- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 20. Steninge - Terni /
865-866

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tekniska museet - Tekniska måttsystemet - Tekniska nomenklaturcentralen (TNC) - Tekniska skolan i Stockholm - Teknisk Tidskrift - Teknokrati - Teknologi - Teknologie doktor (tekn. dr) - Teknologie licentiat-examen (tekn. lic.) - Tektiter - Tektonik - Telamon - Tel-Awiw - Tele- - Teleangiektasi - Telefon

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

865

Tekniska måttsystemet—Telefon

866

låtna tomten av f. d. Livreg:s dragoners
kasernområde. Byggnaden (arkitekt: Ragnar Hjorth)
har en golvyta av c:a 9,000 m2 och var färdig
1936. T. omfattar en saml. av maskiner och
redskap i original och modeller, prov av råvaror
och produkter m. m. av teknikhistoriskt värde,
ett industrihistoriskt och ett personhistoriskt
arkiv samt ritningsarkiv och boksaml.
Huvudparten av saml. har tillkommit genom gåvor. En
livlig föredragsverksamhet är knuten främst till
T:s avd. för fysik. T. är sedan 1948 organiserat
som en självständig stiftelse med av K. m:t
fastställda stadgar. T:s föreståndare är sedan
1924 intendenten Torsten Althin. Från T. utges
sedan 1931 årsboken Daedalus.

Tekniska måttsystemet, se Måttsystem, sp.
512.

Tekniska nomenklatürcentrålen, förk. TNC,
Västerås, grundades 1941. T:s uppgift är att
verka för en enhetlig, entydig och för svenska
förhållanden lämplig teknisk nomenklatur och
att i övrigt befordra ett gott svenskt språkbruk,
spec. inom tekniskt skriftställen. T. har ett
40-tal medlemmar, bland vilka ingå ett flertal
statliga styrelser och verk, de tekniska högsk.,
Ingeniörsvetenskapsakad., Sveriges
standardise-ringskommission, Sveriges industriförb. och
Svenska teknologfören. Svenska akad. och
Vetenskapsakad äro T:s stödjare med rätt till viss
kontroll av nomenklaturarbetet. T. finansieras
dels genom statsanslag, dels genom bidrag från
ett 50-tal medverkande företag. T. anlitar vid
sitt arbete ett 150-tal tekniska rådgivare. — T.
publicerar ung. månatligen sina språkråd,
defi-nitionsförslag o. s. v. i Teknisk tidskrift.

Tekniska skolan i Stockholm, se Konst-

fackskolan.

Teknisk Tidskrift, det ledande organet för
svensk ingenjörkonst, utges i Stockholm av
Svenska teknologföreningen med ett nr per
vecka. T. uppsattes 1870 av A. W. Hoffstedt
under namn av Illustrerad Teknisk Tidning, fick
sitt nuv. namn 1872 och övertogs 1879 av Sv.
teknologföreningen.

Teknokrati (eng. technocracy), teknikervälde,
benämning på ett samhällsprogram, utvecklat
1932 av amerikanska ingenjörer, bland dem
Howard Scott. Teknokraterna kritisera såväl den
nuv. samhällsledningen som samhällsmekanismen.
Enl. deras uppfattning bör samhällsledningen
övertagas av den framgångsrika ingenj örsklassen,
utrustad med diktatorisk myndighet.
Samhällsmekanismen anses icke ha hållit jämna steg med
den hastiga utvecklingen på det ekonomiska
området. Främst vända de sig emot prissystemet
och framhålla, att priset icke bör bestämmas
efter tillgång och efterfrågan på en vara utan
efter den energi-, resp, kalorimängd, som finnes
nedlagd i varan. Rörelsen uppreklamerades
oerhört under depressionsåret 1932 men har
sedermera avsevärt förlorat i aktualitet.

Teknologi, ”slöjdvetenskap”, den
tekniskt-vetenskapliga behandlingen av läran om
råämnenas ombildning till nyttoföremål. — T e k n
o-log [-lå’g], lärjunge vid teknisk högskola; förf.
NF XX — 28

i teknologiska ämnen. — Adj.: Teknologisk

å’g-1.

Teknologie doktor, förk. tekn. dr, akademisk
grad, som inrättades vid Tekniska högsk. i [-Stockholm 1927 och vid Chalmers tekniska högsk.
1940. För rätt att disputera till t. fordras, att
dissertationsavh. avser ett ämne av teknisk
natur, att disputanden avlagt examen från högskola
och härvid fyllt vissa betygsfordringar, att
vederbörande härefter under en tid av minst 2 år
utövat teknisk el. tekniskt-vetenskaplig
verksamhet av kvalificerande art samt slutl. att
godkännande erhållits vid förprövning i det
läroämne, till vilket avh. hänföres. Ingenjörer, som
erhållit dr-grad vid utländska tekniska
läroanstalter, använda företrädesvis titeln d o k t o
r-ingenj ö r.

Teknologie licentiat-examen, förk. tekn. lic.,
har i Sverige kunnat avläggas vid Tekniska
högsk. i Stockholm och vid Chalmers tekniska
högsk. i Göteborg sedan 1944 (inrättades 1942).
Licentiatundervisningen omfattar en tid av minst
2 år efter civilingenjörsexamen. Numera sker
disputation till tekn. doktorsgrad i regel på
underlag av t., ehuru denna examen härvid ej är
obligatorisk.

Tektiter, miner., se Meteoriter, sp. 870.

Tektonik (av grek, tektoniké,
timmermans-byggnadskonst). 1) Reglerna för konstnärlig
behandling av de material, som ingå i arkitekturens
och konstslöjdens alster.

2) (Geol.) Dets. som geotektonik (se d. o.).

Te’lamon (grek. Telamön), grekisk sagohjälte,
konung på Salamis, fader till Aias (se d. o. 2).

Tel-Awiw, se Tell-Aviv.

Tèle- (grek, tèle, fjärran), i sms.: som verkar
på avstånd, fjärr-; även sammanfattande
beteckning för telefon, telegraf, television och radio.

Teleangiektasi, dets. som eldmärke (se d. o.).

Telefon [el. -fa’n] (av grek, tèle, fjärran, och
fonè, ljud), apparat, som möjliggör samtal på
stora avstånd. Den första t., som fick praktisk
användbarhet, konstruerades av amerikanen A.
G. Bell 1875. Dennes första t. (fig. 1) bestod
av en elektromagnet, vid vars ankare var fäst ett
tunt membran (av skinn). 2 dyl. elektromagneter
voro hopkopplade med varandra över en ledning, i
vilken även ett galvaniskt batteri ingick. Vid tal
mot den ena apparatens membran kom dennas
ankare i vibrationer, varigenom en mot
ljudvågorna svarande elektrisk spänning inducerades i
elektromagnetlindningen. Denna spänning gav i
ledningskretsen upphov till en växelström, vilken
påverkade den andra apparatens ankare, så att
även dess membran försattes i svängningar och

Fig. 1. Bells hörtelefon av 7/s 1876. A taltratt, L hörtratt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:22:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfft/0543.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free