Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vit slavhandel - Vitså hamn - Witt, De - Vittangi - Vittangiälv - Vittaryd - Witte, De - Witte, Sergej Juljevitj - Wittelsbach, släkt - Witten (stad) - Witten, Wittenpfennig (mynt)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
411
Vitså hamn—Witten
412
slutet av 1800-talet genom privata föreningar,
vilka i de särskilda länderna sammanslötos till s. k.
nationalkommittéer. Dessa höllo sin första
världskongress i London 1899, där en internationell byrå
för bekämpande av v. bildades. 1902 hölls en
regeringskonferens i Paris, vilken resulterade i en
konvention ang. internationell samverkan mot v.
Efter 1 :a världskriget togs frågan upp i N. F.,
i vars konvention (art. 23) även bekämpandet av
v. omnämndes. På grundval härav samlades en
konferens i Genève 1921, varvid en ny konvention
antogs och en internationell kommitté av
rege-ringsrepresentanter tillsattes. En utredning av en
internationell expertkommitté visade, att v. under
1920-talet fortfarande hade en ej obetydlig
utbredning. V:s omfattning efter 2:a världskriget är
okänd; enl. uppgift av den internationella byrån
(nu kallad International Bureau for the
Suppres-sion of Traffic in Persons) förekommer den dock
fortfarande. FN har intet eget organ mot v., men
den internationella byrån är erkänd av FN som
rådgivande organ. En ny konvention slöts 1949,
vilken trädde i kraft 1951. Den gäller bl. a.
kontroll av unga kvinnors in- och utvandring samt
åtgärder utan hänsyn till landgränser mot dem,
som gå v:s ärenden. Även Internationella ar
betsbyrån deltar i bekämpandet av v. genom kontroll
av internationella platsanskaffningsbyråer. — I
Sverige bildades 1902 en nationalkommitté, vilken
stiftade föreningen Vaksamhet med byrå i
Stockholm. Dess arbete övertogs 1927 av Fredrika
Bre-merförbundet och 1946 av KFUK, vars
”vak-samhetsbyrå” i Stockholm ger råd vid behov; den
har ej förbindelse med den internationella byrån i
London.
Vitså hamn, i Västerhaninge sn, 1 km v. om
Ärsta havsbad, vid Hårsfjärden, 25 km s. om
Stockholms centrum. V. utnyttjas av flottans
fartyg och båtar vid förläggning till Hårsfjärden.
Witt, D e, se De Witt.
Vi’ttangi, församling, omfattande ö. delen av
Kiruna stad i Lappland; 6,280,00 km2, 3,864 inv.
(1955). Vid s. stranden av Torne älv ligger den
stora kyrkbyn (957 inv. 1951), en viktig vägknut
med tingshus och sjukstuga.
Vfttangiälv, biflod till Torne älv, i n.
Lappland, genomflyter i övre loppet sjön
Vittangi-järvi; flodområde 1,830 km2; längd 120 km.
Vittaryd, sn i Kronobergs län, Sunnerbo hd,
i den delvis sanka skogsbygden mellan sjöarna
Bolmen och Vidöstern; 60,30 km2, 334 inv. (1955).
506 har åker. Egendom: Erikstad. Kyrkan byggd
omkr. 1200. Ingår i Berga, V:s och Dörarps
pastorat i Växjö stift, Sunnerbo kontrakt. Tillhör
storkommunen Berga.
Wi’tte, D e, se De Witte.
Wi’tte, Sergej Juljevitj, rysk statsman
(1849—-1915). W. lyckades dels genom duglighet
som organisatör, dels genom starkt utvecklad
stre-berenergi arbeta sig fram först till trafikminister,
sedan (1892) till finansminister. Hans
finanspolitik, vars mål var att göra Ryssland till en modern
industristat, var för landet epokgörande. De ryska
statsfinanserna stabiliserades, bl. a. genom en
myntreform, som införde guldmyntfoten, och
ge
nom skapande av brännvinsmonopol; den ryska
industrien, till vars förmån W. förstod locka in
utländskt kapital i landet och som han lät staten
mata med starkt forcerade järnvägsbyggen (bl. a.
Sibiriska banan), gick framåt med stormsteg. W:s
politik väckte emellertid allt större motstånd hos
de högbyråkratiska kretsarna kring tronen, och
1903 blev han trängd åt sidan, närmast med
anledning av sitt dock rätt lama motstånd mot
krigsplanerna mot Japan. Vid fredsuppgörelsen
nödgades man emellertid anlita hans smidighet och
internationella anseende, och han lyckades
verkligen skaffa Ryssland oväntat drägliga fredsvillkor.
Även vid den strax därpå utbrytande första ryska
revolutionen spelade W. en central roll som
inspiratör till tsarismens politik under
revolutionsda-garna och som författare av det s. k.
oktobermanifestet; sedan revolutionens kritiska punkt
passerats, lyckades hans motståndare inom de
reaktionära hovkretsarna åter skaka honom av sig,
och 1906 blev han definitivt ställd utanför det
aktiva politiska livet. Hans minnen (3 bd, 1921
—23) äro en i all sin subjektivitet viktig
källskrift.
Wfttelsbach [-ba^:], tysk furstesläkt från
Oberbayern, härstammande från markgreven
Luitpold (d. 907). Otto av W. (d. 1183)
blev 1180 hertig av Bayern. Hans son
Ludvig I (d. 1215) blev även pfalzgreve vid
Rhen 1214. Dennes sonson hertig Ludvig II (d.
1294) var g. m. kejsar Rudolf I:s dotter Matilda.
Från deras yngre son kejsar Ludvig IV (d. 1347)
härstammade hertigarna av Bayern, som med
Maximilian I nådde kurfurstevärdigheten 1623. Om
hans linje, utdöd 1777, se Bayern, sp. 500. Hertig
Ludvig II :s äldre son (kejsar Ludvig IV:s bror)
Rudolf I (d. 1319) blev kurfurste av Pfalz 1294.
Till hans linje hörde bl. a. konung Ruprecht
(d. 1410) och dennes ättling Fredrik V av Pfalz
(d. 1632), konung i Böhmen 1619—20, med vars
sonson Karl den äldsta kurlinjer utdog 1685. Från
Ruprecht härstammade även huset P f a I z-Z
wei-b r ü c k e n, som med Karl X Gustav besteg
Sveriges tron och utdog i Zweibrücken med hans
brorson Gustav Samuel 1731. Ur Zweibrückenlinjen
ut-gingo även grenarna P f a 1 z-N e u b u r g, som
innehade kurvärdigheten i Pfalz 1685—1742,
P f a 1 z-S u 1 z b a c h, av vilken Karl Teodor (d.
1799) blev kurfurste i Pfalz 1742, i Bayern 1777,
samt P f a 1 z-B irkenfeld, som ärvde
Zweibrücken och av vilken Maximilian I Josef blev
kurfurste av Pfalz-Bayern 1799 och konung av
Bayern 1806. Om hans son Ludvig I och huset
W. 1825—1918 se Bayern, sp. 500 ff.
Witten, stad i Nordrhein-Westfalen, Tyskland,
i Ruhrområdet, vid Ruhr, 10 km s. v. om
Dortmund; c:a 80,000 inv. Industristad med järn- och
stål-, glas- och kemisk industri.
Witten, Wittenpfennig, plattyska, ”vit
pfenning” (med anledning av den starka
silverhalten), namn på ett i de vendiska hansestäderna
präglat silvermynt om 4 pfennig, som till mitten
av 1400-talet var huvudmynt i nämnda städer.
Albrekt av Mecklenburg lät i Sverige slå mynt
av samma valör och godhet, kallade hvit (pl. hvi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
