Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 11. Fleming, Klas Adolf - Flensburg, Vilhelm - Flintberg, Jakob Albrekt - Flintenberg, Johan David - 1. Floderus, Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kunde gifva efter för kejsarinnans fordran, att
hennes sondotter såsom svensk drottning skulle
få behålla sin religion och hafva sitt eget kapell
i Stockholm, var F. den ende, som delade konungens
tvekan och åberopade såsom skäl härför
landets lagar. 1799 invaldes F. i Svenska
akademien, inom hvilket samfund han väsentligt
bidrog att öppna tillträdet för den nya skolan.
I det egentliga statslifvet inträdde han först
under riksdagen 1809 såsom ordförande i stats- och
sedan i konstitutionsutskottet. Vid följande
årets riksdag i Örebro blef han landtmarskalk
och kort därefter ledamot af statsrådet, hvilket
ämbete han innehade till 1824, då han af sjuklighet
nödgades nedlägga detsamma. En gång
inkommen på statsmannabanan, tillföllo honom
alla de utmärkelser, svensk konung kan tilldela
en undersåte. Han blef 1810 serafimerriddare,
1814 en af rikets herrar, 1818 upphöjd i
grefligt stånd, 1824 riksmarskalk, president i
kammarrätten m. m., för öfrigt hedersledamot af
nästan alla svenska vittra och lärda samfund
samt medlem af ett stort antal utländska sådana.
Af naturen utrustad med klart hufvud, en ädel
gestalt, ett fint, nästan skönt ansikte och ett
synnerligt välklingande talorgan, förenade han
med dessa naturgåfvor världsmannens fina belefvenhet
och en ovanlig fond af kunskaper. Hans
ytterst dyrbara boksamling öfverlämnades efter
hans död, enligt hans testamente, till universitetsbiblioteket
i Uppsala, med särskild föreskrift att
de historiska skrifterna, som omfattade nästan
allt, som då fanns utkommet i och om Sveriges
häfder, skulle ställas till omedelbart begagnande
åt universitetets lärare i denna disciplin. F. afled
ogift den 12 maj 1831.
Flensburg, Vilhelm, biskop. Född d. 3 aug.
1819 i Södra Rörum i Skåne.
Föräldrar: prosten och kyrkoherden
Nils Johan Flensburg och
Elisabet Kristina Bohman.
F. blef promoverad till filosofie
doktor i Lund med andra hedersrummet
1841 och konstituerades
året därefter till e. o. amanuens
vid universitetsbiblioteket. Förordnad 1847 till
docent i systematisk teologi, utnämndes han i
maj 1849 till andre teologie adjunkt och kyrkoherde
i Stångby och Valkärra prebendeförsamlingar.
1852 förste teologie adjunkt och kyrkoherde
i Kärrstorps och Glostorps prebendeförsamlingar,
utnämndes han 1858 till professor i
dogmatik och moralteologi samt kyrkoherde i
Hellestad, Dalby och Bonderup, hvilket prebende
han fyra år senare utbytte mot Uppåkra.
1860 promoverad teologie doktor, kallades han
af Lunds stifts prästerskap till fullmäktig vid
riksmötet 1865–66 och utnämndes under dess
lopp af konungen till biskop öfver Lunds stift.
Han valdes 1866 till ledamot af riksdagens första
kammare men afsade sig detta förtroende; var
promotor vid Lunds universitets andra sekularfest
d. 28 maj 1868, deltog som själfskrifven ledamot
i kyrkomötena 1868, 1873, 1878 och 1883 och
var vid de två sista v. ordf. i kyrkolagsutskottet.
Han tillhörde 1872 års kommitté för revision af
1686 års kyrkolag.
Död i Lund d. 31 okt. 1897.
F:s utgifna skrifter äro bl. a. Om Guds
allestädes närvarelse, dogmatisk afh. 1847,
Svensk kyrkotidning tillsammans med E. G.
Bring och A. N. Sundberg, Lund 1855–63,
Kritisk framställning af Schleiermachers försoningslära,
akadem. progr. 1865, Om den naturliga
viljans förmåga i andligt hänseende,
inbjudningsskrift till theologiæ doktorspromotionen
i Lund d. 28 maj 1868 s. å.
Gift 1854 med Constance Karolina Nyström.
Flintberg, Jakob Albrekt, juridisk skriftställare.
Född 1750. Endast sjutton år gammal
anställdes F. som kanslist i öfverdirektionen för
hospitalen och barnhusen och blef 1771 kopist
och 1776 kanslist i kommersekollegium. Befordrad
till vice advokatfiskal 1790, erhöll han
1801 lagmanstitel och två år därefter fullmakt
som kommerseråd. Död d. 19 mars 1804.
Detta är i få ord hvad man har sig bekant om
denne samvetsgranne lagsamlare. F:s förnämsta
arbeten äro: Apothekares, Badares och Chirurgers
förmoner och skyldigheter 1786, Borgeliga
förmoner och skyldigheter 1786, Bruksidkares,
Städers och Borgerskaps ömse förmåner
och skyldigheter 1788–89, Städernas
med handel, sjöfart och bruksrörelse gemenskap
ägande inkomst af Bolag m. m. 1795, Lagfarenhetsbibliothek
1796–1807.
F. råkade, som
bekant, illa ut för Kellgren, då han kriticerat
dennes dikt: »Vid första besöket i Sergels ateljer».
Kellgren svarade då med ett rimbref, börjande
med: »O store Flintberg, granskare, och bror till
Flintberg, rimmare!»
Flintenberg, Johan David, historisk forskare.
Född i Stockholm d. 3 maj 1762.
Sedan F. i Uppsala vunnit den filosofiska graden 1785,
anställdes han till en början 1786 vid samma
universitet som docent i lärdomshistorien och
vann året därpå Vitt.-, Hist.- och Ant.-akademiens
stora pris för en Afhandling om hansestädernas
handel med Sverige. Förordnad till
ordinarie amanuens vid akademiska biblioteket
i Uppsala 1790, anställdes han två år senare
som sekreterare vid k. museum i Stockholm
samt utnämndes 1793 till riksantikvarie, sekreterare
i Vitterhets-, Historie- och Antikvitetsakademien
samt garde des medailles. En tilltagande
sjuklighet nödgade honom att afsäga
sig dessa befattningar redan 1795, då han erhöll
titel af förste expeditionssekreterare. Sina senare
lefnadsår tillbragte F. såsom rektor vid Stockholms
katedralskola och dog d. 13 maj 1819.
F. har utgifvit åtskilliga skrifter, bland hvilka
må nämnas: Anmärkningar om utländska specerier
nyttjade i Sverige uti 16:e seklet, Magazin
för Litteraturen, Historien och Statskunskapen
1798, m. m.
Gift med Anna Cecilia Almqvist.
1. Floderus, Johan, filolog. Född d. 6 okt.
1721 i Skatelöfs prästgård i Småland.
Föräldrar: kyrkoherden i
Skatelöf i Småland Per Floderus
och Helena Katarina Cavallius.
Hans i det yttre obemärkta
lif innefattas i de vanliga befordringarna
inom det universitet,
vid hvilket han större delen af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
