Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Visingsö - Visingsöformationen - Vision - Visir - Visirlinje - Visirskiva - Visitantinnor - Visitation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
389
Visingsö—Visitation
390
Kumlaby kyrka, Visingsö.
Visingsö, ö i Vättern och kommun i Vista hd
i Småland, Jönköpings län, samt pastorat i Vista
kontrakt av Växjö stift; 24,54 km2, 939 inv.
C1955)- V. är 14 km lång i n. n. ö.—s. s. v. och
2,5 km bred på bredaste stället. V. genomdrages
i längdriktningen av en svallgrusrygg, som på
högsta punkten når 33,8 m över Vätterns yta el.
121,9 m ö. h. Avståndet från hamnen till Gränna
är 6 km. ön uppbygges av visingsöformationen,
som täckes av kalkhaltig moränlera, grusig morän
och sand. I det föga motståndskraftiga materialet
har Vättern skurit ut markerade strandbranter,
som särsk. äro väl utbildade längs ö. kusten. Den
bördiga jordmånen och det milda klimatet ha
bidragit till att skapa öns naturskönhet. 1,674 har
åker. Största egendomen är Visingsborgs
kungsgård (ägare staten). På öns ö. sida ligger
ruinen av Visingsborg (se d. o.) och därbredvid
hamnen. I närheten av Tunnerstad ligger öns
hembygdspark. Reservflygplats.
Fornlämningar äro synnerligen talrika. PåV:s
ände ligga ruinerna av medeltidsborgen Näs (se
d. o.). Under 1100- och 1200-talen höllo
konungarna ofta hov på V., där flera av dem dogo, t. ex.
Magnus Ladulås 1290. öns politiska roll förklarar
förekomsten av de ej mindre än 4 helgedomarna,
Kumlaby och Ströja kyrkor (nu Brahekyrkan)
samt 2 kapell, det ena helgat åt S:t Laurentius
(ruinen utgrävd 1940). Kumlaby ödekyrka på öns
mitt är i sin helhet bevarad från medeltiden och
uppförd i sandsten och lerskiffer under
1100-talet. 1811 nedlades den i kyrkan på 1630-talet
inrättade skolan, och sedan tjänade byggnaden
som sockenmagasin till 1876. Den restaurerades
1922. Den av Per Brahe d. y. inrättade skolan
var 1911—51 högre folkskola, dess rika bibi.,
har flyttats till Växjö. Ströja, även kallad Strö,
kyrka tillhör även äldre medeltiden men
ombyggdes av Magnus Brahe och blev fullt färdig 1635,
varefter den fått namnet Brahekyrkan. Av den
äldre kyrkan, sannolikt byggd under u 60-talet,
kvarstår tornet m. m. Brahekyrkan är en
treskep-pig hallkyrka, byggd av lerskiffer från Stigby
på ön. Interiören är mycket rik med
altarupp-sats av trä, alabaster, driven mässing samt
målningar. Predikstolen (1628) av ek är försedd
med utsökt intarsiaarbete. Bland skulpturer
märkas två Birgitta-bilder. Nedgången till Braheska
gravkoret i ö. prydes av rik skulpturutsmyckning,
bl. a. av Per Brahe d. y:s och hans gemåls
marmorstatyer. Restaur. 1930. — Litt.: W. Nisser
och E. Lundberg, ”V.” (3:e uppl. 1953).
Visingsöformationen, geol., en av konglomerat,
gulaktig el. röd sandsten samt gröngrå lerskiffer
med inlagrade dolomitiska skikt el. linser
bestående, trol. kontinental bergartssvit (mäktighet
över 1,000 m), anstående på botten av Vättern
samt på öar och utmed stränderna av denna sjö.
Mindre förekomster äro kända även vid Stensjön
s. ö. om Jönköping samt vid sjöarna Skagern i
Västergötland och Möckeln i Karlskoga. V. har
bevarats från denudation i de kända
förekomsterna tack vare förkastningsinsänkningar men
har dessförinnan undergått veckning ung.
vinkelrätt mot den nord-sydliga
huvudförkastningslin-jen. Säkra fossil äro kända blott från den
ler-skiffriga del, som anses representera hängandet.
Häri uppträdande kitinkroppar hänföras till
släktet Chuaria, vars systematiska ställning är
osäker (foraminifer?) men som med all
sannolikhet anger v:s ålder till senprekambrisk (F.
Brot-zen, 1941).
Vision (lat. visio), syn, drömsyn, andesyn;
hallucination, som hänför sig till synen. Se
Hallucinationer. — Visionär, som har visioner;
ande-skådare; fantastisk drömmare.
Visir. 1) Se Vesir.
2) Se Hjälm 1) och 2).
3) På mätningsinstrument dets. som diopter.
Visirlinje, vapentekn., den linje, som förenar
siktskåran med kornspetsen, då riktinstrumentet
(siktet) står i noll-ställning, el. m. a. o. avståndet
mellan sikte och korn, mätt parallellt med
kärn-linjen.
Visirskiva, se Mattskiva.
Visitanti’nnor, se Frans från Sales.
Visitation (av lat. visitätio, besök), personligt
besök i och för granskning, kontrollering,
undersökning. — Kyrkovisitation förrättades
av biskoparna redan på 300-talet. Den domsrätt,
som biskopen utövat vid v., övergick mot slutet
av medeltiden till ärkediakonen, och biskopens
uppgift i församlingarna blev förnämligast att
konfirmera. Reformationen ökade i Sverige v:s
betydelse, särsk. för folkuppfostran. Kyrkolagen
1686 (kap. 24) ålade biskoparna att årl. visitera
så många församlingar som möjligt och gav
bestämda föreskrifter för tillvägagångssättet vid
v., vilka fortfarande tillämpas, dock med hänsyn
tagen till de lokala förhållandena. Kyrkoherden
skall för visitator framlägga ämbetsberättelse
och kyrkans inventarium, vilka genomgås i
kyrkorådets närvaro (special-v.). Kyrka och kyrkogård
besiktigas, och kyrkoböckerna granskas. Förhör
med de senaste årens konfirmander hålles i
kyrkan, ofta även med skolbarnen; stundom besökas
i stället skolorna. V. avslutas alltid på en söndag,
då efter högmässan (i flerförsamlingspastorat
ge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
