Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teckomatorp - Tecoma - Tectona - Tecumseh - Teda - Teda (socken) - Tedder, Arthur, of Glenguin - Teddington - Teddybjörn - Te Deum - Tedin, 1. Hans - Tedin, 2. Olle - Tee - Tef - Tefamiljen - Teg (lantbruk)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
847
Tecoma—Teg
848
Onsjö och Har jagers domsaga i Malmöhus län,
bestående av socknarna Källs-Nöbbelöv, N.
Skrävlinge, Norrvidinge och Södervidinge; 43,66
km2, 2,662 inv. (1954).
2) Municipalsamhälle (sedan 1914) i N.
Skrävlinge sn inom T.i), mittemellan Eslöv och
Landskrona; i,76 km2, 886 inv. (1954). T. ligger vid
Västkustbanan och linjen Eslöv—Hälsingborg.
Här finnas saftstation, tillh. Svenska
sockerfabriks ab., samt skofabrik, epidemisjukhus och
hem för kroniskt sjuka, apotek, provinsialläkare
och distriktsveterinär.
Tecöma, bot., se Bignoniaccer.
Tectöna, bot., se Teakträdet
Tecumseh, berömd indianhövding i Nordame
rika (1768—1813), tillhörande shawnee. T. ville
göra slut på indianernas undanträngande av de
vita, och då detta ej lyckades på fredlig väg,
organiserade han ett stort indianförbund, från
Florida till Missouris källflöden. I 1812 års
krig mellan U.S.A. och England understödde T.
det senare och blev engelsk brigadgeneral men
stupade i det blodiga slaget vid nuv. Chatam i
Ontario. I sin krigföring var T. human och
sökte förmå indianerna att överge seden att
tortera sina fångar. Av många forskare anses han
vara den märkligaste indianska personligheten i
U.S.A :s historia.
Tèda, se Tibbu.
Teda, sn i Uppsala län, Äsunda hd, vid
Sag-åns utlopp i Ox fjärden av Mälaren; 16,98 km2,
222 inv. (1954). Mälarslättsnatur. 876 har åker.
Egendomar: Strömsta, Salta, Gumlösa. Kyrkan
är från 1300-talet. Ingår i Svinnegarns,
Enkö-pings-Näs och T. pastorat i Ärkestiftet, Trögds
och Åsunda kontr. Tillhör storkommunen Asunda.
Tedder [te’da], Arthur William, i:e
Baron T. of Glenguin (1946), brittisk
flygofficer (f. 1890). Vid krigsutbrottet 1939
tjänstgjorde T. i
flygministeriet som chef för
forskning och senare
för
flygplansproduk-tion, blev 1940 chef
för flygstyrkorna i
Mellersta östern och
samverkade i denna
befattning bl. a. med
Montgomery. 1942
blev T. general (air
chief marshal) och
var från febr. 1943
chef för de
angloamerikanska flygstyrkorna i Medelhavet,
varvid han samverkade med Alexander. Han blev
i dec. sistn. år ställföreträdare åt
överbefälhavaren för de allierade stridskrafterna i v. Europa,
Eisenhower, och ledde därjämte från okt. 1944
där samverkande flygstridskrafter i slutanfallet
mot Tyskland. T. blev känd för sina
”bombmattor”, som inneburo en omfattande ytbombning av
fiendens försvar före ett anfall med
markstridskrafter. T. blev 1945 marskalk (marshal of the
Royal Air Force) och var Vi 1946—-Vi 1950 chef
för flygvapnet.
Teddington [te’diijtan], stad i grevsk.
Midd-lesex, England, vid Thames, sydvästlig förstad
till London; c:a 110,000 inv. Säte för National
physical laboratory.
Teddybjörn (eng. teddy bear, efter Teddy
[Theodore] Roosevelt, president i U.S.A. och
känd storviltjägare), ett slags leksaksbjörn av
mjuk, luddig plysch el. dyl.
Te De’um, fornkristen lovsång, känd från
500-talet, av legenden tillskriven Ambrosius och
därför ofta kallad ”den ambrosianska lovsången”;
den torde dock härröra från biskop Niketas av
Remesia. Sitt vanligaste namn har den efter
begynnelseraden ”Te Deum laudamus” (”O Gud,
vi lova dig”, sv. ps. 603, i rimmad form 604).
Den begagnades dels vid söndagens matutin, dels
vid tacksägelsefester, varför t. blivit liktydigt
med tacksägelsegudstjänst. Den gregorianska
koralmelodien i frygisk tonart är ett av de äldsta
tonstycken man känner. I nyare tid har t.
ton-satts av bl. a. Händel, Haydn, Berlioz, Bruckner
och Otto Olsson.
Tedin. 1) Hans T., växtförädlare och
genetiker (1860—1930). Han blev fil. dr i Lund 1891
och var därefter anställd vid Sveriges
utsädes-förening i Svalöv såsom ärt-, vicker- och
korn-förädlare. T:s verksamhet har haft mycket stor
betydelse för svenskt lantbruk och resulterade i
en lång rad sorter, ss. gull- och segerkorn, solo-,
torsdags- och gyllenärt. Inom den teoretiska
ärftlighetsforskningen är han allmänt känd genom en
rad avh. rörande ärternas och kornets genetik.
2) Karl Olof (Olle) T., den föreg:s son,
växtförädlare och ärftlighetsforskare (f. 1898
28/’), fil. dr i Lund 1925, doc. i ärftlighetslära
vid Lunds univ. sedan 1929. T. är sedan 1931
avd.-föreståndare vid Sveriges utsädesfören.,
Svalöv, och leder härvid förädlingsarbetena med
potatis, råg och lupiner. I sina skrifter inom
ärftlighetsforskningen har han behandlat genetiska
problem hos ärter och korn, mutationsfall hos
lupiner m. m. men har särskilt ägnat sig åt
biologisk statistik och dess användning inom genetik
och växtförädling och i samband därmed utg.
en allmänt använd lärobok, ”Biologisk
variations-analys” (1940; tills, m. G. Bonnier). Även i
anslutning till förädlingsverksamheten har T. utg.
ett stort antal skrifter.
Tee [ti] (eng.), sportv., se Golf, sp. 104 f.
Tef, bot., se Eragrostis.
Tefamiljen, Theäceae, Ternstroemiäceae, står
nära Hypericaceae (Guttiferae) bland
koripeta-lerna och omfattar omkr. 200 arter, tropiska el.
subtropiska buskar el. träd med enkla,
spiral-ställda, läderartade blad utan stipler.
Blommorna äro vanl. stora, med strålformigt hylle och
oftast talrika ståndare, frukten en vanl.
trerum-mig kapsel. Se vidare Kamelia och Te.
Teg, lantbr. Där odlad jord är dikad med
öppna diken, gå dessa i regel parallellt med
varandra; jordremsan mellan 2 tegdiken (se
Dikning) kallas t. Även där de öppna dikena
avskaffats, indelas fältet vid plöjning i t. med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
