Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vegetarianism, vetegarism - Vegetation - Vegetationsperiod - Vegetativa funktioner - Vegetativa nervsystemet - Vegetativa organ - Vegetativ förökning - Vegete-bolagen - Vegetera - Veglia - Vegtamskvida (Balders drömmar) - Vehikel - Wehtje, 1. Ernst - Wehtje, 2. Ernst - Weibull, släkt - Weibull, 1. Martin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
119
V egetation—W eibull
120
riskt påvisbar fakta betr, förbättrat
hälsotillstånd genom rätt sammanställd vegetabilisk kost.
Man trodde sig kring sekelskiftet i
konsumtionen av animaliska födoämnen se orsaken till flera
allmänna folksjukdomar, ss. gikt, äggvitesjuka
och åderförkalkning. På senare åren ha
köttdietens vådor särsk. framhållits av den
svenskfödde kemisten Ragnar Berg, som anser, att det
syraöverskott, som uppkommer vid den
animaliska äggvitans omsättning, skulle förorsaka en
hälsovådlig ansamling av syra i organismen.
Kritisk efterforskning har emellertid givit vid
handen, att bindande bevis icke föreligga för att
sparsam animalisk kost skulle vara skadlig, så
länge fett- och äggvitekonsumtionen ej går till
överdrift. V. har dock bidragit till förståelsen
av vegetabiliernas betydelse, särsk. genom
propagandan för ett dagligt bruk av ett visst kvantum
färska frukter och grönsaker, bidragande till en
rikligare salt- och vitamintillförsel. — Den
första v.-sammanslutningen bildades i England 1847.
De nationella v.-föreningarna äro sedan 1908
sammanslutna till en internationell v.-union med
sekretariat i London. I Sverige stiftades 1903 på
initiativ av red. J. L. Saxon Svenska vegetariska
föreningen, vars organ är månadsskriften
Vegetarianen.
Vegetation, växtliv, växtlighet,
sammanfattningen av ett visst områdes växtvärld med
hänsynstagande icke endast till dess kvalitativa
sammansättning el. flora utan även till de olika
arternas mängdförhållanden och grupperingssätt,
d. v. s. till områdets växtsamhällen.
Vegetationsperiod, den del av året, under
vilken en viss växtart, ett visst växtsamhälle el. en
viss vegetation tillväxer och i övrigt visar tecken
till aktivt liv i mots. till vegetationsvila,
då vegetationsprocesserna äro avbrutna.
Vegetativa funktioner, de funktioner hos
organismen, vilka ej direkt stå under viljans
inflytande, t. ex. matsmältningens, andningens och
blodomloppets funktioner. V. regleras genom det
autonoma nervsystemet och den inre sekretionen.
Vegetativa nervsystemet, dets. som autonoma
nervsystemet (se Nervsystem, sp. 779).
Vegetativa organ benämnes hos djuren de
organ, som stå i de vegetativa
funktionernas, ämnesomsättningens och fortplantningens
tjänst, ss. matsmältnings-, andnings-,
cirkulations-och utsöndrings- samt fortplantningsorganen.
Vegetativ förökning, bot., könlös
fortplantning, se Fortplantning 1).
Vegetè-bolagen, gemensam beteckning för
Försäkringsbolaget Göta, ömsesidigt av 1876
Sjö- och brandförsäkrings-ab. Svenska Veritas,
Försäkringsbolaget Liv-Göta, ömsesidigt, samt
Europeiska varu- och resgodsförsäkrings-ab. Det
tidigare i V. ingående Brandförsäkringsbolaget
Tor uppgick fr. o. m. 1950 i Försäkringsbolaget
Göta.
Vegetera, vara overksam (och blott sköta sin
kropp).
Veglia [ve’lja], ital. namnet på jugoslaviska ön
K r k, den nordligaste av öarna utanför
Jugo
slaviens kust; 430 km2, längd 190 km.
Huvudstaden Veglia el. Krk (2,800 inv.) har livligt
trafikerad hamn.
Vegtamskvida (el. Balders drömmar)
är ett kort och trol. täml. ungt eddakväde i
forn-yrdislag. Oroad av Balders olycksbådande
drömmar, rider Oden, förklädd till Vegtam (”den
väg-vane”), ned till dödsriket. Han väcker en död
volva av jätteätt och tvingar henne att förutsäga
Balders öde. Större delen av dikten består av
Odens och volvans samtal.
Vehfkel, befordringsmedel, fordon;
hjälpmedel; den vätska el. annat ämne, varmed ett
läkemedel löses el. utspädes. V. är vanl. utan egentlig
medicinsk verkan.
Wehtje [ve’tje], 1) Ernst Fredrik,
industrimän (1863—1936), jur. utr. kand. 1887, blev v.
häradshövding 1889, länsnotarie i Malmöhus län
1892, var kronofogde 1898—1903 och från 1903
verkst. dir. i Skånska cement-ab. Han var ordf,
i Skånes handelskammare 1910—34 och i Sveriges
industriförbund 1923—24, en av de ledande i
Svenska stadsförb., stadsfullmäktig i Malmö 1905
—08 och 1915—23 (v. ordf. 1916—17 och 1919
—23, ordf. 1918).
2) Ernst Jonas W., den föreg:s son,
industrimän (f. 1891 17/?), jur. kand. 1913, studerade vid
Handelshögsk. 1913—14; verkst. dir. för
Iföver-ken sedan 1918, för Skånska cement ab. sedan
1929; styr.-ordf. i ab. Rörstrands porslinsfabriker,
Skånska intecknings-ab., Osram-Elektraverken
och Svenska sockerfabriks-ab. samt styr.-led. i
Skandinaviska banken, Sjöförsäkrings-ab.
Öresund och ett flertal industriföretag. W. var 1943
—45 ordf, i Sveriges industriförb. och 1945—47
preses i Tekniska högsk:s styrelse; led. av
In-geniörsvetenskapsakad. 1943, av Fysiografiska
sällskapet 1951; tekn. hedersdr i Stockholm 1949.
— W. var 1939—46 stadsfullmäktig i Malmö
och tillhör sedan 1945 F. K. (högern).
Weibull, släkt, urspr. från Sönderj ylland med
namnet efter byn Weiböl i Widsteds sn,
inkommen till Skåne i början av 1600-talet. — Litt:
C. G. Weibull, ”Släkten W.” (1911).
1) Martin Johan Julius W., historiker (1835
—1902), fil. dr 1862, doc. i historia s. å., adjunkt
1866, e. o. prof. i historia och statskunskap 1877,
prof. i historia 1888, allt vid Lunds univ. W :s
historiska författarskap, som utformats under
inflytande särskilt från Frankrike, präglas av
ingående källforskning,
djup blick för de
historiska
sammanhangen och en
glänsande framställningskonst. Bland hans
arbeten märkas
”Förbundet mellan Sverige
och Frankrike 1672”
(1865), ”Freden och
förbundet i Lund
1679” (i Nord.
Tid-skr. 1870), ”Gustaf
II Adolf” (1883),
”Drottning Kristina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
