Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tauler, Johann - Taunton - Taunus - Taurerna - Tauris - Tauriska bergen - Taurus (astronomi) - Taurus (bergskedjor) - Tauschering - Tausen, Hans - Taut, Bruno - Tautologi - Tautomeri - Tavastehus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
825
T aunton—Tavastehus
826
minikanorden och blev i
Köln lärjunge till Eckart.
Dennes åskådning
populariserade T. i praktisk anda
under sin betydelsefulla
verksamhet i fädernestaden,
Strassburg. Vid sidan av
mystikens typiska
utredningar möta i hans skrifter
noggranna sj älavårdsanvisningar.
T. uppskattades högt av
Luther. Armodet och
klosterlivet äro hans ideal. Av de
många skrifter, som gå
under T:s namn, härröra trol.
blott predikningarna från
honom. Dessa utgåvos 1911 av
F. Vetter. — Litt.: G.
Sie-del, ”Die Mystik T:s”
(1913); O. Scheel, ”T:s
Mystik und Luthers
refor-matorische Entdeckung” (i ”Festgabe für J.
Kaftan”, 1920); D. Helander, ”J. T. als
Predi-ger” (1923).
Taunton [tä’ntan el. tå’nt3n], huvudstad i
Somersetshire, s. ö. England, c:a 35,000 inv. T.
var betydande redan under saxiska tiden.
Textilindustri.
Taunus [tau’nos], en del av Rhenska
skifferbergen (se d. o.), i Hessen-Nassau, mellan Main,
Rhen, Lahn och Wetter; c:a 75 km’ lång och
35 km bred. Grosser Feldberg når 880 m. Trakten
närmast Rhen kallas Rheingau. T. är rikt på
bok- och ekskog, jordbruk förekommer särsk.
i n.; brytning av järn-, bly- och silvermalm. T.
har många berömda badorter, ss. Wiesbaden,
Nauheim, Homburg och Schlangenbad.
TåuTerna (grek. Tau’r6i, lat. Tau’ri), folk,
som under antiken bodde på halvön Krim
(Cher-sonnesus taurica el. Tauris), mest bekant genom
sagan om Ifigeneia (se d. o.).
Tåu’ris, se Krim, sp. 813.
Tåu’riska bergen, dets. som Jailabergen, se
Krim, sp. 812.
Tåu’rus, astron., se Oxen.
Tåu’rus, bergskedjor, se Turkiet.
Tåuschèring, inläggning av metall i metall;
guld, silver o. a. metaller hamras ned i
fördjupningar, som mejslats, graverats el. etsats i
ett visst mönster.
Tåu’sen, Hans, dansk reformator (1494—
1561). Han blev 1515 munk i Antvorskovs kloster
och studerade i Rostock, Köln och Köpenhamn.
T. påverkades av den luterska läran och sändes
omkr. 1525 av sin abbot till johannitklostret i
Viborg. Här vann han genom sina predikningar
många anhängare och måste därför lämna
klostret och bosätta sig i staden. 1526 gjorde Fredrik I
T. till sin kaplan; borgarna i staden skyddade
honom mot biskopens förföljelser. 1529 blev T.
kyrkoherde vid en kyrka i Viborg men kallades
s. å. till Köpenhamn, där hans predikningar
kraftigt bidrogo till att den nya läran raskt utbredde
sig i staden. På herredagen 1530 var T. den
luterska sidans huvudtalare. Efter Fredrik I:s
Flygbild över Tavastehus.
död 1533 förbjöd Själlands biskop T. att
predika, men borgarna i Köpenhamn beskyddade
honom, och han fick stanna i huvudstaden. Efter
reformationens seger 1536 deltog han i arbetet
på den nya kyrkoförfattningen. 1537 blev han
lektor vid univ., 1538 lärare och predikant i
Roskilde, 1542 biskop i Ribe. T. översatte de
fem Moseböckerna (1535), utgav
passionshisto-rien (1539), en postilla (s. å.) och en psalmbok
(1544)-
Tåut, Bruno, tysk arkitekt (1880—1938).
T. framträdde på 1910-talet som förespråkare
för de estetiska värdena i en modern
glasarkitektur och intog närmast efter 1 :a
världskriget en ledande ställning inom den
expressionistiska strömningen i tysk arkitektur. T. var 1921
—24 stadsarkitekt i Magdeburg och hade 1925
—32 privat verksamhet i Berlin. I dessa
städer arbetade han huvudsakl. med
bostadsbyggande, inom vilket område han blev en av sitt lands
främsta experter. Han var 1932 verksam i
Sovjetunionen, 1933—36 i Japan och under sina
sista år i Turkiet. T. har bl. a. utg. ”Die neue
Baukunst in Europa und Amerika” (1929).
Tåutologi, (onödig) upprepning av vad som
redan sagts.
Tåutomeri, se Isomeri.
Tavastehüs, fi. Hä’meenlinna, residensstad i
Tavastehus län, Finland, vid stranden av
Vana-javesi sjö; 31 km2, 23,128 inv. (1952),
finsktalande. T. erhöll stadsrättigheter 1638.
Märkligare byggnader äro Tavastehus slott och kyrkan
(1798, arkitekt J. L. Desprez) samt
länsresidenset. I centrum finnas flera moderna affärshus.
Till T. gränsar i s. den natursköna
Hattelmala-åsen, i n. en vacker stadspark samt
Aulanko-Karlbergs ståtliga naturpark med stort, modernt
turisthotell, ett av s. Finlands mest besökta
turistcentra. Bland industriella anläggningar
märkas Tavastehus klädesfabrik, Arvi A. Karistos
bokförlag och tryckeri, Osuustukkukauppas såg
och snickeri, Vanajan autotehdas bilverkstäder,
Finska päls fabriken ab., konservfabriken Mensa
m. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
