Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tekniska läroanstalter - Tekniska museet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
863
Tekniska museet
861
Högre tekniska lärov. finnas i 15 städer. De
äro av typen teknisk fackskola (f) el. tekniska
gymnasier (g) el. ha bägge linjerna (f; g):
Högre tekniska lärov. i Stockholm (f; g), med
byggnadsteknisk, elektroteknisk och maskinteknisk
linje, i gymnasiet även kemiskt-teknisk;
Maskin-fackskolan i Eskilstuna (f), med maskinteknisk
linje; Tekniska gymnasiet, Norrköping (g), med
maskin-, flyg-, byggnads-, kemisk, färgeri- och
textilteknisk linje; Tekniska gymnasiet,
Jönköping (g), maskinteknik med träteknisk och
gjuteri teknisk linje; Högre tekniska lärov.,
Karlskrona (f; g), maskinteknisk fackskola och
bygg-nadstekniskt gymnasium; Högre tekniska lärov.,
Malmö (f; g), med teknisk fackskola, som
omfattar maskin-, husbyggnads-, kemisk och
skepps-byggnadsteknisk linje, samt tekniskt gymnasium
med allmän teknisk linje; Tekniska gymnasiet,
Hälsingborg (g), med maskinteknisk ocb
kemiskt-teknisk linje; Högre tekniska lärov., Göteborg
(f; g), med maskinteknisk linje; vid gymnasiet
dessutom kraft-, tele-, byggnads-, merkantilt
teknisk och skeppsbyggnadsteknisk linje; Tekniska
gymnasiet, Borås (g), med maskinteknisk,
kemiskt-teknisk och textilteknisk linje; Högre
tekniska lärov., Örebro (f; g), med maskinteknisk
fackskola; vid gymnasiet dessutom
kemiskt-teknisk, kraft-, tele- och merkantilt-teknisk linje;
Elektrotekniska fackskolan, Västerås (f), med
elektroteknisk linje; Tekniska gymnasiet, Gävle
(g), med byggnads- och maskinteknisk linje;
Tekniska gymnasiet, Härnösand (g), med
maskin-, cellulosa-, byggnads- och elektroteknisk
linje; Tekniska gymnasiet, Skellefteå (g), med
kemiskt-teknisk och maskinteknisk linje;
Tekniska gymnasiet, Luleå (g), med maskin-,
byggnads- och elektroteknisk linje. De mera
betydande enskilda t. äro Tekniska inst., Stockholm,
Stockholms tekniska inst., Göteborgs tekniska
inst., Netzlers tekniska inst., Göteborg,
Slöjdföreningens i Göteborg aftonskola, Köpings
tekniska inst., Katrineholms tekniska skola,
Hässleholms tekniska skola, Tekniska
fackskolan, Sundsvall, örnsköldsviks stads
tekniska skola, Textilinstitutet, Borås, Bergsskolan,
Filipstad, och Viggbyholmsskolan. Dessutom
finnas ett flertal tekniskt betonade specialskolor,
ss. Grafiska institutet, Stockholm, Lennings
textiltekniska inst., Norrköping, Kristinehamns
praktiska skola (utbildning av byggnadsarbetsledare,
mekaniska verkmästare, elinstallatörer),
Karlskoga praktiska lärov. (internatskola; utbildning av
elinstallatörer), Karlskoga stads maskintekniska
fackskola och Härnösands stads skolor för
yrkesundervisning (utbildning av arbetsledare inom
husbyggnads- samt väg- och
vattenbyggnadsfacket; kurs för elinstallatörer).
Den tekniska undervisningen i
utlandet. Tekniska högsk. finnas i
Danmark (Polyteknisk læreanstalt, Köpenhamn),
Norge (Norges tekniske högskole, Trondheim)
och Finland (Tekniska högskolan i Finland,
Helsingfors). I Västtyskland med Berlin
äro de mest betydande tekniska högsk. belägna
i Berlin-Charlottenberg (grundad 1884), i Aachen,
Karlsruhe, München och Stuttgart. Österrike
har två tekniska högsk., näml, i Wien och Graz.
I Schweiz finnas likaledes två, Eidgenössische
technische Hochschule (ETH) i Zürich och
École polytechnique de 1’université de Lausanne.
De mest kända högre tekniska läroanstalterna i
Storbritannien äro Imperial College of
Science & Technology, London, grundat 1907,
Manchester College of Technology samt Royal
Technical College, Glasgow, vars historia går
tillbaka till omkr. 1800. Bland berömda högre
tekniska läroanstalter i Frankrike märkas
École polytechnique i Paris och de härtill
anslutna École centrale des arts et manufactures,
École des ponts et chaussées samt École
natio-nale supérieure des mines, de båda sistn.
grundade 1747, vidare École centrale lyonnaise i
Lyon. I Förenta staterna bedrives högre
teknisk undervisning vid ett stort antal univ.;
endast ett fåtal colleges med karaktär av enbart
teknisk högsk. finnas. Bland dessa äro följ. 4
de mest kända: Massachusetts Institute of
Technology (M. I. T.) i Cambridge (grundat 1861;
elevantal c:a 5,700), California Institute of
Technology, Pasadena (1876; c:a 1,400),
Car-negie Institute of Technology, Pittsburgh (1900;
c:a 3,700), och Rensselaer Polytechnical Institute,
Troy, N. Y. (1824; c:a 3,900). Bland övriga
större t. med högskolekaraktär märkas Virginia
Polytechnical Institute, Blacksbury, Va. (grundat
1872; elevantal c:a 5,300), Polytechnical Institute
of Brooklyn, Brooklyn, N. Y. (1854; c:a 1,700),
samt Worcester Polytechnical Institute,
Wor-cester, Mass. (1865; c:a 900).
Tekniska museet, Stockholm, har till uppgift
att samla, bevara och vårda de konkreta
vittnesbörden om gångna tiders uppfinningar, industri
och tekniska verksamhet. T. är i sitt slag det
största i Skandinavien och ett av de större i
Europa. På initiativ av Ingeniörsvetenskapsakad.
begyntes 1924 ett insamlingsarbete av föremål,
bilder, ritningar o. a. av värde, vilket sedan dess
oavbrutet fortgått. Medel för museiarbetets
bedrivande ha successivt lämnats av svenska
industriföretag, bolag och privatpersoner. Knut och
Alice Wallenbergs stiftelse beviljade 1933 ett
anslag om 2 mkr för uppförande av en byggnad
för T. på den av staten på N. Djurgården upp-
Tekniska museet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
