Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tavastehus län - Tavastehus slott (Tavastborg, Kronoborg) - Tavaster - Tavastland - Tavaststjerna, Karl August
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
827
Tavastehus län—Tavaststjerna
828
Tavastehüs län, i Finland, omfattar s. delen
av Tavastland, utom dess östligaste del, samt en
del av ö. Satakunta; 21,645 km2, 567,611 inv.
(1952); nästan enbart finsktalande (2,996
svensktalande 1950). Residensstad Tavastehus.
Judici-ellt indelas länet i 8 domsagor. Städerna ha egen
jurisdiktion. Administrativt är länet indelat i 6
hdr. I länet finnas 3 städer (Tavastehus,
Tammerfors och Lahtis) och 6 köpingar. — En
mycket betydande del av den i samband med de
sista krigen förflyttade karelska befolkningen
har slagit sig ned i T., enl. preliminära
beräkningar c:a 80,000 personer. Antalet arbetsställen
inom industrien 1,143 med 64,993 arb. (1950).
Viktigaste industriorter: Tammerfors, Lahtis,
Tavastehus, Nokia med gummi- och
träförädlingsindustrier, Forssa med textilindustri,
Val-keakoski, Tervakoski, Jämsänkoski, Mänttä,
Viiala och Säynätsalo med
träförädlingsindustrier och Riihimäki med glasindustri. — Länet
bildades 1831 genom delning av dåv. Nylands
och Tavastehus län.
Tavastehüs slott, även Tavastborg och
Kronoborg, n. om staden Tavastehus, vid
sjön Vanajavesis v. strand på en 12 m hög ås.
Slottet nämnes i historiska källor f. f. g. 1308, då
hertigarna Erik och Valdemar erhöllo det i
för-läning. Den äldsta delen, huvudbyggnadens nedre
våning av gråsten, torde härstamma från
1200-talets slut, dock knappast från tiden före Birger
Jarls korståg. Den borg, som Birger Jarl
grundade efter tavasternas besegrande, anses enl. en
tradition ha varit Haga borg (fi. Hakoisten
Unna) i Janakkala s. om Tavastehus stad, även
kallad Gamla Tavastehus. Av denna borg återstå
endast spår av utanverk. — Ända till början av
1700-talet har slottet bibehållit sin ursprungliga
karaktär. Själva slottsbyggnaden har en
kvadratisk grundplan, den enda i sitt slag 4 Finland,
övre delen av slottet är av tegel; i varje hörn
har urspr. stått ett fyrkantigt torn. Slottet har
omgivits av en stark och hög ringmur. I början
av nya tiden uppfördes i två hörn av ringmuren
runda kanontorn, s. k. rundlar, av vilka ett
återstår, samt utanför ringmuren jordvallar och
vallgravar. — Slottet var under medeltiden en
viktig militär stödjepunkt och var förlänat åt
flera stormän, ss. Bo Jonsson Grip, Erik
Axelsson Tott och Sten Sture d. ä. Från Gustav
Vasas tider innehades det av konungens
befall-ningsmän. Under nya tiden användes slottet
hu-vudsakl. som arsenal och förrådsplats för
armén. 1836 inrättades där en korrektions- och
fängelseinrättning för kvinnor.
Tava’ster, se Tavastland.
Ta’vastland, fi. Hä’me, Hä’meenmaa, landskap
i Finland, kring v. delen av den inre sjöplatån;
30,172 km2. Berggrunden bildas av granit och
gnejs. S. Finlands största höjd, Tiirismaa (223
m), är belägen i s. delen av landskapet, vid
Vesi-järvi sjö. Vattendelare i s. är åsen Salpausselkä,
medan genom landskapet från n. till s. går
vatten-delaren Hämeenselkä, som s. om Vesijärvi
sammanlöper med Salpausselkä. överallt påträffas
åsar, vilka mestadels gå i riktning n.—s.
Landska
pet är rikt på vattendrag. T. har 2 stora sjösystem,
Kymmene med den stora Päijänne som centralsjö
och Kumo system. Större delen av det förstn.
sjösystemet ligger i T., av Kumo-systemet
däremot endast Hauho- och Vanajavesi-stråtarna
samt en del av Längelmänvesivattnen. — Is.
och kring sjöarna finnes lövskog. F. ö. bestå
skogarna huvudsakl. av barrskog. S. och mell.
delarna av landskapet ha i allm. tät bosättning,
i n. finnas större skogsmarker. Befolkningen är
finsktalande. — T. fördelar sig på 6 län; mell.
delen hör till Tavastehus län med städerna
Tavastehus och Lahtis, s. delen till Nylands län,
en flik i s. ö. delen till Kymmene län, ö. delen
med staden Heinola till S:t Michels län, n. ö.
delen till Kuopio län och n. delen med staden
Jyväskylä till Vasa län. Jordbruket och
industrien äro de viktigaste näringsgrenarna. S. ö.
hörnet av landskapet kring Kymmene älvs övre
lopp är ett viktigt industricentrum, likaså
städerna Lahtis och Jyväskylä med omgivningar.
— T. i dess vidaste bemärkelse, det område,
vilket beboddes av de västfinska tavasterna
el. där dessa hade sina utmarker för jakt och
fiske, sträckte sig före korstågen enl. en
hypotes utöver det nuv. landskapets gränser ända
till mynningen av Kumo älv i v. och längs
Bottniska vikens kust till s. Österbotten, i s. åter till
Kymmene älvs mynning.
Ta’vaststjerna, Karl August, finländsk
författare (1860—98). Han genomgick 1878—83
Polytekniska institutet i Helsingfors och utgav
1883 diktsamlingen
”För morgonbris”, som
bröt med den
Rune-berg-Topeliusska epigonpoesien, gav
impressionistisk realism
och modern subjektiv
känslodikt. [-”Barndomsvänner”-] {+”Barn-
domsvänner”+} (1886)
är den första
realistiska romanen på
svenska i Finland. De
närmast följande
böckerna, dikterna ”Nya
vers” (1885) och
”Dikter i väntan”
(1890), berättelserna ”En inföding” (1887), ”1
förbindelser” (1888) och ”Marin och genre”
(1890), voro ojämna men innehålla både
kraftfulla prosanoveller med Finlandsmotiv öch
stäm-ningsrika dikter. Skådespelet ”Affärer” (1890)
införde realismen på landets svenska scen.
Romanen ”Hårda tider” (1891), en skildring från
nödåret 1867—68, är T:s mest helgjutna och mogna
verk; ”Kvinnoregemente” (2 bd, 1894) handlar
om de bildades oförmåga att förstå bönderna,
”En patriot utan fosterland” (1896) berättar om
en landsflykting, en förryskad finländare, som
blivit rotlös. Ypperlig är ”Lille Karl” (1897), där
han med djupt förstående av barnets själsliv
tecknat sin egen barndom. ”1 förbund med döden”
(1893) är ett försök i den intima psykologi, som
bl. a. Ola Hansson företrädde. 1896 utkom T :s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
