- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
I:471

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hedberg, Gustaf - Hedborn, Samuel Johan - Hedenblad, Ivar Eggert - Hedenborg, Johan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1893 och i Stockholm 1897 erhöll han första pris.

Ogift.


Hedborn, Samuel Johan, präst, psalmist och
lyriker. Född i Heda socken i
Östergötland den 14 okt. 1783.
Föräldrar: grenadjären Jöns Kollberg
och Ingeborg Johansdotter.

Utgången från ett fattigt hem,
kom han sent i tillfälle att börja
sina studier och måste för att
bereda sig nödigt lifsuppehälle
under långa tider taga anställning som informator.
Han blef 1806 student i Uppsala och utbytte
kort därefter sitt under skoltiden i Linköping
antagna namn Hedenvall mot Hedborn. Tidigt
förenad i nära vänskap med Atterbom,
blef han en bland de första ledamöterna i det
af denne 1807 stiftade Auroraförbundet. Prästvigd
1809, tjänstgjorde H. någon tid i sitt födelsestift
som pastorsadjunkt, men tvangs snart af ett
hypokondriskt lidande, som hotade att öfvergå
till sinnesrubbning, att begära tjänstledighet och
återvände 1811 till Uppsala. Han blef en bland
medarbetarna i Phosphoros och fäste genom några
i denna tidskrift införda psalmer, hvilka sedan,
tillökade med ett stort antal nya, utgåfvos i två
samlingar (1812–13), psalmbokskommitténs uppmärksamhet
vid sig. Genom J. O. Wallins bemedling
erhöll H. 1813 anställning som lärare
vid Svea lifgardes fattigskola i Stockholm. Två
år senare kallad till k. hofpredikant, utnämndes
han 1820 till kyrkoherde i Askeryd af Linkököpings
stift och verkade där till sin död den
26 dec. 1849.

H. gjorde sig först bemärkt
som en lyrisk skald af mindre vanlig begåfning
genom åtskilliga i Nya skolans tidskrifter och
kalendrar införda poem. Såväl dessa som hans
senare dikter utmärka sig för en naiv och frisk
omedelbarhet, och deras tonfall erinra icke sällan
osökt om folkvisan. Ett par af H:s sånger, hans
förtjusande Vaggvisa (»Ute blåser sommarvind»)
och kärlekselegien Landtflickans klagan (»Förgäfves
uppå stigen» etc.), har också alltjämt fortlefvat
på folkets läppar. Sin största berömmelse
har H. emellertid vunnit som psalmdiktare. Flera
af hans psalmer ha intagits i 1819 års psalmbok
och räknas till dennas förnämsta pärlor; framför
allt gäller detta om lofsången »Höga majestät,
vi alle», ett Te Deum af sublim kraft och
lyftning.

En samling af H:s poetiska skrifter,
jämte förf:s teckning af sina barns- och ungdomsår,
utkom 1835 under titeln Minne och Poesi.
Efter skaldens död utgåfvos hans »Samlade Skrifter»
(Örebro 1853) af Atterbom, som i sina biografiska
tillägg bl. a. omnämner ett af H. efterlämnadt
otryckt arbete, kalladt Dumbom den
yngres åsigter; en satirisk tidsbild
, »fullbordad
efter de revolutionära och på materialier öfverflödande
rörelserna 1848». Sistnämnda skrift
publicerades delvis 1899 i Ny Illustrerad Tidning
i en litteraturhistorisk studie af E. N. Söderberg,
som jämväl gjort H:s lif och skaldskap till ämne
för en afhandling.

Gift 1822 med Henrietta
Eleonora Luthander
, född Gyllenram.


Hedenblad, Ivar Eggert, musiker. Född i
Torsångs socken i Dalarne d. 27 juli 1851. Föräldrar:
kaptenen Carl Reinhold
Hedenblad
och Gunborg Matilda
Fahlström
.

Student i
Uppsala 1871, aflade H. därstädes
fil. kandidat-examen 1878.
Redan dessförinnan hade H.
1875 blifvit anförare för Uppsala
studentkårs sångförening, i
hvilken egenskap han fungerade till 1901, och
ledde dess sångarfärd till Paris 1878. Efter
privata musikstudier i Leipzig förordnades H.
1880 till director musices vid Uppsala universitet
och blef ordinarie innehafvare af samma
post 1881. Som jämväl dirigent för »Orfei
drängar» och Uppsala filharmoniska sällskap
från 1881, har H. utöfvat ett betydande inflytande
å universitetsstadens musikaliska lif. Han
har ock fört an sina segervana skaror å sångarfärder
till Ryssland, Tyskland, Frankrike, öfverallt
beredande den svenska studentsången mer
eller mindre ampelt erkännande. Själf har han
komponerat större körverk: Necken, På knä,
Jubelfestkantat
till trehundraårsminnet af Uppsala
möte, m. m.

H., som en kortare tid
äfven var dirigent för filharmoniska sällskapet i
Stockholm och 1895–96 upprätthöll undervisningen
i musikens historia vid musikkonservatoriet
i Stockholm, blef 1888 led. af Musik. akad.
och valdes 1903 till domkyrkoorganist i Uppsala.

Ogift.


Hedenborg, Johan, naturforskare, resande.
Född d. 21 okt. 1787 i Heda
socken i Östergötland, son af
en där boende grenadjär.

Student i Uppsala 1811, förvärfvade
han sig därstädes 1822 den
medicinska graden och utnämndes
efter en resa till Frankrike
1825 till läkare vid svenska
beskickningen i Konstantinopel. Härifrån gjorde
han längre och kortare utflykter till Egypten,
Cypern, Syrien, Mindre Asien och Palästina
och återkom till Sverige 1832. Efter endast
några månaders hemmavaro, återvände han
på nytt till Levanten, hvars länder han under
tolf års nästan oafbrutna resor genomkorsade i
alla riktningar. På 1840-talet bosatt på ön Rhodos,
vände han sina forskningar åt denna ös
äldre historia, i synnerhet dess minnen från grekerna
och Johannit-orden, hvarjämte han studerade
öns geologiska formationer. Vid den
våldsamma jordbäfning, som 1856 hemsökte
Rhodos, ödelades H:s hem, och, hvad som däraf
fanns kvar, förstördes inom årets slut af en krutexplosion.
Uttröttad af dessa missöden, öfverflyttade
han följande året till Kairo i Egypten,
men då både han själf och hans familj ledo af
det osunda klimatet, beslöt han att 1859 återvända
till Rhodos. På öfverresan dit plundrades
fartyget af den turkiska besättningen, hvarvid H.
och hans familj förlorade all sin egendom. Liksom
genom ett underverk räddade, landsattes de
i Alexandria, hvarifrån de genom paschans ädelmod
förskaffades till Rhodos. Ryktet om dessa
olyckor uppväckte i Sverige ett allmänt deltagande
för den gamle vetenskapsmannen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:25:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sbh/a0471.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free