Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Telegraf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
879
Telegraf
880
nyttjande av förbindelsen sysselsätter ett flertal
expedi-törer. Wheatstone-apparaterna äro inrättade för
telegra-fering med dubbelström. Mottagningsapparatens relä,
som för att kunna följa med de snabbt efter varandra
inkommande impulserna måste vara försett med ett
mycket lättrörligt ankare, är utrustat med ett
polariserat magnetsystem. Mottagningsstationen erhåller den
skrift, som visas i fig. 9 a, då färgtrissan tryckes
mot pappersremsan endast vid positiv ström. En annan
mottagare är den av Lauritzen uppfunna undulatorn,
där det lättrörliga, polariserade ankaret är förbundet
c
Fig. 9. Mottagningsapparatens skrift vid a Wheatstones
ursprungliga mottagningsapparat, b Lauritzens
undula-tor och c Creeds receiver.
med en hävstång, vars längre arm lämnar en färgskrift,
som synes i fig. 9 b. Creeds t.-system är en
påbyggnad och förbättring av Wheatstones maskin-t. Creeds
mottagningsapparat (”receivern”) levererar en remsa,
utstansad exakt lika med avsändningsremsan (fig. 9 c).
Den genomlöper därefter en typtrycksapparat,
”prin-tern”, som trycker telegrammet med normala
tryckbokstäver på en pappersremsa, som sedan klistras upp på
en telegramblankett. På sändarstationen perforeras
transmitterremsan i en s. k. klaviaturperforator, som
manipuleras på ung. samma sätt som en skrivmaskin.
— Siemens & Halskes Schnelltelegraph är ett av de
modernaste snabbskriftsystemen. Som alfabet användes
ett särskilt Siemens-alfabet (se fig. 10), grundat på
Fig. 10. Punsremsa vid Siemens’ system.
S-enhetsimpulser liksom Baudots och Western Electrics
system. Mottagningsapparaten är strängt inställd i
synkronism med avsändaren och nedskriver telegrammet
direkt med typtryek på en mottagningsremsa, vilken
sedan uppklistras på mottagningsblanketten.
De nu använda tryck-t. el., som de benämnas,
fjärrskrivmaskinerna grunda sig på det av
Baudot urspr. angivna 5-enhetsalfabetet (se fig. 11).
T-tecknen äro sålunda sammansatta av 5, i olika
kombinationer efter varandra följande positiva och negativa
strömstötar. Dessa utsändas automatiskt medelst av en
elektrisk motor påverkade kontaktarmar vid
nedtryckandet av den mot tecknet svarande tangenten på
sändarens klaviatur. Före tecknets impulskombination
utsändes en startimpuls (strömavbrott, sluten kedja), som
kopplar mottagarens axel till drivmotorn, och efter
tecknets slut följer en stoppimpuls, som åter bryter nämnda
förbindelse (start-stop-systemet). Synkronism mellan
sändare och mottagare behöver endast förefinnas under
den tid, som ett tecken varar (ett omloppsvarv hos
sän-dar-, resp, mottagaraxeln). De mottagna
teckenimpulserna påverka en elektromagnet, vilken via särskilda
hävstänger och inställningslinjaler (5 till antalet)
bringar den rätta bokstavstypen i tryckläge, varefter
tryckning sker, antingen på remsa (vid remstryckare),
som sedan för hand klistras på telegramblanketten, el.
direkt på blanketten (vid blankettryckare), som liksom
på en skrivmaskin, efter hand som sändningen
fortskrider, matas fram över mottagarapparatens tryckvals.
Fjärrskrivapparater av detta slag (se fig. 12) ha
vunnit en mycket stor spridning. De äro dels av
amerikanskt ursprung (M orkrums teletype), dels av
engelskt (Creeds teleprinter), dels slutl. av
tyskt (Siemens och Halskes Fernschreib-
[-Impuls-kombinationens-]
{+Impuls- kombina- tionens+} nr [-Bokstäver-] {+Bok- stäver+} Siffror och tecken Impulskombination
1 ^is 1 2 3 4 5 l Stopp
1 A — • • •
2 B ? • • • •
3 C • • • •
4 D Vem där? *) • • •
5 E 3 • •
6 F Å •) 0 • • •
7 G Ä •) • • • •
8 H 0 •) 0 • 9
9 1 8 • • ©
10 J Akustisk signal **) • e •
11 K ( • • • 0 •
12 L ) • 0 ©
13 M • Q © • •
14 N • © •
15 O 9 • • Q
16 P 0 © • • •
17 O 1 © © • • O
18 R 4 G © 9
19 S 1 • e ©
20 T 5 © •
21 U 7 9 • 0 9
22 V = C G • • •
23 w 2 9 O • •
24 X 1 • • © • •
25 r 6 • • • O
26 z + • © 9
27 Vagnretur ***) 9
28 Radmafning *“) • ©
29 Skiftning till bokstäver • •••) • • • • © 9
30 Skiftning till siffror o. tecken • • • • 9
31 Frammatn. av remsa el. blankett © 9
32 Användes ej •
") Disponeras enl. goltlinnande av resp, förvaltning
") För påkallande av uppmärksamhet
Vid blankeltryckning
’*) Vid perforering av remsor för sändning med
autotrans-mitter användes denna kombination även för borttagande
av felskrivef tecken
Markering [-Enkelströms-telegratering Dubbelströms-telegratering-] {+Enkelströms- telegratering Dubbelströms- telegratering+}
Ingen ström Negativ ström
• Positiv ström Positiv ström
Fig. ii. Impulsdiagram för teleprinter, det
internationella fjärrskriftalfabetet kompletterat för svenska
förhållanden.
m a s c h i n e). Mottagarapparaten kan kompletteras
med en mottagarperforator, som stansar in de mottagna
tecknen i form av hål i en remsa. Meddelandet kan
sedan vidaresändas utan omkskrivning genom att
remsan matas in i en s. k. autotransmitter. I Sverige
började de användas som ersättare för morseapparater
1929. Sedan dess ha de undan för undan fått en allt
större spridning, ej blott på förutvarande
morseförbindelser (televerket har sedan 1948 icke några
morseförbindelser i trafik) utan även i stället för
snabbskrifts-apparater av annat slag. Den med fjärrskrivmaskiner
erhållna telegraferingshastigheten uppgår till 60 å 70
normalord per min. (ett normalord anses innehålla 6
tecken), vilket är c:a 3 ggr mera än vad en god
morse-expeditör förmår prestera. T.-nätet är uppbyggt kring
ett antal huvudstationer, som förbundits med varandra
och till vilka omkringliggande mindre stationer äro
anslutna.
En speciell typ av fjärrskrivmaskin framkom i slutet
av 1940-talet i hellskrivmaskinen, vars
princip grundar sig på ett förenklat bildtelegrafiskt system.
Bokstäverna utgöras av vanliga stora tryckbokstäver.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
