- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
I:342

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Floderus, Johan - 2. Floderus, Manfred Mustafa - Flodin, Johan Gustaf - Floding, Per Gustaf - Flodman, Anders August Eugen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sitt lif var fäst som lärare. Student i Uppsala
1738 och filosofie magister därstädes 1743, utnämndes
han 1752 till docent i grekiska litteraturen.
Fem år därefter befordrades han till
adjunkt och 1762 till professor i grekiska, blef
1779 kyrkoherde öfver gamla Uppsala, insattes
1773 i bibelkommissionen och kallades 1786 till
led. af Vitt.-, Hist.- och Antikv.-Akademien. Hans
blygsamhet, i sitt slag lika ovanlig som hans
djupa och omfattande lärdom, förmådde honom
att afsäga sig både kyrkoherdebeställningen i Storkyrkoförsamlingen
i Stockholm och biskopsstolen
i Linköping, till hvilka ämbeten han var kallad
och af konungen redan bestämd. Sin författareverksamhet
nedlade han hufvudsakligen i akademiska
disputationer och minnestal, de flesta
författade på latin, i hvilket språk han, liksom i
grekiskan, hörde till sin tids utmärktaste lärde. Död
d. 28 april 1789.

Gift 1765 med Ulrika Asp.


2. Floderus, Manfred Mustafa, skolman.
Född d. 17 febr. 1832 i Fundbo
socken af Uppsala län; den föreg.
sonsons son. Föräldrar: landtbrukaren
Uno Floderus och
Erica Wilhelmina Théel.

F., som 1850 blef student i Uppsala,
1857 fil. doktor, 1859 lektor i
naturvetenskap vid Uppsala h.
allm. läroverk och 1866–99 utöfvade rektoratet
därstädes, gjorde sig känd som en framstående
skolman och har därjämte varit verksam som
läroboksförfattare, bl. a. genom Fysikens första
grunder
, 3 delar 1862–65, hvilket arbete en
lång tid användes vid de allmänna läroverken.

Gift 1859 med Gustava Brunnberg.


Flodin, Johan Gustaf, biskop. Född i Torshälla
d. 18 jan. 1741. Föräldrar:
handelsmannen därstädes Peter
Flodin
från Floda i Södermanland
och Kristina Katarina
Hedberg
.

Inskrifven som akademisk
medborgare i Uppsala
1759, promoverades F. efter fem
års studier till filosofie doktor
och blef två år senare docent i grekiska litteraturen.

Prästvigd 1767, kallades han omedelbart
därefter till adjunkt i Storkyrkoförsamlingen
i Stockholm och utnämndes 1771 till ordinarie
hofpredikant. Följande året höll han i Storkyrkan,
med anledning af den lyckligt genomförda
regementsförändringen, en predikan, som
fäste Gustaf III:s uppmärksamhet vid honom och
beredde honom en extra present af hundra dukater
ur konungens handkassa. Då Adolf Fredriks
församling 1773 skildes från Klara, utnämndes
F. till dess förste kyrkoherde samt erhöll därjämte
1782 Solna till prebende. Teologie doktor
1779 och ordenskaplan 1784, befordrades han
1786 till pastor primarius och kyrkoherde i Storkyrkoförsamlingen
och förordnades samma år till
lärare i kristendom för dåvarande kronprinsen
Gustaf Adolf. Af förmyndarregeringen 1792 utnämnd
till öfverhofpredikant och den unge konungens
biktfader, blef han præses både i stads- och
hofkonsistorierna. Hans lärarekall förvärfvade
honom Gustaf Adolfs synnerliga ynnest,
hvarpå han erhöll flera bevis, såsom adelskap
för sina barn 1799 samt 1800 fullmakt på Västerås
biskopsstol. Att F:s mågskap hos f. pastor
primarius, sedermera biskopen i Karlstad, J.
Schröder och svågerskap med statssekreteraren
El. Schröderheim för honom öppnade befordringarnas
bana, torde knappt vara tvifvelaktigt,
liksom att den tacksamhet, hvarmed han var
fäst vid konungahuset, gjorde honom framför
något annat till regeringens man. Han deltog
som pastor primarius i alla riksmöten 1786–1800.
F., som 1793 blef led. och sedermera ordf. i
ecklesiastikkommittén, afled i Västerås d. 4 jan.
1808.

Gift 1775 med Ulrika Sofia Schröderheim.


Floding, Per Gustaf, kopparstickare. Född
d. 3 mars 1731 i Stockholm.

Vid sexton års ålder antagen till
elev hos hofintendenten Rehn,
skickades F. med understöd af
manufakturfonden 1755 till Paris
för att lära sig gravyr och arbetade
dels vid akademien, dels
under handledning af flera utmärkta
målare och gravörer. Hastigt utvecklade
sig hans rika anlag och i jämbredd med hans
framsteg flödade ständernas allt frikostigare understöd.
Då han 1761 till Sverige hemsändt en
gravyr, föreställande »Konung Adolf Fredrik på
sin thron med ständerna vid sin sida, af Minerva
emottagande fyra barn, hvilka framställa Måleriet,
Bildhuggeriet, Arkitekturen och Gravyren»,
väckte detta en sådan belåtenhet, att ständerna
anslogo åt honom 2,000 livres årligen och dessutom
följande år 600 livres till anskaffande af
maskiner och instrument till den af honom 1762
uppfunna »laveringsmetoden».

1763 utnämnd
till K. maj:ts gravör och »Garde d’éstampes»
hos kronprinsen Gustaf återkom F. 1764 till
Stockholm, där han började arbeta på inrättandet
af en gravyrskola, som äfven kom till stånd.
Den uträttade dock ej mycket, men genom denna
skola väcktes tanken på en fullständig konstskola
för Sverige till nytt lif, och 1768 upplifvades
den forna ritareakademien. F. blef professor i
teckning vid den nya akademien och skötte sekreteraresysslan
samt erhöll 1773 k. förordnande
å dessa befattningar. F. råkade sedermera i delo
med de styrande vid akademien och lät förstå,
att det icke stod rätt till med akademiens penningmedel.
Emellertid uppfostrade F. åtskilliga
lärjungar, af hvilka Caton och Joh. Snack voro
de bästa.

Död i Stockholm d. 17 okt. 1791.

Förutom den omnämnda gravyren, har F.
lämnat en mängd andra arbeten, såsom: »Den
ömma modern», »Sabinskornas bortröfvande»,
stycken efter Boucher m. fl. i »laveringsmaner»,
Roslins, Gustaf Vasas och grefvinnan Tessins
porträtt, »Sofvande flicka» efter Deshayes, ett
större porträtt af Gustaf III, m. m. alla vittnande
om en stor konstnärlig talang.

Gift
1770 med Maria Charlotta Forsberg.


Flodman, Anders August Eugen, skriftställare.
Född i Norrköping d. 3 juli 1835. Föräldrar:
intendenten vid Medevi hälsobrunn, professor
Anders Fredrik Flodman och <i>Kristina Sofia

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:25:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sbh/a0342.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free