Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Södermanland, Sörmland - Fornlämningar - Historia - Vapen - Litt. - Södermanlands flygflottilj, F 11 - Södermanlands län
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
715 Södermanlands flygflottilj—Södermanlands län 716
folkvandringstid härstammar den bekanta
guldskatten från Tureholm. Vikingatiden uppvisar
flera skattfynd, av vilka två silverskatter kunna
nämnas, den ena från Väsby i Ytterenhörna sn,
vilken innehöll bl. a. ett 30-tal arabiska mynt, den
andra från Vårby i Huddinge sn, innehållande
bl. a. 19 bältebeslag. — Från yngre
järnåldern finnas ett stort antal fasta
fornläm-ningar, främst gravfält och högar, ss.
gravhögen på Aspa löt, vilken också använts som
tingsplats. Märklig är en treudd med mittsten vid
Lyngstad i Sorunda sn. Flera fornborgar
finnas, ss. Baldersborg (400-talet e. Kr.?) i Halla
sn och Mälby fornborg i Jäders sn.
Runstenarnas antal uppgår till c:a 370, vilket placerar S.
som nr 2 bland de svenska landskapen. Två
runstenar, tillhörande den äldre gruppen, finnas vid
Skåäng och Berga i trakten av Trosa. På ett
par ställen i S. äro runstenar från 1000-talet
resta inom skeppssättningar. En praktfull
vi-kingatidsrunsten finns vid Sundby kyrka.
Särskilt känd är den s. k. Sigurdsristningen på
Ramsundsberget i Jäders sn.
Historia. Sitt namn (fsv. Sudermannnaland,
södermännens rike) fick S. av sitt läge i
förhållande till Mälaren. Nordvästra S., Rekarne,
synes ha varit kristnat redan vid 1 ooo-talets mitt
och utgjort Svealands äldsta stift, där Eskil
nämnes som biskop med säte i Tuna (nu
Eskilstuna); det upphävdes omkr. 1170, varpå
Strängnäs ensamt blev stiftsstad för S. och Närke.
Handelsplatsen Tälje (nu Södertälje) omtalas av
Adam av Bremen. Som apostel i S. nämnes
även Botvid, som kvinnligt helgon Ragnhild.
Kloster grundades i Julita, Vårfruberga,
Eskilstuna, Strängnäs, Nyköping och Mariefred. Arsta
i österhaninge var ett Tyska ordens komturi.
En del av striderna mellan Sverkerska och
Erik-ska ätterna på 1200-talet utkämpades i S. Senare
gavs det flera gånger som förläning åt hertigar
av Folkungaätten: Magnus Ladulås, som höll
hov på Nyköpingshus, S:s starkaste fäste och
hans son Erik; 1310 tillföll S. konung Birger,
som genom ”Nyköpings gästabud” 1317 bragte
sina bröder om livet. Redan på 1200- och
1300-talen omnämnas många av S:s storgods och
domäner; Bo Jonsson Grip innehade Nyköpingshus
och det av honorn byggda Gripsholm m. m. i S.
Även under unionstiden var S. ofta
krigsskådeplats, och där höllos viktiga herredagar.
Vanvårdat och illa härjat under Erik XIV, blev S. under
hertig Karls kraftiga styrelse Sveriges bäst
skötta landsdel, med mönsterjordbruk vid
kungsgårdarna Nyköping, Gripsholm och Eskilstuna,
omfattande även industri och bergsbruk. Efter
Karl IX :s död i Nyköping och Gustav II Adolfs
val till konung där 1611 tillföll S. hertig Karl
Filip. Efter hans död indrogs länet.
S:s historia under 1600-talet kan karakteriseras
som de stora godsens och brukens tid. En
mäktig och rik högadel skapade i S. flera slott med
stora parker och trädgårdar; för
kulturutvecklingen fingo dessa gods avgörande betydelse.
Järn (och koppar) fanns på flera ställen, järnet
dock mest i snart tömda flötser. På Utö hade
det dåtida Sverige sin viktigaste järngruva.
Kända voro, även utomlands, stycke-(kanon-)
bruken vid Stavsjö och Svärta. Vid Julita
gjordes försök med läderkanoner. Armékläde
tillverkades vid Tyresö. 1719 skövlade ryssarna
kusten. Krigsförnödenheter ha alltjämt framställts
(Eskilstuna gevärsfaktori, Åkers krutbruk). 1719
delades landskapet på Nyköpings och Stockholms
län. 1700-talets industriella uppsving kom ej
S. till godo. Däremot utvecklades jordbruket
kraftigt.
Vapen. Enl. k. br. av 2% 1940: ”1 fält av guld
en upprest svart grip med röd beväring, därest
sådan skall komma till användning”.
Litt.-. ”Sörmlandsboken” (1918); ”Svenska
tu-ristfören:s årsskr.” (1927); ”Svenska
turistför-en:s resehandböcker. Mälarlandskapen” (1939);
”Södermanlands hembygdsförb.
Turistvägledningar” (1939 ff.); M. Sjöbeck, ”S.” (2:a uppl.
1941); ”S.”, red. av S. R. Björksten och D.
Stenberg (3 bd, 1947—49); Prins Wilhelm,
”Känner du landet? Sörmland i närbild” (1950) ;
”Natur i S.”, red. av S. Bergman och K.
Curry-Lindahl (1952). — ”Sörmländska fornminnen”
(1946 ff.). — J. A. Karlsson, ”Sörmländska
slott och gårdar” (6 bd, 1923—27). —
”Sörmländska kyrkor”, red. av I. Schnell (1940 ff.).
Södermanlands flygflottilj, F 11, Skavsta, 5
km n. v. om Nyköping, spaningsflottilj, beslutad
vid 1940 års urtima riksdag, uppsättning påbörjad
J94I •
Södermanlands län omfattar landskapet
Södermanland med undantag av Södertörn, öknebo
hd och Södertälje stad (Stockholms län), Torpa
och Kung Karls förs. (Västmanlands län) samt
Kvarsebo förs. (Östergötlands län); 6,823,15
km2; 219,608 inv. (1955). Residensstad:
Nyköping. J u d i c i e 111 indelas S. i 3 under Svea
hovrätt lydande domsagor, vardera utgörande 1
tingslag, näml. Nyköpings, Livgedingets samt
Oppunda och Villåttinge domsaga. Av de 9
städerna ha endast Nyköping och Eskilstuna egen
jurisdiktion, medan Oxelösund och Trosa lyda
under Nyköpings, Torshälla, Strängnäs och
Mariefred under Livgedingets samt Flen och
Katrineholm under Oppunda och Villåttinge
domsaga. Administrativt är länet delat i 5
fögderier, Nyköpings, Katrineholms, Flens,
Rekarne och Gripsholms, med 8 landsfiskalsdistrikt.
Utom de nämnda 9 städerna har S. 1 köping
(Malmköping), 29 egentliga landskommuner och
3 municipalsamhällen (Gnesta, Valla och
Vingåker). I kyrkligt avseende tillhör länet
Strängnäs stift; 94 församlingar äro fördelade
på 57 pastorat och 10 kontrakt (Domprosteriet,
Villåttinge, Oppunda ö. och Oppunda v.,
Nyköpings ö. och Nyköpings v., österrekarne och
Västerrekarne, Daga samt till en mindre del
Södertälje kontrakt). — S. utgör 1
landstingsområde och tills, m. Västmanlands län 1 valkrets
vid val till F. K. (f. n. 9 riksdagsmän) men bildar
vid val till A. K. egen valkrets (f. n. 7
riksdagsmän). Länet tillhör Södermanlands (nr 10)
in-skrivningsområde inom 4:e militärområdet. — S.
har 16 provinsialläkardistrikt (jämte 1 extra).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
