Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wisconsin (Wis.) - Visconti, släkt - Viscount - Visdomständer - Vise - Visent - Visera - Visering - Visibel - Visigoter - Vising, Johan - Visingsborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
387
Visconti—Visingsborg
388
2,407,000 mjölkkor (el. mera än någon annan stat
i U.S.A.), 283,000 får och 2,039,000 svin. Bland
bergsbrukets produkter märkas järnmalm, zink
och bly. Förutom livsmedelsindustri finnas
järn-och stålverk, maskin- och textilindustri. De
förnämsta hamnarna äro Superior, Milwaukee och
Ashland. Superior, som är ändstation för Great
Northern Railway, har järn- och stålverk och
stora urlastningsanordningar för malm och
timmer. — Statslegislaturen består av en senat med
33 och ett representanternas hus med 100 medl.
Till unionskongressen sändas 2 senatorer och 10
repr. — W. upptäcktes 1634, och den första
bestående vita bosättningen ägde rum 1669. 1763
avträdde Frankrike området till England, som
förlorade det genom nordamerikanska
frihetskriget. 1787 skapades Nordvästterritoriet, till vilket
nuv. W. hörde till 1800, då området
överfördes till Indianaterritoriet. 1809—1818 var
området en del av Illinoisterritoriet, och därefter
hörde det till Michiganterritoriet till 1836, då
W.-territoriet upprättades. W. blev stat och fick
sina nuv. gränser 1848.
Visconti [viskå’nti], italiensk furstesläkt från
Lombardiet. Ottone V. (d. 1295) blev 1262
ärkebiskop i Milano, övertog makten i staden
1277 och grundläde släktens ställning. Hans
brorson Matteo I (1250—1322) och yngre fränder
behärskade under olika former Milano. G a 1 e a
z-zo II:s (d. 1378) son Gian Galeazzo V.
(1351—1402) tog ledningen ensam 1385 och
erhöll 1395 av kejsaren titeln hertig av Milano,
utvidgade mycket sitt välde samt gynnade konst och
vetenskap. Hans dotter Valentina blev g. m.
hertig Ludvig av Orléans (d. 1407; se Orléans 1).
Gian Galeazzo efterträddes av sin son hertig
Giovanni Maria (1389—1412) och denne av
sin bror Filippo Maria (1392—1447). Den
sistnämnde var medelmåttigt bildad, grym och
vidskeplig men en dugande regent. Han slöt ättens
huvudlinje. Hans oäkta dotter var g. m.
Fran-cesco Sforza.
Viscount [vai’kaunt], eng., se Vicomte.
Visdomständer, se Tänder.
Vise, zool., se Bin, sp. 50 ff. med bilder.
Vise’nt, zool., se Bison.
Visera. 1) Bestämma ett laggkärls (fats,
tunnas o. s. v.) rymd. — 2) Verkställa visering
(se d. o.).
Visering, granskning av en skriftlig handling
och påteckning av bevis däröver. V. brukas
numera särskilt om utländsk undersåtes pass,
varvid inreselandets resp. myndighet (utrikesdep.,
beskickning el. konsulat) besörjer v. och tecknar
visum.
Visibel, synlig; ej vara visibel = ej taga emot
(besök), ej visa sig.
Visigoter [-gå’tar], se Västgöter.
Vising, Per Johan, romanist (1855—1942),
fil. dr i Uppsala 1882, prof. vid Göteborgs högsk.
1890—1922, dess rektor 1899—1909. V. tillhörde
förgrundsgestalterna inom den svenska
romanistiken och åtnjöt internationell ryktbarhet som en
av de främsta kännarna av anglo-normandiskan.
Han utgav
anglo-nor-mandiska texteditioner, ett stort antal
språkliga avh. och
tidskr.-uppsatser. V.
utgav övers, på vers
och prosa samt en
lång rad
populärvetenskapliga arbeten, bl. a.
”Dante” (1896),
”Ro-landssången” (1898),
”Den provensalska
trubadurdiktningen”
(1904), ”Den franska
romantiken” (1915)
och ”Camöes” (1920).
verket ”Minnesbilder”.
1938 utgav V. memoar-
Visingsborg, grevskap, gavs 1562 som län av
Erik XIV åt Braheätten och kom med tiden att
omfatta, utom Visingsö, vidsträckta domäner i
Småland, Väster- och Östergötland. Då det vid
reduktionen 1681 indrogs till Kronan, omfattade
det 567 hemman med en årsränta av 18,000 dal.
smt. Medelpunkten var det 1718 nedbrunna,
praktfulla slottet Visingsborg på Visingsö; här anlade
Per Brahe d. y. 1636 en lärd skola, som ägde
bestånd till 1813, och ett eget tryckeri, berömt
i den svenska boktryckarkonstens historia
(”vi-singsborgstryck”). Till V. hörde även det av
honom 1652 anlagda Gränna. Slottet på Visingsö,
vilket började uppföras av P. Brahe d. ä.
(1500-talets senare del) och fullbordades av P. Brahe
d. y., var en fyrlängad borg, varav nu blott
delar av 2 längor kvarstå. I den närbelägna
Brahe-kyrkan finnes en praktfull inredning (se
Visingsö). 1657 omgavs slottet av vallar jämte
bastioner och gravar, vilka ännu till stor del äro
bevarade. Efter indragningen fördes större delen
av inventarierna till Skokloster. 1716, två år före
branden, inlades på slottet 1,623 ryska fångar.
— Litt.: W. Nisser, ”Konst och hantverk i V:s
grevskap på P. Brahe d. y:s tid” (2 bd, 1931).
Visingsborgs ruin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
