Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Flodman, Anders August Eugen - Flodman, Karl Samuel - Flodmark, Johan Hugo Andreas - Flodström, Isidor - Florman, Arvid Henrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Urberg</i>.
F. blef student i Uppsala
1854 och ägnade sig där åt
studier för den filosofiska graden.
Hans obemedlade ställning vållade
emellertid flera gånger afbrott i
studierna, hvarför han för att
vinna mer utkomst 1856 aflade kameralexamen
och inskrefs i några
af hufvudstadens ämbetsverk.
Under sin studietid
både vid gymnasium och universitetet deltagare
i åtskilliga litterära föreningar, uppträdde
han 1858 offentligt såsom författare genom några
berättelser i Svenska Tidningens och Aftonbladets
följetongsafdelningar och var, sedan han
på hösten 1863 återvändt till Uppsala, för att
återtaga gradualstudierna, verksam medlem af det
vittra sällskapet »N. S.» (Namnlösa Sällskapet)
därstädes. År 1867 lämnade han likväl Uppsala
och flyttade på uppmaning af några inflytelserika
män till Eskilstuna, där han stannade som boktryckare
och utgifvare af Eskilstuna Tidning till
1872, från hvilken tid han till sin död d. 21 apr.
1884 tillhörde Aftonbladets redaktion, inom hvilken
han förnämligast arbetade som litteratur- och
teaterkritiker. Dels såsom novellist, under
signaturen Anders R....n, dels såsom kritisk
författare, under eget namn eller beteckningarna
A. F. och Fdn, har F. utgifvit: Blad ur min
praktik 1860, En själfständig man, roman 1861,
Upp och ned 1862, Kritiska studier 1872 m. m.
Han var därjämte flitigt verksam som medarbetare
i skilda tidningar, tidskrifter och kalendrar,
m. m.
Ogift.
Flodman, Karl Samuel, landskapsmålare, etsare.
Född i Stockholm den 17 dec.
1863. Fadern var musiklärare.
F., som 1883, efter att ha gått i
slöjdskolan, blef elev vid konstakademien,
erhöll 1888 k. medaljen
för ett i olja utfördt höstlandskap.
Under sin korta lefnad – F.
afled ogift redan d. 27 okt. 1888
i Stockholm – hann den talangfulle konstnären,
som om somrarna företog studieresor i Sverige,
särskildt till Skåne, med att utföra åtskilliga
taflor, däribland Strandmotiv, motiv från Simrishamn,
som är å Nationalmuseum. F. var en
framstående penntecknare, och under det sista
halfåret af sitt lif utförde han en del utmärkta
etsningar med elegant känslighet i linjer och toner.
»Det är fin och innerlig känsla, något vekt och
subtilt i hans sätt att uppfatta naturstämningens
poesi.»
Flodmark, Johan Hugo Andreas, litterär
forskare. Född i Stockholm den
9 sept. 1837. Föräldrar: konditorn
Johan Erik Flodmark och Johanna
Margareta Rickman.
F., hvilken 1863 blef student i
Uppsala, aflade s. å. kameralexamen
och blef 1875 kammarskrifvare
i kommerskollegium,
hvarjämte han 1880 tillträdde kontorsskrifvaretjänst
i Stockholms stads drätselnämnd och 1896
förordnades till stadsarkivets föreståndare. Den
verksamme mannen har från tyskan och franskan
bearbetat en mängd lustspel och operetter samt
författat Bellmansmelodiernas ursprung 1882,
Kongl. svenska skådeplatsen i Stockholm 1737–1753,
1887, Stenborgska skådebanorna 1893,
Bellmansfigurerna 1895, Lisette Stenberg 1896,
Bollhusen och Lejonkulan i Stockholm 1897, i
hvilka arbeten han framlägger intressanta och
upplysande resultat af flitiga och sträfsamma
forskningar.
Gift 1886 med Cecilia Christiana
Lovisa Hahn.
Flodström, Isidor, statistisk och socialvetenskaplig
författare. Född i Hedemora
d. 25 apr. 1856. Föräldrar:
kronolänsmannen och bankkamreraren
Samuel Flodström och
Erika Sofia Cedergrén.
Student
i Uppsala 1874, aflade F.
därst. fil. kandidatexamen 1880
och ägnade sig under de följande
åren åt publicistisk och pedagogisk verksamhet.
Sjuklighet föranledde honom att draga sig från
studierna, och efter att ha erhållit nödig utbildning
i branschen innehade F. handelsträdgård i
Ronneby 1891–93. Följande år inskrefs han
som e. o. tjänsteman i statistiska centralbyrån
och 1896 i kommerskollegium, där han 1900
befordrades till aktuarie, efter att från 1897 tjänstgjort
i samma egenskap.
Redan 1882 uppträdde
F. som författare å skilda områden med dels
Svensk Rättskrifningslära, dels Wicksellska
frågan, betraktad ur Darwinistisk synpunkt,
öfversatte 1884 Herbert Spencers Grunderna för
etiken och utgaf 1886 Förslag till lärobok i
svensk rättskrifning. Dessutom strödde han i
diverse tidningar och tidskrifter kring sig uppsatser
i filologiska, pedagogiska, nationalekonomiska,
statistiska och socialvetenskapliga m. fl.
ämnen, alla vittnande om hans vakna intresse
samt gedigna och mångsidiga kunskaper. I bokform
har han ytterligare utgifvit Om arbetarförsäkring
genom konsumtionsbeskattning 1897
och (med statsbidrag), Proportionella valmetoder
1900, samt har äfven i pressen och tidskriftslitteraturen
uppträdt som en ifrig förkämpe för
detta valsystem.
Gift 1898 med Ingeborg
Elisabeth Sillén.
Florman, Arvid Henrik, läkare. Född i Tosterup
i Skåne d. 4 sept. 1761.
Föräldrar: frälseinspektoren Paul
Florman och Elisabet Gemzæus.
Sedan F. aflagt filosofie kandidatexamen
i Lund 1781, vände
han sina studier åt medicinen
och begaf sig 1783 till Köpenhamn
för att studera komparativ
anatomi. 1786 med. lic. Under sin frånvaro kallad
till docent i anatomi, befordrades han efter återkomsten
till Lund 1787 till anatomie prosektor
och blef fyra år därefter med. doktor. Under
kriget med Ryssland 1788–89 tjänstgjorde han
som e. o. expeditionsmedikus på örlogsflottan
och bevistade i denna egenskap sjöslaget vid
Hogland. 1789–90 var F. öfverläkare på sjukhuset
i Karlskrona, där han »på hög befallning»
undervisade de yngre kirurgerna i anatomi. Sina
erfarenheter från denna tid använde han till sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
