Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teg (lantbruk) - Teg (Umeå) - Tegea - Tegel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
849 Teg—Tegel 850
ic—40 m bredd, beroende på jordmån,
torrlägg-ningsgrad, teglängd m. m. — T. användes även
i betydelsen åker.
Teg, municipalsamhälle och förort till Umeå,
i Umeå landskommun på s. sidan om älven; 17,03
km2, därav 14,00 land; 3,857 inv. (1954). T., som
blev municipalsamhälle 1924, är med två broar
förbundet med Umeå stad, den ena 329 m lång.
Te’gea (lat.; grek. Tege’a), stad i s. ö.
Arka-dien, Grekland, 7 km s. ö. om det nuv. Tripolis i
det forna Tegeatis. I mitten på 500-talet f. Kr.
sökte spartanerna erövra T. men mötte ett så
kraftigt mötstånd, att T. fick bliva bundsförvant.
T. blev åter självständigt 370 f. Kr. efter slaget
vid Leuktra. T:s förnämsta byggnad är Athena
Aleas tempel, vilket, nedbrunnet 395 f. Kr.,
återuppbyggdes av Skopas; fragment av
gavelgrupperna ge den bästa föreställningen om Skopas’
konst.
Tegel, ett av bränd lera framställt
byggnadsmaterial, företrädesvis i form av
parallellepipe-diska block, vilkas kantlängder förhålla sig ung.
som 4:2:1. Konsten att tillverka mur-t. anses
ha varit känd hos assyrierna åtm. så tidigt som
1800 f. Kr.; den har härifrån spritt sig till bl. a.
romarriket och vidare till det övriga
Västerlandet. — Tillverkningen skedde urspr. enl. mycket
primitiva metoder, varvid t. ex. bearbetningen
av leran utfördes genom trampning. T. ”slogos”
därefter för hand i träformar, torkades i det
fria och brändes i provisoriskt täckta fältugnar.
Handslaget t. användes alltjämt i viss
utsträckning, näml, då särskilt höga krav ställas på
yt-beskaff enheten, t. ex. för fasad-t. En maskinell
metod, som söker efterlikna handformning,
kallas v å t s 1 a g n i n g. Det mesta t. framställes
dock genom strängpressning. I Sverige
tillverkas t. av ishavsleror med en ålder av intill
13,000 år. Sedan leran upptagits, köres den till
en ”sump”, där den utbredes och tillsättes med
en avpassad mängd magringsmedel, sand och ev.
sågspån. Från sumpen utgräves leran maskinellt
och transporteras till matarsumpen, där den
homogeniseras medelst roterande knivar och där
konsistensreglerande tillsatser ske. Den passerar
härefter ett stenavskiljande valsverk och slutl.
ett krossverk, innan den inkommer i
formnings-maskinen. Huvuddelen hos denna maskin utgöres
av en matarpress, vanl. i form av en
s n ä c k p r ess. Från dess rektangulära
munstycke utmatas en lersträng kontinuerligt. Denna löper
ut över ett avskärningsbord, där den automatiskt
kapas till avsedd t.-tjocklek, varefter t.
överföres till torkningen. — Taktegel formas på
i princip samma sätt i vad avser
strängtaktegel. Falsat taktegel, vilket
kännetecknas av att det på undersidan är försett med bl. a.
tvärgående tätningsfalsar, måste däremot
formpressas, vilket sker i gipsfodrade
gjutjärns-formar; för ändamålet användas släd-,
sväng-el. revolverpressar med en kapacitet av intill
600 t. per tim. Motsv. kapacitet vid
strängpressning av mur-t. kan uppgå till 5,000 t. per tim.
—■ T. torkas i ouppvärmda, väl ventilerade
torklador, i över- och sidobyggnader till
ugnarna el. på artificiell väg. Den artificiella
torkningen sker antingen satsvis i en s. k.
kammartorka el. kontinuerligt i en
kanaltorka, varvid i bägge fallen torkluften tillföres
medelst ett system av fläktar. — Bränningen
sker vanl. i r i n g u g n, varmed numera förstås
en av två parallella ugnsvalv (med förbindelser
vid gavlarna) bestående konstruktion. Eldningen
sker genom ett stort antal fyrhål i ugnstaket.
Vid sättningen uppdelas ugnen i ett antal (14
å 20) kamrar, skilda åt genom ”skott”. Genom
metoden att uppdela ugnen i temporärt från
varandra avstängda kammare möj liggöres, att
arbetet kan försiggå i ”rotation”, d. v. s.
eldning, efterglödning, svalning, uttagning, sättning
o. s. v. ske samtidigt i olika delar av systemet.
Med ”smokning” av t. förstås förvärmning och
uttorkning av det nyinsatta rå-t. medelst
varmluft (smokluft) från avsvalningszonen, vilket
åstadkommes via särskilda kanaler i murverket.
Denna process är nödvändig till förhindrande av
att svaveldioxid från bränslegaserna omvandlas
till svavelsyra genom att komma i kontakt med
fuktigt t., vilket skulle resultera i kemiska
angrepp med åtföljande missfärgning. Vid
gulbrännande, d. v. s. kalkrika, leror brukar man
som en extra säkerhetsåtgärd låta bränningen
ske med luftunderskott (reducerande bränning),
så att svavelsyrebildning under alla
omständigheter förhindras. I bägge fallen sker bränningen
vid en sluttemp. av t,ooo° el. strax därunder.
■— Glasering av tak-t., plattor etc. sker i
en andra bränningsetapp, vilken vanl. utföres
i muffelugn (indirekt uppvärmning), enär
glasyren lätt missfärgas genom direkt beröring med
bränslet. — Bränning av t. i s. k.
tunnelugnar representerar den modernaste
utvecklingen inom t.-tekniken; på gr. av den höga
kapitalkostnaden tillämpas denna metod i Sverige
dock ej för röd-t. utan endast för eldfast t. och
andra mera högvärdiga keramiska produkter.
Metoden innebär, att bränngodset lastas på
ugns-vagnar, vilka sakta rulla genom ugnen och
härvid passera en förvärmningszon, en gaseldad el.
elektriskt värmd brännzon och en avslutande
kylzon.
Tegelformat och kvaliteter. Mur-t.
tillverkas i ett flertal, för olika
användningsområden avsedda kvaliteter, kännetecknade av olika
tryckhållfasthet och porositetsgrader. De lätta,
resp, högporösa typerna framställas på så sätt,
att sanden delvis el. helt ersättes av sågspån el.
koksstybb, som efter bränningen lämnar hålrum.
Härigenom uppnås bl. a. en betydande
förbättring av värmeisolationsförmågan, dock på
bekostnad av hållfasthet och frostbeständighet.
Frånsett eldfast t. och fasadmur-t., på vilka
anspråken kunna variera, gälla för prima mur-t.
följ, kvalitetsfordringar med avseende på
tryckhållfasthet:
Murklinker .............................. 700 kp/cm2
Tungt murtegel ...................... 300—250 „
Lätt murtegel, spec. v. i,s ......... 225—200 ,,
Lätt murtegel, spec. v. 1,4......... 140—115 ,,
Högporöst murtegel, spec. v. i,« ... 60—45 ,.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
