Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tengbom, Hjördis, f. Nordin - Tengbom, Ivar - Tengdahl, Knut - Tengene - Tengri-nor, Nam-tso - Tengroth, Birgit - Tengstrand, Erik - Tengström, 1. Jacob
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
907
T engbom—Tengstr öm
908
bildhuggarinna (f. 1877 2/i). T. har fått sin
utbildning i hemlandet, bl. a. vid Konstakad. 1898
—1903, och utomlands, framför allt i Paris,
där hon utställde på Salongen 1905 och 1906.
T. har bl. a. utfört en marmorrelief i
Konserthuset i Stockholm samt flera porträttbyster,
t. ex. av prinsessan Ingeborg, av tandläkaren
Måtte Schmidt (Nationalmuseum, Stockholm) och
av förf. Johan Boj er. — G. 1905—27 m.
arkitekten Ivar Tengbom.
Tengbom, Ivar Justus, arkitekt (f. 1878 7å).
Utgången från Konstakad :s byggnadsskola 1901,
praktiserade T. på arkitektkontor i in- och
utlandet. Efter sex års samarbete med arkitekten
E. Torulf startade han eget kontor i Stockholm
1912, var 1916—20 prof, vid Konsthögsk. och
1924—36 generaldir.
och chef för
Byggnadsstyrelsen. T:s
formspråk har
genomlöpt hela skalan från
medeltidsromantik
över nyklassicism till
funktionalism. Bland
T :s
nationalromantis-ka verk kunna
nämnas Arvika kyrka och
Borås rådhus (båda
1910; tills, m. E.
Torulf) samt
Högalids-kyrkan i Stockholm
(1926). Sin främsta
insats har T. dock gjort inom 1920-talets
klassicistiska riktning, som förebådades i hans tunga
monumentala byggnad för Stockholms enskilda
bank (1915). T:s klassicistiska huvudarbete är
det festligt dekorerade och på representation
inriktade konserthuset i Stockholm (1926). I de
följande verken spänner T:s uttrycksvilja från
barockartad kraftfullhet i Handelshögsk. i
Stockholm (1927) till antikinspirerad behärskning i
Svenska tändsticksbolagets byggnad i samma stad
(1928). T:s funktionalistiska arkitektur
representeras främst av ett antal stora kontorshus i
Stockholm, Citypalatset (1933), Esselte (1934),
Ätvidabergshuset (1944) och Åhlén och
Åkerlund (Bonnierhuset, 1948), det senare tills. ■ m.
sonen Anders T. (f. 1911 10/n). Bland T:s
arbeten märkas även restaureringar av Skara
domkyrka samt Bondeska palatset och
Arvfurstens palats i Stockholm. — Se bilder vid Arvika,
Bank, Borås, Högalid m. fl.
Tengdahl, Knut Abel, kommunalman och
politiker (1867—1935). Urspr. byggnadsarbetare,
var T. medarbetare i Socialdemokraten 1889—
98, ombudsman i Folkets hus-fören. i Stockholm
1898—1902 och försäkringstjänsteman 1902—14.
Han invaldes 1905 i Stockholms stadsfullmäktige
(socialdemokrat), där han blev 1 :e v. ordf. 1920
och ordf. 1927. T. gjorde en betydande
kommu-na:lpolitisk insats och deltog mycket verksamt vid
tillkomsten av Stockholms stadshus. Han var led.
av A. K. 1908—19 och av F. K. 1919—25.
Te’ngene, kommun i Skaraborgs län, Viste
hd, på slättbygden kring Nossan; 24,09 km2, 1,816
inv. (i954)- i,343 har åker. Tengene
församling omfattar även den 1952 upplösta
köpingen Grästorps tätortsområde. Kyrkan är från
1200-talet. Ingår i T., Trökörna, Hyr inga,
Malma och Längnums pastorat i Skara stift, Väne
kontrakt. Tillhör storkommunen Grästorp. —
Litt: F. Jönsson, ”T. och Grästorp. Ett
stor-kommuncentrum” (1951).
Tengri-nor, Nam-tso, största sjön i Tibet,
vid ö. ändan av Transhimalaja; 4,630 m ö. h.,
c:a 1,950 km2. Sjön är avloppslös och har stor
salthalt. Den anses av tibetanerna som helig,
och talrika tempel och kloster finnas vid dess
stränder.
Tengroth, Eva Birgitta (Birgit),
skådespelerska och författarinna (f. 1915 1S/?). T. gick
1926—31 i Operabalettens elevskola, medverkade
i smärre filmroller
från 1928 och fick
1932 sin första
huvudroll på film i ”Hans
livs match”. Hon har
sedermera framträtt i
bortåt ett 30-tal
filmer av olika
karaktär, såväl i komedier
som i mera allvarligt
betonade uppgifter. T.
har även varit
engagerad vid olika
scener i Stockholm och
vid Riksteatern samt
därvid haft ledande
roller i bl. a. ”Flickor i uniform”, ”Min
hustru dr Carson”, ”Jag skall ha ett barn”,
”Claudia”, ”Mans kvinna” och ”Cyrano de
Ber-gerac”. — 1948 debuterade T. med novellsaml.
”Törst”, följd av ”Nattportier” 1949. I dessa
och följande skönlitterära arbeten, ”Julibarn”
(1950), ”Jungfruburen” (1951), ”Än lever
häxan” (1952), ”Livs levande” (s. å.) och ”Kalla
läppar” (1953), övervägande med erotiskt, delvis
självbiografiskt innehåll, har hon givit prov på
god berättartalang och en allt säkrare och mera
finslipad stil. — G. 1) 1943 m. fil. lic. Stig
Ahlgren, 2) 1950 m. dåv. danske
handelsministern J. O. Krag (båda äktenskapen upplösta).
Tengstrand, Erik Harald Richard,
språkforskare (f. 1898 8/b), fil. dr och doc. i engelska
språket vid Uppsala univ. 1940, prof, där 1949.
T:s forskningar ha i främsta rummet gällt vissa
typer av engelska ortnamn och engelsk
ordbildning.
Tengström. 1) Johan Jacob T., finländsk
ärkebiskop (1755—1832), docent i moral 1778, fil.
adjunkt 1780, teol. adjunkt 1783, teol. prof. 1790
och biskop i Åbo 1803 samt ärkebiskop i
Finland 1817. Under Porthans ledning utvecklades
T. till en av de mera lovande poeterna vid Åbo
akad. Såsom lärare i teol. fakulteten införde
han den moderna neologiska riktningen och gav
den praktiska teologien fart. Praktiskt anlagd,
togs han i anspråk för olika värv. Allmän
Litteraturtidning, som 1803 utkom i Åbo, hade i
honom en av sina förnämsta krafter. T. skrev
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
