Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teosofiska samfundet - Teotihuacán - Teplitz-Schönau - Tepoztlán - Terapeutisk - Terapi - Teratologi - Terauchi, Juichi - Terbium - Terborch, Gerard - Terboven, Joseph
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
923
T eotihuacan—T erboven
924
ter i Adyar, Indien. Såväl Pasadena- som
Adyarsamfundet är företrätt i Sverige. — Litt.:
C. J. Ryan, ”H. P. Blavatsky och den teosofiska
rörelsen” (1942).
Teotihuacån [täåti(oaka’n], ruinplats i Mexico
50 km n. ö. om huvudstaden. De viktigaste
bygg-nadslämningarna äro två pyramider och en
anläggning för religiösa ceremonier, Ciudadela.
Den största pyramiden, Solpyramiden, har med
en höjd av 65 och en sidlängd av 215 m en
volym av 1 mill. m3 och är ett av Forn-Amerikas
största byggnadsverk (se bild 1 å pl. vid
Amerikansk arkeologi och bild 2 å pl. vid
Mexico). De grävningar, som utförts av två från
Statens etnografiska museum i Stockholm
utsända expeditioner, friläde bl. a. två stora
bygg-nadskomplex, de första profana byggnadsverk,
som undersökts i T. Förbindelse med
mayakulturen påvisades därmed, och senare i Guatemala
gjorda fynd ha bestyrkt detta. Tidigare sattes
T. felaktigt i förbindelse med toltekerna, ett
folk, som omkr. 1100 e. Kr. utvandrade från sin
huvudort Tula i staten Hidalgo till n. ö.
Yuca-tån. T :s ålder torde f. n. approximativt sättas
till 200—800 e. Kr. — Litt.: S. Linné,
”Pyramidstaden” (1942).
Teplitz-Schönåu [tä’plits], tjeck.
Teplice-Sa-nov, stad i n. Böhmen, Tjeckoslovakien, vid foten
av Erzgebirge; c:a 45,000 inv. T. är en av
Böhmens äldsta och förnämligaste bad- och
kurorter med starkt radioaktiva alkalisk-saliniska
varma källor.
Tepoztlån [tepåstlän], ort i staten Morelos,
Mexico, c:a 50 km s. s. ö. om Mexico City, 1,700
m ö. h. T. var i förspansk tid en betydande ort,
vilket bestyrkes av den välbevarade
tempelpyramiden på klipporna nära staden. Det aztetiska
språket el. nahuatl talas ännu allmänt. T. har
blivit känt särsk. genom en sociologisk studie av
R. Redfield (”T. A. Mexican village”, 1930).
Terapeutisk [-pe’v-], adj. till terapi; läke-.
Terapi (grek. therapei’a), behandling, skötsel
av skada el. sjukdom. T. indelas ofta i
kroppslig el. somatisk t. och själslig el.
psykisk t. I den somatiska t. skiljer man
mellan den medikamentella, varvid
fysiologiskt verksamma ämnen tillföras den sjuka
organismen, den dietetiska, som kan avse
att bereda det sjuka organet el. organsystemet
tillbörlig vila men också att tillföra vissa förut
saknade beståndsdelar i födan el. att tillgodose
någon speciell rubbning av ämnesomsättningen,
den operativa el. kirurgiska, som med
instrumentella åtgöranden söker avlägsna det
sjukligt förändrade organet el. skaffa detta
bättre läkningsbetingelser, och den fysikaliska
(fysioterapi), som avser att medelst olika
fysikaliska åtgöranden gynnsamt påverka sjukdomen
(t. ex. genom massage, rörelsebehandling, elektro-,
strål-, hydro- och termoterapi). — Den
psykiska t. avser att åt den sjuke meddela
tillförsikt och lugn.
Teratologi, läran om missbildningar.
Terauchi, J u i c h i, j apansk militär och
politiker (1879—1946), fältmarskalk 1943, krigsmi-
Gerard Terborch: Lutspelerska. Gemäldegalerie, Kassel.
nister 1936—37 och chef för de japanska
styrkorna i n. Kina 1937—38. T. var överbefälhavare
i s. Asien 1941—45 och undertecknade i aug.
1945 japanernas kapitulation där.
Te’rbium, kem., se Sällsynta jordartsmetaller.
Terborch [tarbå’rk], G e r a r d, holländsk
målare (1617—81). Han var lärjunge till sin
fader, G e r a r d T. d. ä. Efter studier, bl. a. i
Italien, bosatte han sig i Amsterdam. 1646
flyttade han till Münster. Från hans vistelse där
daterar sig framställningen av ”Fredskongressen
1648” med 60 mästerligt utförda figurer
(National Gallery i London). Efter studier hos
Velåz-quez i Spanien återvände T. 1650 till hemlandet,
där han anlitades av societeten som genre- och
interiörmålare. Figurerna i hans bilder
framträda med god karakteristik och ypperlig
stoff-behandling. T. var även utmärkt porträttmålare.
Terboven [-bå’van], Joseph, tysk
nationalsocialistisk politiker (1898—1945), urspr.
banktjänsteman, anslöt sig till nationalsocialistiska
partiet, blev 1923 Gauleiter i Essen, 1930 medl. av
tyska riksdagen, 1935 överpresident i
Rhenprovin-sen. 24/4 1940 sändes T. av Hitler till Norge för
att som rikskommissarie överta den högsta
ledningen av civilförvaltningen i de ockuperade
norska områdena. Han prövade först olika vägar att
upprätta en inhemsk norsk regeringsmakt, men då
förhandlingarna härom strandade, lät T. utnämna
13 kommissariska statsråd, huvudsakl.
Quisling-anhängare och alla ansvariga direkt inför
riks-kommissionen. T. kom härigenom att direkt stå
i spetsen för Norges administration under
ocku
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
