Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tengström, 1. Jacob - Tengström, 2. Fredrika - Tenhult - Teniers, David - Tenn - Tennant, Smithson - Tennessee
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
909
T enhult—T ennessee
910
bl. a. monogr. om J. E. Terserus (1795) och I.
B. Rothovius (1795—1813).
T. bemöttes med uppmärksamhet av de ryska
myndigheterna, som genom hans inflytande,
hoppades kunna pacificera landet. Han visade stort
tillmötesgående mot dem. Såsom talman i
prästeståndet intog han en ledande ställning vid
lantdagen i Borgå 1809. I mars s. å. kallades han
till ordf, i den kommitté, som hade att upprätta
förslag till ett högsta styrelseverk för Finland.
Genom hans initiativ tillsattes 1817 fyra
ecklesiastika kommittéer för omarbetande av de kyrkliga
hand- och psalmböckerna, katekes och kyrkolag.
Arbetet blev trots T:s personliga ansträngningar
utan omedelbar praktisk betydelse.
Litt.: T:s vitterhetsarbeten äro jämte biogr.
utg. av M. G. Schybergson (1899); E. Anthoni,
”J. T. och stiftsstyrelsen i Åbo stift 1808—1832”
(2 bd, 1923—28).
2) Fredrika Charlotta T., g. Runeberg,
den föreg:s brorsdotter, se Runeberg 2).
Tenhult. 1) Storkommun i Tveta, Vista och
Mo domsaga i Jönköpings län, bestående av
socknarna Rogberga, Barnarp, ödestugu och
öggestorp; 292,45 km2, 4,299 inv. (1954).
2) Samhälle i Rogberga sn i Småland.
Teniers [teni’rs], David, flamländsk målare
(1610—90), liksom fadern, David T. d. ä.
(1582—1649). Sonen, den mest betydande av de
två, utbildade sig under inflytande av Rubens
och Brouwer, blev 1633 mästare i Antwerpens
gille, slog sig sedan ned i Bryssel och blev där
hovmålare 1651. T. var uteslutande genremålare;
även de ämnen, som han hämtade ur bibel och
saga, uppfattade han genremässigt. Med
förkärlek målade han krogliv, soldatliv, bilder ur de
lärdas liv och landskap. Bl. a. märkas ”Badstuga”
(Budapest), ”Lantlig värdshusscen” (Madrid),
”Vaktstuga” (Amsterdam), ”Rökare”, ”Den
förlorade sonen” (båda i Louvren), mästarens
självporträtt (1649; i London) och ”Abrahams
offer” (Wien). 800 tavlor av T. äro kända; av
dem finnas två värdshusscener i Nationalmuseum
i Stockholm. — Monogr. av R. Peyre (1910).
David Teniers d. y.: Fiskmånglare, 1654. Göteborgs
museum.
Tenn (lat. sta’nnum), metalliskt grundämne,
känt och använt redan i förhistorisk tid. T.
förekommer i tennmalm och framställes därav
genom reduktion. Stora mängder t. återvinnas
ur vitblecksavfall, ss. konservburkar, genom
elekt-rolys. — T. är en vit, kristallinisk, mjuk och
smidig metall med spec. v. 7,28, smpt 23i°84, kpt
2,270°. Det kan utvalsas till ytterligt tunna blad
(stanniol). Dess kem. tecken är Sn, atomvikt
118,70, atomnummer 50 och atomvärden 2 och 4.
Smält t. stelnar vanl. tetragonalt kristalliniskt,
vilket kommer tydligt till synes vid etsning av
dess yta med saltsyra. Böjer man en t.-stång,
får man på gr. av kristallernas friktion mot
varandra ett knirkande ljud (ty. Zinngeschrei). Vid
över i6i° omvandlas t. i en rombisk modifikation.
I denna form är det mycket sprött och kan lätt
pulveriseras (bäst vid c:a 200°), och vid fall
från låg höjd splittras det i småstycken
(granu-lerat t). En 3:e modifikation, det
pulverfor-miga grå t, är stabilt under i8°.
Omvandlingen till denna modifikation sker lyckligtvis
med ringa hastighet. Vid sänkning av temp.
ökas dock hastigheten och når ett maximum vid
—48°. Föremål, som vintertid förvaras i
oeldade lokaler, t. ex. orgelpipor och museiföremål,
äro särsk. utsatta för denna omvandling. Då
denna utgår från vissa punkter, varifrån den sedan
sprides, har fenomenet kallats tennpest, som
även kan framkallas genom att bringa vitt t.
i beröring med grått under i8°. Vid vanlig
temp. är t. beständigt mot luft och vatten, vid
högre temp. oxideras det dock. T.-ånga
förbrinner lätt till t.-oxid. Av utspädda syror
an-gripes t. blott långsamt, av koncentrerade däremot
häftigt, varvid salpetersyra ger ett vitt pulver
(metatennsyra). T. användes till framställning
av husgerådssaker, rör och destillationsapparater
samt till förtenning av koppar och järn
(vitbleck, bleckplåt). F. n. åtgår nästan halva
t.-produktionen för framställning av bleckplåt.
Talrika viktiga legeringar innehålla t., ss. brons,
britanniametall, lagermetaller och t.-lod. På
senare år har t. fått stor användning inom
konsthantverket. Stanniol, som användes för
embal-lering av choklad och tobaksvaror, ersättes
alltmer av cellofan och aluminiumfolier. —
Världsproduktionen av t.-malm i ’ form av t.-koncentrat
var 1951 167,000 ton (beräknat som metall).
Därav producerade Malajiska federationen 58,100,
Bolivia 33,700, Indonesien 31,500 och Belgiska
Kongo 13,100 ton. Den normala
världsförbruk-ningen beräknas till c:a 150,000 ton.
Tennant [te’nant], Smith son, engelsk
kemist (1761—1815), från 1813 prof, i Cambridge.
T. visade, att diamant är en kristalliserad form
av kol, framställde tidigast klorkalk och
upptäckte metallerna osmium och iridium.
Tennessee [tenesi’], förk. Tenn., en av s. ö.
Centralstaterna i Förenta staterna (se karta vid
d. o.); 109,412 km2; 3,291,718 inv. (1950). T:s ö.
gräns utgöres av några av Appalachernas högsta
bergryggar, (Great) Smoky Mountains, Unaka
Mountains m. fl., med toppar, som nå över 2,000
m ö. h. V. om dessa ligger den av Tennessee River
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
