Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vedram - Vedsteklar el. hornsteklar (trästeklar) - Vedum (Skaraborgs län) - Vedum (Västergötland) - Vedut - Vedväxter, lignoser - Vedämne - Week-end - Vega (Spanien) - Vega (astronomi) - Vega (fartyg) - Vega, Lope de - Vegaexpeditionen - Vegafonden - Vegeholm (Wegeholm) - Wegener, Alfred - Wegener, Paul - Vegetabilier - Vegetarian - Vegetarianism, vetegarism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
117
V edsteklar—V egetarianism
118
Trädstam, genomborrad av
stora hornstekelns larver.
stolpar, som anbringas på släddon för transport
av brännved. En speciell utformning kallas
vedstege.
Vedsteklar el. hornsteklar
(trästek-lar), Siri’cidae (Urocèridae), insektfamilj,
tillhörande underordningen växtsteklar. V. ha
en långsträckt cylindrisk, kraftigt byggd kropp.
Honans äggläggningsrör är oftast långt
utskjutande. De
vitakti-ga, cylindriska,
med svanstagg
beväpnade larverna
av släktet Sirex
leva i barrträd,
där de djupt i
veden göra
längsgå-ende gångar, tätt
fyllda med en hårt
packad massa av
gnagspån och
ex-krementer. De
angripa företrädesvis
gamla el. skadade
träd. Som v:s
fiender uppträda
Rhyssa-arter (jfr
Parasitsteklar, sp.
848). Störst och
allmännast av de 10 sv. arterna äro stora
hornstekel n, Sirex gigas.
Vedum. 1) Storkommun i Äse, Viste, Barne
och Laske domsaga, Skaraborgs län, bestående
av socknarna Eling, Bitterna, Laske-Vedum och
S. Lundby; m,« km2, 2,715 inv. (1955).
2) Socken i V.i), se Laske-Vedum.
3) Municipalsamhälle (sedan 1925) i
Laske-Ve-dums sn inom V.i), Skaraborgs län, mittemellan
Vara och Herrljunga; o,so km2, 511 inv. (1955).
V. ligger vid statsbanelinjen
Uddevalla—Vänersborg—Herrljunga och har en del smärre
industrier. Handelsort.
Vedum, socknar i Västergötland, se
Kinne-Ve-dum och Laske-Vedum.
Vedu’t (it. vedu’ta), utsikt, landskapsmålning,
som framställer bestämda ställen, särskilt med
byggnader, i motsats till det komponerade,
”heroiska”, ”idylliska” landskapet och
”stämnings-landskapet”. — Se bild vid t. ex. Antonio
Cana-letto.
Vedväxter, 1 i g n ö s e r, växter med förvedad
stam (vedstam), alltså träd och buskar. Se även
Stam 1).
Vedämne, kem., se Lignin.
Week-end [<ui’k-e’nd], eng., ”veckoslut”,
fritiden från lördag middag till måndag morgon.
Vega [æä’ga], plur. vegas (sp., slätt),
benämning på bördigt slättland i Spanien (se d. o.,
sp. 735)-
Vega, astron., se Lyran.
Vega, fartyg, se Nordenskiöld, sp. 36, och
Polarexpeditioner, sp. 321.
Vega [æä’ga], Lope de, se Lope Félix de
Vega Carpio.
Vegaexpeditionen, se Nordenskiöld, sp. 36
—37-
Vegaf onden, se Svenska sällskapet för
antropologi och geografi.
Vegeholm (Wegeholm), gods i
Strövel-storps sn, Kristianstads län, och Välinge sn,
Malmöhus län, 7 km s. v. om Ängelholm; areal med
underlydande öregården m. fl. gårdar 1,500 har,
varav 607 åker. Slottet uppfördes på 1530-talet
och är restaur. senast 1902. V. innehades från
1550-talets början till 1660-talet av danska ätten
Krabbe, senare bl. a. av medl. av ätten
Ceder-crantz. Nuv. ägare är godsägare Erik v. Geijer.
Wégener, Alfred Lothar, tysk meteorolog,
geofysiker och arktisk forskare (1880—1930),
1919 avd.-föreståndare vid Deutsche Seewarte och
prof. i meteorologi vid univ. i Hamburg, 1924
prof. i geofysik och meteorologi vid univ. i Graz.
W. deltog i fyra
Grönlands-exp., den
första 1906—08
under Mylius-Erichsen,
1912—13 med J. P.
Koch, då W. utförde
den dittills första
övervintringen inne på
Grönlands isöken.
Under sin fjärde exp.
omkom W. — W. är
mest bekant som
upphovsman till den s. k.
kontinentalf örskj
ut-ningsteorien (se
Jorden, sp. 561), som
vis
serligen redan tidigare antytts av andra forskare
(Pickering 1907, Taylor 1910) men av W. 1912
utformats till en konsekvent teori.
Wégener, Paul Hermann, tysk skådespelare
(1874—1948). W. debuterade 1895 och slog senare
helt igenom som en av Max Reinhardts bästa
skådespelare. Han var en utpräglat maskulin
skådespelare, som tillgodogjorde sig Reinhardt-skolans
breda uttrycksregister; hans
karaktärframställning ägde mustig färg och ofta humor. Bland
rollerna kunna nämnas Jago i ”Othello”,
Mefisto-feles i ”Faust” och Edgar (kaptenen) i
”Dödsdansen”. — Från 1912 spelade W. i och
instruerade för tysk film.
Vegetabilier, växter, alster ur växtriket. —
Adj. vegetabilisk.
Vegetarian, anhängare av vegetarismen. —
Vegetarisk, om kost el. födoämne ur
växt-och mineralriket.
Vegetariani’sm, vegetari’sm (av lat.
vege-tåre, uppliva, växa), åskådning, som strävar att
grunda folkfödan uteslutande på födoämnen från
växtvärlden. V. i mindre sträng form utesluter
kött och fisk men tillåter förtärandet av mjölk
och ägg. I sin mest extrema form framträder v.
i läran om råkostens hälsobringande verkan. V.
vill bidraga till folkhälsans höjande genom
propaganda för sunda levnadsvanor och
avståndstagande från bruket av sprit, tobak och narkotika.
— Den huvudsakliga grunden för modem v.
torde, vid sidan av etiska skäl, vara påstådda
empi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
