- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 20. Steninge - Terni /
881-882

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Telegraf - Telegrafi - Telegrafkommissarie - Telegrafstyrelsen - Telegrafverket - Telegram

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

881

T elegrafi—T elegram

882

Fig. 12. Teletypeapparat (rcmstryckare).

Fig. 13.
Bokstaven E i
hellskrift-alfabetet.

som äro uppdelade i ett antal små delar (bokstaven E
t. ex. i 49 delar, av vilka 25 ingå i själva bokstaven; se
fig. 13)» som överföras i viss ordning efter varandra.
Om viss del bortfaller, kan bokstaven i alla fall vara
läsbar. Vid vanlig fjärrskrift el. 5-enhetsalfabetet
erhål-les däremot en helt annan bokstav än den avsedda, om
någon av de fem impulserna på gr. av en störning
förändras från arbets- till viloimpuls el. tvärtom.
Hell-skrivmaskinen har kommit till användning särsk. på
radioförbindelser men kan
användas även på trådförbindelser; den
har dock icke använts i televerket.
Hastigheten är låg, c:a Vs av den,
som presteras av vanliga
fjärr-skrivmaskiner. Eftersom
start-stop-metoden icke användes, måste man
skriva med jämn hastighet för att
erhålla jämna avstånd mellan
bokstäverna. Sändare och mottagare
behöva icke vara strängt
synkroniserade.

På senare år har utvecklats en
fjärrskriftstjänst av liknande slag
som telefontjänsten, benämnd t
e-1 e x (se d. o.).

Ledningar. Tysken C. A.
S t e i n h e i 1 gjorde 1838 den
viktiga upptäckten, att jorden kunde
användas som återgångsledning vid
telegrafering. Sedan dess ha också
t.-ledningarna i regel gjorts
enkel-trådiga. Undantag härifrån göres
endast, då störningar från
närlig

gande kraftledningar äro besvärande, ävensom vid
t.-transformeringar i telefonkablar. Vid de blanka
t.-ledningarna användes huvudsakl. järntråd som
led-ningsmaterial (vanl. 4 mm tråd). För långa
förbindelser och där större telegraferingshastigheter krävas,
nyttjas dock kopparledningar (vanl. 3 mm tråd), vilka
ge ett avsevärt mindre ledningsmotstånd. Den blanka
tråden uppbäres vid stolparna av på krokar el. reglar
fästa porslinsisolatorer (även glasisolatorer förekomma
på sina håll). Stolparna, som äro av trä (man har
dock även försökt med annat material, t. ex. betong),
äro till skydd mot röta impregnerade. För
åstadkommande av en effektiv jordförbindelse nedgräves i
marken under grundvattennivån en jordplåt av koppar, till
vilken stationens jordledning kopplas.

Telegrafkablarna ha gamla anor. Redan
1836 nedlades en undervattenskabel i Neva att
användas för telegrafering med Schilling v. Cannstadts
apparat. 1851 öppnades efter ett föreg. år misslyckat
försök t.-trafik mellan England och Frankrike över en i
Engelska kanalen nedlagd armerad guttaperkakabel.
Denna kabel följdes under de närmaste åren av andra:
mellan England och Belgien, resp. Holland, mellan
Sverige och Danmark (1854) etc. Den första
transatlantiska kabelförbindelsen etablerades 1858 (ett misslyckat

försök gjordes året förut). Kabeln blev dock på gr.
av isoleringsfel obrukbar efter c:a 1 mån. Först 1866,
sedan åter ett misslyckat försök gjorts, lyckades
det att varaktigt sammankoppla Europas och Amerikas
t.-nät. Därefter ha följt den ena oceankabeln efter den
andra. 1868 tillkom förbindelsen med Indien, 1871 med
Kina och Australien, 1879 med Afrikas östkust, 1882
med Sydamerika och 1885 med Västafrika. Mellan
Europa och U.S.A. leda nu bortåt ett 20-tal kablar. —
I Sverige började t.-förbindelser anläggas 1853. — Ang.
trådlös telegrafering (radiotelegrafering) se
Radioteknik.

Telegrafi, telegrafering; läran om att med
telegrafens hjälp överföra meddelanden på
avstånd.

Telegrafkommissärie, befattning vid
televerket som föreståndare för centralstation med
underlydande trafikanstalter. Centralstationen i
Göteborg förestås dock av
telefondirektör och centralstationen i Malmö samt
telegrafstationen i Stockholm av telegraf direktör.

Telegrafstyrelsen, intill V11 1953 namn på
Telestyrelsen (se Televerket).

Telegrafverket, intill Vn 1953 benämning på
Televerket.

Telegra’m, skriftligt meddelande el. bild,
befordrad medelst telegraf. T. kan i Sverige
inlämnas på alla televerkets stationer och på
flertalet järnvägsstationer samt kan även
intelefone-ras till närmaste telegrafstation. Privat-t., vars
innehåll synes farligt för statens säkerhet el. är
stridande mot lag, allmän ordning el. sedlighet,
skall ej mottagas till befordran.

T. indelas i privattelegram,
stats-telegram, som inlämnas av statsöverhuvud,
regeringar och dem underlydande myndigheter,
samt tjänstetelegram i televerkets
angelägenheter el. vissa ämnen av allmänt intresse
enl. överenskommelse mellan telegraf
förvaltningarna. Adressen kan avfattas enl. överenskommen
el. förkortad form, telegramadress.
Förteckning över inregistrerade t.-adresser utges av
Telestyrelsen. Är adressaten telefonabonnent, kan
som adressuppgift efter adressatens namn
användas beteckningen Rt (i utländska t.
Télé-phone), i regel åtföljd av adressatens
telefonnummer samt adresstationens namn. Texten kan
avfattas på klart el. hemligt språk. — För
vanligt inländskt t. och presstelegram utgår en
avgift av 10 öre per ord med ett tillägg av 1 kr
per t. För t. till utlandet utgår avgiften med
visst belopp i guldfranc per ord för varje land
el. förvaltning, som t. skall passera. Avgiften
uppbäres i svenskt mynt (f. n. efter en kurs av
1 guldfrc = 1,50 kr), och avgiften för utländska
t. (med undantag av press- och brev-t.) utgår för
minst 5 ord. För utländska press- och brev-t.
utgår i allm. reducerad avgift.

I t., som är avfattat uteslutande på klart språk,
räknas varje enkelt ord och varje medgiven
ordsammansättning för lika många ord, som de
innehålla mångfalder av 15 bokstäver med tillägg
av ytterligare 1 ord för ev. framkommande
överskott. Namnet på adresstationen räknas i
adressen som 1 ord, likaså varje bokstav, siffra,
skiljetecken, apostrof el. bindestreck, som på
avsändarens begäran avtelegraferas.
Ordsammansätt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:22:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfft/0555.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free