Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tebriz, Tebris, Täbriz - Tebusken - Teceremonier - Technetium - Technicolor-metoden - Teck - Tecken - Teckenmetoden - Tecknad film - Teckning - Teckningslärarinstitutet - Teckningsrätt - Teckomatorp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
845
T ebusken—T eckomator p
846
1437—67), men på gr. av de många jordskalven
finnas endast få äldre byggnader kvar. T. torde
kunna spåras tilbaka ända till 300-talet e. Kr.;
enl. sägnen skall det ha grundlagts av Harun
ar-Raschids gemål Zubaida 791. T. hölls 1941—
46 besatt av ryssarna.
Tebusken, bot., se Te.
Teceremonier (jap. cha-no-yu) förekomma och
hållas i hög helgd i Japan. Urspr. rituellt
praktiserad inom en japansk buddistsekt, blev den
ceremoniella tedrickningen fr. o. m. 1300-talet
en central punkt i ridderskapets festligheter. Från
omkr. 1600 lade man allt större vikt vid
harmonisk enkelhet och förstående av konstvärdet
i de utsökta utensilierna. T. utföras fortfarande
efter urgammal ritual, vars varianter representera
olika ”skolor”. Jfr Ida Trotzig, ”Cha-no-yu”
(1911)-
Technetium [-k-] (Tc), grundämne, se
Ma-surium.
Technicolor-metoden [teknikå’lår-], se
Färgfilm och Färgfotografi.
Teck, urspr. medeltida hertigdöme, uppkallat
efter borgen T. i Württemberg, n. om Donau.
Hertig Alexanders av Württemberg (1804
—85) son med sin morganatiska gemål
(Clau-dine von Rhédey, grevinna av H o h e
n-stein, d. 1841), Frans, greve av Ho h
enst ein, blev 1863 furste och 1871 hertig av T.
och kom genom ingifte i engelska kungahuset
till England. Ätten bortlade 1917 sitt tyska namn
och titel och antog namnet Cambridge.
Hertig Frans’ sonson, ättens nuv. huvudman, är
George, markis av Cambridge (f. 1895).
Hans faster var engelska drottningen Mary
(d. 1953)-
Tecken, inom olika fysisk-matematiska och
naturvetenskaper brukliga beteckningar för vissa
föremål, företeelser och förhållanden, mest
bestående i enkla lineära figurer el. i
namnförkortningar. — Om geometriska och algebraiska t. se
Matematiska tecken. — Inom astronomien
betecknar O solen, C månen (kalendertecknen •
nymåne, © första kvarteret, O fullmåne el.
nedan, C> sista kvarteret), Q planeten Venus, <5
planeten Mars, 4- planeten Jupiter, 5 planeten
Saturnus, cf konjunktion, 3 opposition. — Om
t. för väderleken och luftkretsens företeelser se
Meteorologiska tecken. — De i botaniska
arbeten brukligaste t. äro följ.: (5 hanblomma el.
han växt, 2 honblomma el. honväxt, <5 2 enkönad,
Ö tvåkönad blomma el. växt, O ettårig växt
(an-nuell), O ettårig växt, som gror på hösten och
sätter frukt följande vår el. sommar, 0© el. D
tvåårig ört (bienn), -T flerårig ört (perenn), 1?
trädartad växt, © regelbunden (radiär,
aktino-morf) blomma, oregelbunden (ensymmetrisk,
zygomorf) blomma, _§> spiralställning, *
underart el. ätlig svamp, f odlad el. förvildad växt,
giftig svamp, x hybrid, X korsning mellan
skilda arter, underarter el. raser. För beteckning av
blommans olika blad begagnas äkilda tecken,
växlande efter språken, t. ex. i tyska arbeten: K
foderblad, C kronblad (corolla), Å ståndare
(androeceum), Cp fruktblad (carpider), T
kalk
blad (tepaler). Genom sammanställning av dylika
tecken erhållas s. k. b 1 o m f o r m 1 e r. — T. på
djur, medfödda vita fläckar av varierande
storlek i djurens hår fäll. Med t. hos hästar
avses i regel endast vita partier på huvudet och
benen. Alltefter storlek och plats ha t. fått
speciella benämningar. Förvärvade t. äro vita
fläckar, som uppkommit som följd av yttre våld,
oftast av seldon el. sadlar orsakade tryckskador.
T. ingår i det s.k. signalementet. — T. hos
hundar kunna betecknas som olika grader av
brokighet. Här kunna t. vara av varierande färg.
En hund kan vara t. ex. vit med svarta,
leverbruna el. gula t.
Teckenmetoden är en vid
dövstumundervis-ningen (se d. o.) använd metod, som betjänar
sig huvudsakl. av tecken el. åtbörder. Den
användes för dövstumma, som äro så svagt
begåvade, att de ej med fördel kunna införas i de
hörandes språk. T :s grundläggare är abbé de
L’Épée, som huvudsakl. betjänade sig av
naturliga tecken. Hans efterföljare Sicard, skaparen
av det konventionella teckenspråket, utvecklade t.
vidare. I Sverige förekommer undervisning enl.
t. endast vid vårdanstalten på Mogård.
Tecknad film framställes genom fotografering
av teckningar. Vid upptagning av vanlig film
delas en kontinuerlig rörelse upp genom
ögon-blicksexponeringar, så att man får en följd av
bildrutor av de olika rörelsemomenten, och
för-faringsprincipen är i stort sett densamma vid t.
Medelst en särskild kamera fotograferas, en
efter en, de teckningar, där rörelserna tecknats
med obetydliga förskjutningar. För en film om
250 m fordras 10,000—20,000 tecknade bilder.
En långfilm som Disneys ”Snövit och de sju
dvärgarna” om 2,192 m fordrade 300,000
teckningar. Se även Filmkonst.
Teckning, se Handteckning.
Teckningslärarinstitutet, sedan 1945 namn på
den utbildningsanstalt för lärare i teckning,
välskrivning och slöjd vid lärov. och därmed
jämförliga läroanstalter, som inrymmes i
Konstfackskolan. T. är statligt och står under inspektion av
Överstyrelsen för yrkesutbildning. Utbildningen
vid T. är 3-årig. För inträde fordras
genomgången 1- el. 2-årig kurs vid Konstfackskolans
dag-el. aftonskola, därjämte realexamen samt
kunskaper i matematik, motsv. betyget godkänd i
studentexamen på latinlinjen. Inom T. meddelas
undervisning i följ, fackämnen:
frihandsteckning-ens, linearritningens och välskrivningens metodik
och undervisnigsövningar, kompositionsövningar,
allmän konsthistoria med seminarieövningar,
psykologi och pedagogik, talteknik och
språkbehandling, bostadskunskap och (frivillig) kurs i
träslöjd. I utbildningen ingår för 3 :e årskursen
provårskurs i teckning, som är förlagd till lärov.
i Stockholm. Till T. är knuten en övningsskola,
vars elever huvudsakl. utgöras av lärjungar från
Stockholms folkskolor.
Teckningsrätt, företrädesrätt till teckning av
aktier, särskilt vid nyemission, för förutvarande
aktieägare.
Teckomatorp. 1) Storkommun i Rönnebergs,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
