Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Weibull, 1. Martin - Weibull, 2. Lauritz - Weibull, 3. Harry - Weibull, 4. Carl Gustaf - Weibull, 5. Curt - Weibull, 6. Waloddi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
121
Weibull
122
och Klas Tott” (1882) och ”Lunds
universitets historia” (2 bd, 1868—76; bd 2 tills. m.
E. Tegnér). Med ”Mémoires de Chanut” (i Hist
Tidskr. 1887—88) lade W. med utgångspunkt i
modern källkritik ny grund för bedömandet av
drottning Kristinas historia. Han utgav
”Samlingar till Skånes historia, fornkunskap och
be-skrifning” (1868—73), ”Samlingar, utg. för de
skånska landskapens hist. o. arkeol. förening”
(1874—80) och ”Skånska samlingar” (1891—95)
samt jämte W.2) Hist. Tidskr. för Skåneland,
1 (1901—02). Ett urval av W:s smärre skrifter
och tal utgavs i ”Från Lund och Lundagård”
(1902). — W. spelade från studentåren en
ledande roll i den akademiska ungdomens liv vid
Lunds univ.
2) Lauritz Ulrik Absalon W., den föreg:s
son, historiker (f. 1873 %), studerade vid Lunds
univ. och började sitt författarskap med
litteraturhistoriska undersökningar bl. a. över Thorild, blev
1899 doc. på en avh. om ”De diplomatiska
förbindelserna mellan Sverige och Frankrike 1629
—31” och 1900 fil. dr. Efter tjänstgöring i
Riksarkivet och Kammararkivet blev W. 1903
lands-arkivarie i Lund. Hans historiska författarskap
började nu inriktas på källkritiska
undersökningar av Nordens medeltidshistoria och antog,
framför allt med det banbrytande arbetet ”Kritiska
undersökningar i
Nordens historia omkr.
år 1000” (1911), en
särpräglad och starkt
personlig karaktär.
Utom ett stort antal
dylika undersökningar
i svensk och dansk
historia under
vikingatiden och äldre
medeltiden har W. i sitt
arbete ”Liber census
Da-niae. Kung Valdemars
jordebok” (1916)
behandlat medeltida
kamerala problem av
central betydelse. Efter att 1919 ha blivit prof. i
historia vid Lunds univ. fortsatte W. ett rikt
författarskap, som bl. a. berört ”Det arkeologiska
treperiodssystemet” (i Historisk tidskr. för
Skåneland, 5, 1923), de antika källorna till Nordens
äldsta historia och problemen kring
Kalmarunionens tillkomst och upplösning (bl. a. ”Stockholms
blodbad”, i Scandia, 1928, samt ”Unionsmötet i
Kalmar”, därst, 1930). W. har från 1901 jämte
W.i) red. Historisk tidskr. för Skåneland och från
1928 den historiska tidskr. Scandia samt varit
flitigt verksam som urkundsutgivare. Hans
källkritiska analyser ha på många punkter lett till
radikala nyorienteringar i nordisk medeltidsforskning,
medan hans skarpa reaktion mot slentrian och
känslotänkande i historisk vetenskap flera gånger
lett till polemik. I likhet med fadern har W. visat
särskilt intresse för de skånska landskapens
historia och har bl. a. utg. ”Lunds ärkestifts
urkunds-bok” (1900 ff.) och ”Necrologium Lundense”
(1923) samt författat ”Den skånska kyrkans
älds
ta historia” (i Historisk tidskr. för Skåneland, 5,
1914—17) och ”Skånes kyrka från äldsta tid till
Jacob Erlandsens död 1274” (i ”Lunds domkyrkas
historia”, 1, 1946). Flertalet av W:s kritiska
uppsatser och skrifter ha omtryckts i
samlingsverket ”Nordisk historia” (3 bd, 1948—49). —
W. var 1927—37 ordf, i Akad. fören. i Lund.
Han avgick från professuren 1938.
3) Harry Walfrid August W., den föreg:s
kusin, affärsman (1875—1946), kommersiell
ledare av firman W. Weibull i Landskrona 1896,
medinnehavare 1904, ledare av Weibullsholms
växtförädlingsanstalt 1911—46, vilken anstalt
under hans ledning genomgick en stark utveckling;
led. av A. K. (högern) 1923—32.
4) Carl Gustaf Hannibal Christoffer W.,
son till W.i), historiker, arkivman (f. 1881 27/<),
fil. kand, i Lund 1901, fil. heders-dr där 1944;
amanuens vid Landsarkivet i Lund 1903,
lands-arkivarie i Göteborg 1911—19, i Lund 1919—46*
Bland W:s skrifter märkas ”Släkten Weibull”
(1911), ”Skånska jordbrukets historia intill
1800-talets början” (1923), ”Sölvesborg” (1953),
käll-publikationen ”Freden i Roskilde” (1908) samt
historiska jubileumsskrifter.
5) Curt Hugo Johannes W., den föreg :s bror,
historiker (f. 1886 19/s), fil. dr vid Lunds univ.
1915 (”Saxo. Kritiska undersökningar i
Danmarks historia från
Sven Estridsens död
till Knut VI”), doc. i
historia s. å., prof. vid
Göteborgs högsk. 1927
—53» högsk :s rektor
1936—46. W:s
produktion inriktades till
en början på
källkritiska undersökningar
i Sveriges och
Danmarks äldre historia,
företrädde en metodisk
inställning, som nära
anslöt sig till W.2) :s
och utförde liknande
kritiska röjningsarbeten, särsk. inom
Saxo-forsk-ningen. Efter hand har hans författarskap fått
en mera syntetisk inriktning. Bland W :s skrifter
märkas utom gradualavh. särsk. ”Sverige och dess
nordiska grannmakter under den tidigare
medeltiden” (1921), ”Sveriges och Danmarks äldsta
historia” (1922), ”Lübeck och Skånemarknaden”
(s. å.), ”Drottning Christina” (1931), ”Gustaf II
Adolf” (i Scandia, 1933), ”Bismarcks fall” (1934)
och ”Bismarck och krigsutbrottet 1870” (1944).
6) Ernst Hjalmar W a 1 o d d i W., den föreg :s
kusin, maskintekniker (f. 1887 18/«), utbildades
urspr. till officer (kapten vid kustart. 1916, major
1940), fil. kand. 1912, fil. lic. 1924, prof. i läran
om maskinelement vid Tekniska högsk. s. å.,
prorektor där 1931—40; fil. heders-dr i Uppsala
1932. I anslutning till ett långvarigt tekniskt
samarbete med ab. Bofors erhöll W. 1941 en av detta
bolag bekostad personlig forskningsprofessur i
teknisk fysik vid Tekniska högsk. W. deltog i en
exp. med undersökningsfartyget ”Skagerak” i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
