska.
Född d. 30 juli 1837 i Värnamo;
den föreg. dotter.
Efter studier
i Berlins konservatorium antogs
hon till elev vid konservatoriet
i Paris, där hon studerade för
Masset och Levasseur. Hon blef
därefter anställd såsom första
sångerska vid hertigliga teatern
i Mannheim och innehade sedermera engagement
eller uppträdde i gästroller på flera af
Europas förnämsta teatrar såsom i Köpenhamn,
Berlin, Paris, Wien, Frankfurt am Main,
Kristiania, k. scenen i Stockholm m. fl. H.
har i synnerhet representerat den moderna franska
operaskolan med dess våldsamma effekter
och kontraster, men äfven dess omsorgsfulla
utbildning af rösten beträffande så väl koloration
som frasering och klangskiftning. Bland
H:s roller märkas Norma, Judinnan, Lalla
Rookh, Regementets dotter, Violetta, Lucrezia,
Mignon, Julia, Cherubin, Alice, Afrikanskan,
Elsa, Pamina, Klytemnestra, och framför allt
Margareta i »Faust», Valentine i »Hugenotterna»
och Leonora i »Fidelio». H. har alltid
fäst sig mycket vid plastiken och öppnade 1877
i Stockhohm en skola för utbildning af densamma.
Såsom lärarinna i sång har hon utöfvat en betydande
verksamhet.
1. Hedberg, Frans Theodor, skriftställare.
Född i Stockholm d. 2 mars
1828.
I en själfbiografi skrifver
H. halft skämtsamt, att han icke
kan säga något om sin släkt, ty
han har aldrig känt eller vetat
af någon. Han inskrefs på Frimurarbarnhuset
och blef sedan
fosterbarn hos en gammal komministeränka,
hvilken med en ofärdig dotter
bodde omkring fyra mil från Stockholm. Efter
sex år återkom H. till Stockholm och upptogs
som eget barn hos en sin moster, gift med en
vaktmästare. Han gick så tre år i Jakobs skola
och två år i Tyska lyceum. Men vid 13 års
ålder måste han lämna skolan och kom i handel.
Han hade två år anställning hos en destillator
och därefter hos en kramhandlare, men då han
därefter måste läsa sig fram och dessutom icke
hade någon särskild lust för handel, blef det
slut på kommersen. Den unge H., som förgäfves
sökt komma till sjös, blef nu – ty äta måste
man ju! – handtverkare. I sex års tid arbetade
han som perukmakare, och det var under denna
tid hans gamla lust att bli skådespelare åter
vaknade till lif. Han hade nämligen i barndomen
haft en skolkamrat, i hvilkens hem Fredrik
Kinmanson umgicks, och H. hade af denne utmärkte
skådespelare en gång blifvit bjuden på
teatern. H. hade sedermera, under den tid
han skänkte ut »confonium» hos destillatorn,
blifvit god vän med en af förmännen vid teatern
och fick hvarje söndags afton gå och ställa sig
mellan kulisserna. På detta sätt fick den efter
kunskaper och ljus trängtande gossen njuta af
Emilie Högqvists, Fanny Westerdahls, fru Ericsons,
Jenny Linds, Almlöfs, Dahlqvists och många
andra förträffliga artisters konst. Mellan sitt
femtonde och tjuguförsta år stal sig H. till att
läsa allt möjligt, och om natten skref han, författade
skådespel, poesi, noveller. Slutligen gaf
han sig vid 21 års ålder till teatern. Han debuterade
i Uddevalla – man kan läsa härom i
hans arbete Fyra år vid landsortsteatern – och
redan 1849 fick han upp sin första pjäs,
Hafvets son, där han själf spelade en gammal
procentare. Men sedan Hedberg 1849–53 varit
skådespelare i landsorten och 1853–54 vid
Mindre teatern i Stockholm, hade han klart för
sig, att han på denna bana aldrig skulle bli mer
än en medelmåtta, och därför afbröt han densamma
för att ägna sig åt författareskap och
sedermera åt dramatiskt ledareskap. 1852 hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
